Varje år utvärderas arbetet mot kränkande behandling genom lokal mål- och trivselenkät, hälsosamtal och elevsamtal. Rektor är ansvarig för lokal mål-och trivselenkät och elevhälsoteamet är ansvariga för hälsosamtal och elevsamtal. Detta arbete ingår i skolans kvalitetsarbete. Elevrådet har möte regelbundet. Elevrådet består av en personal och elevrepresentanter från varje klass. Vi upplever att vi fått ett aktivt elevråd som genomfört aktiviteter och påverkat skolans sociala klimat på ett positivt sätt. I alla årskurser pågår ett arbete med trygghetsgrupper vilka haft fokus på trivsel och trygghet.
Under läsåret har skolan anpassat sitt arbetssätt gällande de tidigare trygghetsgrupperna, då den befintliga åldersfördelningen i elevgruppen gjorde det svårt att upprätthålla den ursprungliga strukturen. I stället har personalen flexibelt och medvetet skapat alternativa gruppsammansättningar anpassade efter elevernas förutsättningar. Detta riktade arbete har framgångsrikt stärkt sammanhållningen i elevgruppen. Skolan ser goda resultat i vardagen, där eleverna i hög grad visar respekt, hänsyn och omtanke om varandra.
Arbetet med "Regler och rutiner" har skett kontinuerligt under hela läsåret. Dokumentet har gåtts igenom vid terminsstart och vid terminsslut.
Skolledning, elevhälsoteam och trygghetsteam samlas varje vårterminen för att utvärdera och analysera det arbete som genomförts av trygghetsteamet. Därefter genomförs en revidering av likabehandlingsplanen inför nästa läsår.
Under läsåret har implementeringen av det digitala dokumentationssystemet Prorenata fortsatt. Representanter från trygghetsteamet har deltagit vid utvärdering och revidering av systemet. Interna utbildningar och kollegial handledning har skett för övrig personal. All dokumentation vad gäller kränkningsärenden sker nu digitalt i systemet Prorenata. Vi ser ett fortsatt utbildningsbehov av personal gällande dokumentation och strukturen i systemet. Bedömningen är dock att implementeringen fortskrider som planerat med hänsyn till nuvarande lagändringar.
Trygghetsteamet/personal har utrett ett fåtal kränkningar under läsåret. Dessa har i huvudsak handlat om fysiskt våld. Flera av dessa har handlat om fysiska händelser under fria aktiviteter under raster och idrottslektioner. Gällande kränkningsärenden har det skett en markant minskning under läsåret, från 18 föregående år till sju innevarande läsår. Två av dessa bedömdes efter samtal inte som kränkningar. En anledning till det minskande antalet kränkningsanmälningar kan vara den höga vuxennärvaro som finns under raster och vid olika aktiviteter.
Under läsåret har personal aktivt arbetat med elevpåverkan i form av att eleverna själva har har fått vara delaktiga i att skapa olika regler runt bland annat fotbollsplanen och annat som berör dem.
Under läsåret har vi arbetat aktivt med att utveckla tillgängliga lärmiljöer för att skapa en trygg, inkluderande och likvärdig undervisning för alla elever. Arbetet har bland annat skett genom kollegialt lärande med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), tydliggörande pedagogik och anpassningar utifrån elevers olika behov och förutsättningar. Konkret har vi arbetat med gemensamma lektionsstrukturer, visuellt stöd, tydliga instruktioner och förutsägbara rutiner för att öka elevernas möjligheter till delaktighet och självständighet.
I utvärderingen ser vi att dessa arbetssätt har bidragit till ökad tydlighet, trygghet och studiero i undervisningen. En viktig framgångsfaktor har varit att anpassningar som görs för enskilda elever även har visat sig gynna elevgruppen som helhet. Det kollegiala lärandet har dessutom bidragit till en ökad samsyn och ett gemensamt förhållningssätt inom personalgruppen. På organisationsnivå har arbetet stärkt det förebyggande och främjande arbetet genom att tillgänglighet i större utsträckning beaktas redan vid planering av undervisningen, i stället för att anpassningar enbart genomförs när svårigheter uppstår.
Skolan har haft ett systematiskt arbete med trygghetsteamet och haft regelbundna möten under läsåret samt utvärderat och sett över trygghet och studiero både på individ, grupp och organisationsnivå. I de kartläggningar som genomförts under läsåret med både elever, vårdnadshavare och personal ser vi en genomgående hög trygghet och god trivsel på Sunnemo skola, där det finns en stark samstämmighet mellan elevernas och vårdnadshavarnas upplevelser. Stor majoritet av eleverna (80,4 %) och vårdnadshavarna (94,7 %) uppger att eleverna känner sig trygga, och över sju av tio elever anser att de kan vara sig själva samt är nöjda med skolan. Även bemötandet elever emellan skattas högt av båda grupper, liksom fritidshemmets trygghetsskapande funktion där samtliga svarande vårdnadshavare upplever verksamheten som trygg. Tilliten till skolans personal är god och en stor majoritet av eleverna känner att vuxna bryr sig om dem och litar på att personalen ingriper om någon behandlas illa. Samtidigt framkommer det i båda enkäterna att vissa elever ibland känner rädsla för andra elever. Därtill uppvisar både elever och vårdnadshavare viss osäkerhet eller bristande kännedom gällande tillgängligheten till elevhälsan.
Det samlade resultatet bekräftar att skolans trygghetsfrämjande arbete och relationella klimat vilar på en god grund. Den kvarstående otryggheten är framför allt kopplad till friare aktiviteter som rasterna. Det förebyggande och främjande arbetet bör därför framåt prioritera en stärkt och mer strukturerad vuxennärvaro under rasterna. Vidare finns ett behov av att tydliggöra elevhälsans roll och kontaktvägar gentemot både elever och vårdnadshavare, samt utveckla informationsflödet från fritidshemmet för att öka delaktigheten och insynen från hemmen.
Under klassråd, elevråd, utvecklingssamtal samt i ordinarie verksamhet har det framkommit att eleverna önskar mer vuxennärvaro vid främst fotbollsplanen. Det har även framkommit att de känner en viss otrygghet i matsalen där de känner sig övervakade och tillrättavisade av personal på ett sätt som inte känns okej. I samtal med eleverna framkommer även en otrygghet när de ska ha undervisning på Råda skola. De upplever sig inte väl bemötta av all personal.
Trots positiva resultat ser vi att det trygghetsskapande arbetet på skolan behöver fortsätta.