Förskola
I förskolan ska grunden för det livslånga lärandet läggas och varje barn ska få de bästa av förutsättningar för att lära och utvecklas.
I förskolan ska grunden för det livslånga lärandet läggas och varje barn ska få de bästa av förutsättningar för att lära och utvecklas.
Förskolan stimulerar och utvecklar barnet i dess utveckling och lärande
Verksamheten kännetecknas av en hälsosam lärmiljö (ej riktat mål mot förskola 2022)
Vad har gjorts för att nå målet?
Samtliga kvalitetsrapporter innehåller enhetens reflektion med fokus på barn- och utbildningsnämndens mål samt de olika kvalitetsområdena. Dessa är; kunskap, lärande och utveckling, normer och värden samt ansvar och inflytande.
Målet följs upp av rektor i dialog med den egna enhetens medarbetarna. Frågor i mallen inför framtagandet av kvalitetsrapport skapar en självreflektion hos pedagogerna och möjliggör att kunna synliggöra utfallet av det utförda arbetet.
Resultaten från pedagogernas självvärderingar och kvalitetsdialog mellan förvaltning och verksamhet utgör ett värdefullt underlag för reflektion och diskussion kring verksamheten på den egna enheten. På så sätt kan perspektiven vidgas och förskolornas medarbetare och ledare bli mer involverade och drivande i förbättringsarbetet.
I kvalitetsrapporterna nämns framgångsfaktorer som väl fungerande arbetslag med hög frisknärvaro som arbetar med god struktur, medveten planering och högt engagemang. Arbetslag som har en professionell och pedagogisk riktning i nära samarbete med skolledningen är a och o för att ge barnen rätt till utbildning som de har.
Rektorerna lyfter fram att det finns många sätt att arbeta språkutvecklande i barngruppen som stimulerar barnet i dess lärande. Att ge kontinuerlig fortbildning i språkstödjande arbete som är förankrat med stöd i forskning och beprövad erfarenhet såsom Språkligmedvetenhet, TAKK, bildstöd ger högre måluppfyllelse.
"I våras hade vi 25 barn med 15 olika modersmål har varit en pedagogisk utmaning och generera många lärtillfällen" (rektor)
Riktade insatser
Satsning på kompetensutveckling för förskollärare har gjorts under flera år. Denna kompetensutveckling sker inom ramen för förvaltningens professionsprogram. Här har förskollärare erbjudits en utvecklingsarena tillsammans med personal från Malmö universitet där förskolans uppdrag i nutid fokuseras. Detta har inte minst stor betydelse för de som utbildats för många år sedan. Rektor skapar också tid i vardagen för pedagogerna att kunna reflektera över sitt arbete och utvärdera.
Stort fokus har riktats mot rektors ledarskap. Insatsen har skett genom systematiskt arbete för att få en högpresterande rektorsgrupp (utifrån Susan Wheelans forskning).
Arbetet med barn i behov av särskilt stöd har förbättrats och utvecklats genom handledning och coachning till arbetslag i förskolan.
Övergången mellan förskola och skola har kvalitetssäkrats genom att det finns tydliga rutiner, som årligen revideras, för överlämning mellan förskola och förskoleklass.
Vad har gjorts för att nå målet?
I kvalitetsrapporterna framgår att satsningen på Professionsprogrammet har medfört gemensam kunskapsbildning kring att det är pedagogens kompetens som är den faktor som entydigt ger mest positiva effekter för det kompensatoriska uppdraget och i slutändan tryggare barn. Ju snabbare pedagogerna kan lära känna ett barn, desto snabbare kan de skapa en verksamhet som lever upp till alla barns behov av omsorg.
Förvaltningen ser framgångsexempel då lyhörda förskollärare och barnskötare ser och bekräftar barnet samt intar barnets perspektiv, vilket påverkar barnets trygghet positivt. Att pedagogerna tar barns perspektiv betyder att de försöker tolka varför barnen gör som de gör och varför de är nyfikna på vissa saker.
Andra faktorer som lyfts fram som framgångsfaktorer är att verksamheterna präglas av engagerade förskollärare och barnskötare som tar ansvar för alla barn. Samtliga pedagoger har ett uppdrag att skapa en tillåtande miljö där olikheter tillåts och är accepterade, oavsett hur barngruppens sammansättning ser ut.
I kvalitetsrapporterna framgår att verksamheterna arbetar mer med strukturerad och planerad undervisning inomhus än utomhus. Verksamheterna arbetar därför nu för att utveckla sina lärmiljö med stödstrukturer utomhus för att uppnå tydlighet och variation i alla lärmiljöer.
Varför uppnås målen?
Vårdnadshavarnas upplevelser indikerar på en trygg relation mellan pedagoger och barn. Ett mönster i enkäten Miljö för lärande och utveckling förskola, är att vårdnadshavare upplever att deras barn känner sig trygg i gruppen och att utbildningen och undervisningen genomförs så att den stimulerar mitt barns lärande och utveckling. Bland kommendanterna finns återkommande berättelser om att barnen är glada när de lämnas och hämtas och att de pratar gott om dagen som varit. Förvaltningens bedömning är att detta är en effekt av att förskolorna arbetar systematiskt, strukturerat och genomtänkt i vardagen med trygghet och stimulans.
