Grundskola
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
Uppföljning av utbildningen
Barn- och utbildningsnämndens mål 2022
Grundskolan är likvärdig och utvecklar alla elevers kunskaper så långt som möjligt.
Målet mäts med utgångspunkt i tre indikatorer:
Meritvärde för eleverna i årskurs 9 (250 meritpoäng)
Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan (100%)
Andel elever i årskurs 9 som är godkända i alla ämnen (95 %)
Verksamheten kännetecknas av en hälsosam lärmiljö.
Målet mäts med utgångspunkt i tre indikatorer:
Elevernas upplevelse av möjligheten att påverka undervisningen.
Elevernas upplevelse av trygghet och studiero.
Elevernas upplevelse av skolstress.
Rapport Utbildningsresultat VT 2022.pdfGrundskolan är likvärdig och utvecklar alla elevers kunskaper så långt som möjligt
Vad har gjorts för att nå målet?
Samtliga kvalitetsrapporter innehåller enhetens reflektion med fokus på barn- och utbildningsnämndens mål samt de olika kvalitetsområdena. Dessa är; kunskap, lärande och utveckling, normer och värden samt ansvar och inflytande.
I kvalitetsrapporterna framgår att skolorna har fortsatt att bedriva ett medvetet arbete med att skapa trygg och strukturerad lärmiljö med kända rutiner för eleverna. Just kända rutiner lyfts som en viktig faktor för att öka tryggheten. Rutiner kan i detta fall vara såväl upplägg av lektioner, tydliga rastaktiviteter och ordningsregler som schema för när prov ska genomföras. Flera skolenheter jobbar med ett lösningsfokuserat arbetssätt.
Skolenheterna har utvecklat organisationen för att kunna individanpassa undervisningen på bästa möjliga sätt. Detta har inneburit att fler olika miljöer på skolorna har byggts upp, där eleven kan få extra lugn och ro, extra stöd eller kan få möjlighet att fördjupa sina kunskaper.
Skolorna har fortsatt arbetet med att tydliggöra och synliggöra lärandet på ett konkret sätt för eleverna. Ett intensifierat arbete med att utveckla arbetet med att tydliggöra mål och syfte med undervisningen har pågått under året, då förändringar i läroplanens olika delar trädde i kraft vid halvårsskiftet. Detta har även inneburit en fortsatt utveckling av bedömningskompetensen hos pedagogerna. Arbetet har dels bedrivits på individ-, arbetslags- och skolenhetsnivå, dels på kommunnivå genom övergripande ämnesträffar/ yrkesträffar. De senare har ett viktigt syfte i arbetet med att öka likvärdigheten för eleverna i kommunen.
I skolornas kvalitetsrapporter lyfts framgångsfaktorer fram som att det bedrivs ett medvetet arbete med att skapa trygga och strukturerade lärmiljö med kända rutiner för eleverna.
"Genom kända rutiner känner eleverna sig trygga och når långt i sin kunskaps- och personliga utveckling".
Närvaroteamets arbete har inneburit att vi kunnat öka skolnärvaron i gruppen "hemmasittare".
Arbetet på kommunens särskilda undervisningsgrupp har utvecklats ytterligare.
Pedagoger från Pilängskolan och Bjärehovskolan har deltagit i professionsprogram med koppling till undervisning i svenska respektive matematik.
Karstorpskolan Norra har deltagit i Professionsprogrammet med fokus på metoden learning study kopplat till fritidshemmets verksamhet.
Strandskolan och Rutsborgskolan deltar i internationella utbyten genom s.k. Erasmusprojekt.
Varför kommer målet att ej uppnås?
Meritvärde
Målet om meritvärde 250 poäng för årskurs nio uppnås på kommunnivå och i samtliga grundskolor förutom Karstorpskolan Södra. Vid jämförelse av måluppfyllelse avseende det genomsnittliga meritvärde sjönk detta från 277 meritpoäng VT 2021 till 267 meritpoäng VT 2022. Meritvärdet har sjunkit på samtliga skolor med undantaget Rutsborgskolan.
