Socialtjänsten om omhändertagande av barn

I februari började det cirkulera många rykten om socialtjänsten i social medier. Hur går ett omhändertagande till och varför omhändertar socialtjänsten barnen? För att få svar på dessa frågor träffade vi Bettan Byvald som jobbat på socialtjänsten i Angered sedan trettiofem år tillbaka.

Hur ser er arbetsprocess ut när ni får in en orosanmälan?

–Det beror på vem gör anmälan. Är det skolan, polisen eller en civil person? Det första steget brukar vara att träffa föräldrar och barn, det kallas förhandsbedömning. Efter den träffen kan vi antingen avskriva orosanmälan eller fortsätta och då gör man en utredning som kan ta upp till tre månader. Under den här tiden undersöker vi vad barnet behöver och vad föräldrar har för förmåga. Sedan kan man komma fram till beslut och då avslutas ärendet.

När tas ett barn från sina föräldrar?

–Om barnet inte kan bo hemma behöver man omhänderta barnet. Det kan vara för att föräldrarna inte kan ta hand om barnet, att de slår barnet, eller att barnet använder droger eller begår brott. Det är domstolen som bestämmer om barnet ska placeras genom LVU (“lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga”). Under den perioden får föräldrarna och barnet stöd från socialtjänsten.

Eftersom skolan har samarbete med socialen undrar vi om de är skyldiga att anmäla till socialen om de märker något problem hos barnen, och om de kan göra det utan att meddela föräldrarna?

–Det finns inget lag kring det men de gör oftast inte en anmälan till socialen utan att prata med föräldrarna först. Innan de gör anmälan måste skolan först ta hand om barnets problem och göra vad de kan för att stötta barnet i skolan. Om en elev till exempel är borta från skolan mycket talar man med föräldrarna, och skolan kan koppla in kurator för att försöka hitta vad problemet är och hur det ska gå bättre för eleven i skolan.

Om man har provat många olika åtgärder och det bara misslyckas och misslyckas, och om föräldrarna inte kommer på möten och inte vill prata med skolan, då kan man göra en anmälan.

Hur går det till när ett barn omhändertas enligt LVU?

– Om vi gör en utredning för LVU får föräldrarna en advokat och barnet får också en advokat eftersom socialtjänsten och föräldrarna inte kommer överens. Beslut om LVU tas i förvaltningsrätten som är en domstol. Där har man muntlig förhandling då föräldrar med advokat och socialtjänst samt barn med advokat redogör för hur de ser på saken. Advokaten skall göra sin egna efterforskning, hen kan vara på föräldrarnas sida eller så kan hen ställa sig på barnets sida och se till barnets behov. Domstolen bestämmer om barnet ska omhändertas enligt LVU eller inte. Blir det LVU kan föräldrarna överklaga till domstol. Efter sex månader omprövar man beslutet, då bedömer man hur barnet mår och om föräldrarna har tagit tag i sina problem. Det kan hända mycket saker på sex månader.

Är barnet med föräldrarna eller är de omhändertagne under den här processen?

– I normala fall är barnet hos föräldrarna. Barnet placeras omedelbar bara i de fall när barnet är i fara. Självklart kan det ibland bli tveksamheter och ett beslut kan vara fel. Då ska föräldrarna anmäla till IVO. IVO är Inspektionen för vård och omsorg. Det är en statlig myndigheten som äger tillsyn och kontroll över hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. IVO har koll på socialtjänsten så att de ger rätt information till föräldrarna, eller ser till att förbättra processen för omhändertagande av barn.

–Alla människor kan göra fel men vi försöker gör så rätt och säkert som möjligt säger Bettan.

I sociala medier berätta folk om hur deras barn omhändertas “utan anledning”. Vad tänker du om det?

– Det svåraste för en föräldern är att bli av med sitt barn, säger Bettan. En förälder berättar oftast inte för grannar om de dricker för mycket sprit och inte kan ta hand om sitt barn. Då kan de säga "jag vet inte varför, de kom och tog mitt barn utan anledning".

Vi är medvetna att dessa lagar tog lång tid att implementeras i Sverige. Är det inte orättvist att tillämpa dem direkt på nyanlända?

Nej! Om mitt barn och ditt barn går i samma klass och ditt barn får man slå men mitt barn får man inte slå för jag är svensk, det funkar inte. Barn ska ha samma rättigheter!

Hur ska nyanlända kunna känna till reglerna i Sverige?

Det finns föräldrautbildning via skolan eller Migrationsverket. Men det kan bli mycket bättre. Rädslan är stor hos nyanlända föräldrar men man måste förstå att det är föräldern som bestämmer och har makt, och inte barnet. Man ska inte slå barn, inte kränka sitt barn och inte gifta bort sitt barn. Man ska inte skilja mellan flickor och killar, att man inte låter flickor inte gå ut, det som kallas hederskultur.

Tiden har gått fort och efter en timmes spännande och intressant samtal med Bettan är det dags att avsluta vår intervju. Vi går hemåt nöjda med alla svar och med en större förståelse för socialtjänstens arbete.