”Hon är trygg i gruppen, med pedagoger och det märks att hon trivs” (vårdnadshavare)
Sammantaget noteras många positiva upplevelser hos vårdnadshavare, vilket sannolikt är en effekt av ett medvetet pedagogiskt arbete på enheterna. Påståendet ”Jag/vi upplever att förskolan bemöter mig/oss på ett bra sätt” samt påståendet ”Jag/vi upplever en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen” är de påstående som vårdnadshavare har svarat mest instämmande på. Det är glädjande därför att det i sammanhanget bör nämnas att tillit är den viktigaste grundstenen för ett fungerande samarbete mellan vårdnadshavare och personal är tillit.
”Alltid trevligt bemötande och tar sig alltid tid när vi behöver det” (vårdnadshavare)
Ett mönster i enkätsvaren är att små skillnader i genus, det vill säga vårdnadshavare till flickor, instämmer i samma utsträckning som vårdnadshavare för pojkar och vice versa.
Övergripande kan förvaltningen se positiva upplevelser om att vårdnadshavare är positivt inställda till kommunikation mellan förskola och hemmet, och inte minst med införandet av lärplattformen Infomentor. Förvaltningens bedömning är att förskolorna och pedagogisk omsorg arbetar medvetet med att vara kommunikativa enheter och delge vårdnadshavare arbetet som bedrivs på avdelningen.
”Toppen med veckobreven! Fantastiskt att läsa hur barnens vardag ser ut och att de skickas ut varje vecka! Klar förbättring med kommunikationen denna terminen” (vårdnadshavare)
Fortsatt fokus på tillsammanskap, gemensamt lärande, trygghet och framtidsförmågor
Förskolan är första ledet i Sveriges utbildningssystem och styrs av en statlig läroplan, som är samma för alla förskolor i hela Sverige. Förskolorna i Lomma kommun erbjuder en trygg och utvecklande miljö med hög kvalitet på undervisningen. Medarbetarengagemanget är högt och vårdnadshavare är enligt våra mätningar nöjda med verksamheten. Personalomsättningen har de senaste åren varit låg. I förskolorna leds verksamheten med tillitsstyrning, vilket betyder att personalen har stora möjligheter att påverka den dagliga verksamheten utifrån behoven på varje förskola.
Förskolorna håller på att digitalisera verksamheterna och är ett fortsatt prioriterat område. Det är ett långsiktigt ständigt pågående arbete. Ett konkret exempel på digitaliseringen är InfoMentor, som är huvudsaklig arena för information.
För förskolorna i Lomma kommun är likvärdighet fortsatt viktigt och det ska inte spela någon roll på vilken förskola barnen går på. Alla rektorer är enade i den kommungemensamma inriktningen för alla förskolorna. Det handlar om: tillsammanskap, trygghet och framtidsförmågor.
I förskolornas kvalitetsrapporter lyfts flera framgångsfaktorer fram. Förutom ledarskapet är strategin att hålla i och hålla ut i lokala fokusområden över tid av stor vikt.
Förskolorna vill tillsammans skapa de bästa förutsättningar för alla barn i Lomma kommun. Detta gör den pedagogiska personalen tillsammans med barn, vårdnadshavare och andra för förskolan viktiga personer. Det är tillsammans vi får saker att hända. Vi arbetar utifrån devisen ”Tillsammans i samtid för varje barns framtid”. Genom det systematiska kvalitetsarbetet skapas kvalitetsdialoger för gemensam kunskapsbildning med fokus på lärande och utveckling, vilket är ett fortsatt prioriterat område.
I Lomma kommun är trygghet i livets alla skeden ett övergripande mål. Trygghet är grunden för lärande och för förskolans del handlar det om att barnen ska ha en god lärmiljö och vårdnadshavare ska känna trygghet med att lämna barnen på våra förskolor. Med ”lärmiljö” menas helheten i barnens vistelse på förskolan. Det är samspelet mellan den fysiska miljön, bemötandet och det pedagogiska innehållet – alltså hela det sammanhang ett barn befinner sig i under dagen på förskolan. I det dagliga arbetet är det framgent viktigt att fortsätta strävar efter att utveckla barnens kreativitet, nyfikenhet och sociala samspel. Det är förmågor som behövs i samtiden och framtiden. Tryggheten är en viktig grund för detta.
Alla har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att kunna skaffa sig viktiga kompetenser och grundläggande färdigheter, det vill säga allt som behövs för att utvecklas och må bra, få arbete, ingå i ett socialt sammanhang och delta aktivt i samhället (och som artificiell intelligens inte kan ersätta). Exempelvis: samarbetsförmåga, kreativitet, innovationsförmåga, empati etc. Denna framtidsriktning är ett resultat av förskolans tidigare digitaliseringsplan, där utvecklingen, allteftersom åtgärder vidtagits kring digitalisering, nu nått fram till framtidsförmågor som kommer att spela avgörande roll för människor i ett framtida ännu mer digitaliserat samhälle.
Hållbarhet är också fortsatt högt på agendan ur olika perspektiv. Barnen i förskolan introduceras för begreppet på en tidig och lämplig nivå. I Lomma kommun har vi framtiden på agendan. Barnen ska få de bästa förutsättningar att utveckla förmågor som är gynnsamma i framtiden. Det handlar om kreativitet, innovationsförmåga, kommunikation, språk, kultur och digitalitet. Ledstjärnan i detta arbete utgår från EU:s nyckelkompetenser för det livslånga lärandet.