Mönster visar att de ämnen som flest elever får betyget A i är biologi och engelska följt av bild. Matematik är det ämne som flest antal elever inte är godkända i, tätt följt av engelska och biologi. I de flesta ämnen är andelen godkända betyg mycket hög med undantaget svenska som andra språk, vilket läses av 16 elever (i den gruppen är 56% av eleverna godkända). Resultaten från de nationella proven bland de lägre årskurserna visar att att eleverna i Lomma kommun (undantaget Bjärehovskolan) har haft svårt med ett specifikt område inom matematiken.
Data visar på kommunnivå att flickor har ett genomsnittligt högre meritvärde än pojkar. Störst variation avseende meritvärdet finns på Pilängskolan.
Behörighet
Målet om 100% behörighet till gymnasieskolan uppnås inte på kommunnivå. Målet nåddes inte heller VT 2021. Variationen VT 2022 mellan skolorna visar på andel gymnasiebehörighet från 87% till 100% (jmf VT 2021 variation från 89% till 99%). Resultat visar att flickor och pojkar på Bjärehovskolan uppnår målet samt pojkar på Rutsborgskolan.
Högre andel pojkar än flickor är behöriga till gymnasieskolan. Störst variation gällande gymnasiebehörighet är på Karstorpskolan Södra.
Andel som uppnått kunskapskrav i alla ämnen
Målet om 95 procent uppnås inte på kommunnivå, men det gör det på Bjärehovskolan. Målet uppnåddes inte på kommunnivå VT 2021.
Data på kommunnivå visar att flickor i större utsträckning uppnår kunskapskraven i alla ämnen.
De elever (nio stycken) som inte blev godkända i svenska alternativt svenska som andraspråk saknade även godkända betyg i ytterligare kärnämnen samt i andra ämnen.
Det finns en variation gällande resultat på enhetsnivå och även på klassnivå avseende elever som uppnått kunskapskrav i alla ämnen.
VT 2022 årskurs 9
Bjärehovskolan 87,5%-100%
Rutsborgskolan 92,3%-96,3%
Karstopskolan Södra 72,4%-92,3%
Pilängskolan 81,8%-100%
Rapport Miljö för lärande och utveckling grundskola 2021-2022.pdfVerksamheten kännetecknas av en hälsosam lärmiljö
Vad har gjorts för att nå målet?
Centrala barn- och elevhälsan har arbetat intensivt med att utveckla elevhälsan med stöd av en webapp, digitala läroresor. Fokus är pedagoger, vårdnadshavare och elever i årskurserna 6-9. Syftet är att öka välbefinnandet och minska stress. Den digitala läroresan för elever i årskurserna 6-9 förväntas öka deras välbefinnande och strategier för att hantera livets med- och motgångar. Läroresan har god förankring i forskning kring vad som skapar hälsa för en individ och individens möjlighet att själv påverka sitt mående.
Utbildning i Hälsa, omsorg, prevention för psykisk hälsa (HOPP) har utökats. Insatsen syftar att ytterligare förstärka välmående och minskad skolstress. Insatsen riktas mot elever i åk 1, 3 och 5.
Rektorsgruppen i grundskolan har haft särskilda erfarenhetsutbyten med fokus på stress kopplat till skolarbete. Ett resultat av detta är att fler skolor för djupare dialoger med eleverna utifrån resultaten på enkäterna. Utöver analyser i pedagoggrupperna ger elevernas tankar och synpunkter gott stöd i vilka fortsatta åtgärder som behövs. Åtgärder kan vara enhetsövergripande och eller på stadie-/klassnivå. Verksamhetschef och utvecklingsledare har genomfört dialog med respektive rektor i samband med så kallade lärseminarier.
En särskild satsning har startats upp för alla kommunens medarbetare in om elevhälsan. Arbetet syftar till att utveckla det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet i hela kommunen. En inledande del har varit att tydliggöra alla underlag som kan vara till stöd för det systematiska kvalitetsarbetet kopplat till en hälsosam lärmiljö. Detta har bland annat resulterat i att skolsköterskornas sammanfattning av hälsosamtal med elever i årskurs 4 och 7 börjat användas som ett stöd i det fortsatta kvalitetsarbetet.
Elevernas lunchtid schemaläggs i syfte att nå god måltidsmiljö och minskad stress. Detta har dock endast varit möjligt på någon enstaka skola, på grund av schematekniska utmaningar.
Ungefär hälften av rektorerna har påbörjat till en uppdragsutbildning på Göteborgs Universitet "Leda elevhälsa". Kursen fördjupar kunskapen om hur rektor som ledare av elevhälsan, på vetenskaplig grund, kan främja tvärvetenskaplig samverkan i ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete.
Det fortsatta arbetet med att tydliggöra och synliggöra lärandet på ett konkret sätt förväntas ge effekt på såväl det upplevda inflytandet som skolstress.
Varför kommer målet att ej uppnås?
Övergripande finns positiva upplevelser inom flera områden och mest nöjda med sin lärmiljö är de yngre eleverna. Generellt upplever elever F-9 att de trivs, är trygga, har en kompis att vara med, olikheter respekteras och eleverna upplever att de får hjälp och stöd i skolan när det behövs.
Ett mönster är dock att eleverna upplever att lärare kan bli bättre på att prata mer om jämställdhet om könen samt att de inte fullt ut upplever att de kan påverka undervisningen.
Resultaten i enkäterna Miljö för lärande och utveckling grundskola och Folkhälsoenkäten visar att upplevd stress kopplat till skolarbete är fortsatt hög, särskilt på högstadiet. Det är framför allt bedömningspraktik som prov och läxor som stressar eleverna.
Centrala insatser som gjorts har ännu inte givit fullt genomslag då de endast pågått en kortare tid respektive precis implementerats. På enhetsnivå kan det handla om att åtgärder möjligen inte varit tillräckligt träffsäkra, inte varit igång tillräckligt lång tid för att få genomslag alternativt varit felprioriterade.
Elevernas upplevelse av stress relaterat till skolarbete
Stress av skolarbetet ökar och mest stressade är flickor. Andelen elever som ofta känner sig stressade av skolarbetet är konsekvent hög och har försämrats. I årskurs 4–9 under läsåret 2019–2020 fanns 29 rödmarkerade klasser där flickor upplever skolstress. Läsåret 2020–2021 var det 32 klasser. Årets enkät visar på 40 rödmarkerade klasser.
Förbättring av utbildningen
Fortsatt fokus på hälsosam lärmiljö och stärkt likvärdighet
Analysera utbildningsresultaten på individ, grupp och skolnivå
Verksamhetschef och rektorer behöver skapa förutsättningar för att lärare framgent kan arbeta kontinuerligt med att kartlägga och analysera utbildningsresultat (data) i sina ämnen på såväl den egna skolenheten som på kommunövergripande ämnesträffar och diskutera undervisningsmetoder för att anpassa undervisningen utefter eleverna med ökad inkludering och likvärdighet som mål.
Stärka elever som läser svenska som andraspråk
Verksamhetschef behöver i dialog med rektorer besluta om och verkställa insatser som främjar goda förutsättningar för lärande för elever som läser svenska som andra språk.
Stärka Karstorpskolornas utbildningsresultat
Karstorpskolorna kommer att vara förvaltningens fokusskolor kommande år, vilket bland annat innebär särskilda satsningar. Verksamhetschef tar i dialog med Karstorpskolornas rektorer fram en åtgärdsplan utifrån vad som framkommit i analyserna på enhetsnivå.
Förebyggande och främjande elevhälsoarbete
Centrala barn- och elevhälsan fortsätter arbetet med läroresor i webbapp (åk 6-9), HOPP (åk 1, 3 och 5) samt den särskilda satsningen gentemot elevhälsans personalgrupp. Närvaroteamets fortsatta arbete är viktigt för att få alla elever att delta i undervisning.