5. Det hydrologiska kretsloppet och regnen

Hydrosfären omfattar allt vatten på jorden. Vattnet cirkulerar mellan hav, atmosfär och kontinenter genom avdunstning, transport, nederbörd och ytavrinning.

Nederbörden orsakas av koalescens högt uppe i atmosfären, men kommer oftast ner i form av regn. Vid ekvatorn är det vanligt med konvektionsregn som beror på den snabbt uppvärmada marken då solen står i zenit. På mellanreddgraderna, och speciellt längs polarfronterna, uppstår frontregn då varma och kalla luftmassor möts. Vid kustnära bergskedjor uppstår orografiskt regn då fuktig luft transporteras in över land och tvingas uppåt längs bergssidan.

Jordens regnrika områden är alltså längs ekvatorns och längs polarfronternas lågtrycksbälten, vilka dessutom rör sig i nord-sydlig riktning med solens zenitalstånd under året. Varma havsströmmar hittas i regel vid kontinenternas östkuster och ger fuktigt klimat, medan kalla havsströmmar hittas vid västkusterna där de orsakar torrare klimat. Därtill påverkar kusternas höjdförhållanden samt avstånd till havet hur mycket det regnar. Jordens torraste områden ligger i regel vid hästbredderna, långt inne på kontinenterna eller i regnskugga "bakom" en bergskedja.

Vetenskapen om väder kallas meteorologi och är ständigt närvarande i vår vardag. I dagstidningen, TV och på internet kan vi se väderprognoser uppgjorda av meteorologer. Också diverse mobilappar gör det enkelt för oss att i realtid följa med vädersituationen.

Vattnets kretslopp

Nederbördstyper (Staffan Nystedt)