Matematikutvecklingens progression

Matematikutvecklingens progression


Förskolans matematik

Barns framväxande förståelse av grundläggande aspekter av matematik, till exempel begreppsinnebörd, framträder i kommunikation och samspel med andra barn och vuxna där uppfattningar synliggörs och problematiseras på olika sätt. Grunderna till barnets matematiska lärande läggs när det lilla barnet undersöker sin omvärld och samspelar med andra om likheter och olikheter, delar och helheter samt begrepp och symboler.

Ett barns dag är fylld av många olika upplevelser och händelser som ger möjlighet att tillsammans med en vuxen utforska omvärlden och dess matematik. Även de allra yngsta barnen möter och upplever former, mönster, läge, tid och tal i sin vardag. Leken är mycket viktig för barnets utveckling och lärande. I leken utvecklar barnet sitt språk, rumsuppfattning samt sin förmåga att kommunicera, iaktta och reflektera i samspel med andra barn och vuxna. Barns lärande är beroende av både kommunikation och samspel med pedagoger och andra barn, varför barngruppen kan ses som en viktig del i lärandet.       


Fritidshemmets matematik 


Läroplanen ( Lgr 22)  anger att undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ.


“ I fritidshemmet ska eleverna ges tillfälle att beskriva omvärlden genom att uppmuntras att använda matematiska ord och begrepp för att beskriva företeelser och samband i vardagen” Detta kan ske till exempel när elever konstruerar, skapar, spelar spel eller löser vardagliga problem.

Förutom grundläggande förståelse av matematiska begrepp och användning av matematiska metoder såsom de fyra räknesätten, betonas i läroplanen att eleverna ska ges tillfälle att föra matematiska resonemang. Vidare anses problemlösning centralt i en matematisk verksamhet. Att lösa problem handlar om att ta sig an en uppgift eller situation som man på förhand inte känner till hur den ska lösas. Då blir matematiskt tänkande och matematiska resonemang ett sätt för att hitta lösningar. Det kan innebära att pröva och ompröva tillvägagångssätt och få syn på strategier för att lösa ett problem, oftast med hjälp av matematiska metoder.


Förskoleklass

I förskoleklass betonas barnens kreativa och aktiva lärande. I förskoleklass är det betydelsefullt att utveckla metoderna för lek, skapande och barnens eget utforskande så att dessa kan utgöra viktiga inslag i barnens matematiska lärande. Förståelse för matematik byggs från ett konkret sammanhang till att senare hantera abstrakta begrepp som tal och siffror. 


Grundskola

Undervisningen i matematik på grundskolan ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att


Gymnasiet

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta matematiskt. Det innefattar att utveckla förståelse av matematikens begrepp och metoder samt att utveckla olika strategier för att kunna lösa matematiska problem och använda matematik i samhälls- och yrkesrelaterade situationer.

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att: