Hur arbetar mindre företag med innovation?

Att arbeta med innovation kan vara mycket svårt, och det krävs en vilja och ett driv hos både ledare och personal för att företaget skall lyckas. Innovation är ett brett ämne, och innefattar därmed flera olika möjligheter i hur det kan förverkligas och efterlevas. I detta avsnitt får vi följa två av partnerföretagen som deltagit under Matix-året 2018/2019, där de berättar om hur innovation är en del av deras verksamhet.

PULSEN RETAIL

Pulsen Retail har mångårig historia inom IT och retail och blev 2016 ett eget bolag i den form som vi ser idag. Företaget har 31 anställda och är ett helägt dotterbolag till Pulsen Data AB. Pulsen Retail levererar tjänster och systemlösningar till kunder inom handel och retail. Kärnverksamheten består av försäljning av tjänsten Harmoney. Utöver det arbetar Pulsen Retail AB även med konsultverksamhet för att stötta affärsutveckling för handels- och retailföretag. Nedan följer vi Andreas Thorén CIO, och Anna-Maria Petisme, doktorand på Jönköpings Universitet, som just nu arbetar med ett innovationsforum vid namn Rapid Innovation Camp.

Hur arbetar ni med innovation idag?

Ambitionen med Rapid Innovation Camp är att testa saker och se hur det fungerar på marknaden. Det kan både vara saker som ligger nära vår handelslösning Harmoney, eller är lite mer på sidan av. Vi tittar exempelvis på hur vi kan använda AI, och även dataanalys på de stora mängderna data våra kunder har. Genom att kombinera forskningen från universitet och högskola med den breda kompetens vi redan har i bolaget, tror vi att vi kan få fram många bra idéer som kan bli värdeskapande produkter, säger Andreas Thorén.

Anna-Maria Petisme menar från sin sida att: Vi tror på ett samarbete med individer och företag. Tack vare andra människors tankar och idéer får man genast en helt annan förutsättning att komma vidare i den kreativa processen.

Varför väljer ni att arbeta på det här sättet?

För att bättre främja nya idéer, testa dem mot marknaden och snabbt utveckla nya produkter. Retailbranschen står inför stora utmaningar, där ny teknologi, digitalisering och hållbarhet har blivit en nyckelfråga inför framtiden. Vi tittar på hur vi kan hjälpa bolag att göra sin hållbarhetsresa bättre och enklare genom digitalisering, säger Anna-Maria Petisme. Hon fortsätter med att säga; att vi vill på ett roligt och kreativt sätt hitta nytänkande lösningar på problem och frågeställningar.

Hur länge har ni jobbat på detta sätt?

Rapid Innovation Camp lanserades i november 2018 och är således fortfarande i ett tidigt stadie.

Vad är ert mål med arbetet?

Målet är att vara i framkant i branschen, ta fram nya idéer och lösningar som kan underlätta för kunderna. Vi vill komma ut och hjälpa bolag innovera kring faktiska problem de har i sin verksamhet.

Vad har det gett er?

Det har gett en del oväntade grejer i och med att vi måste ta reda på kunders problem för att kunna hjälpa till. Många av dessa problem ligger utanför vår kärnverksamhet vilket ökar vår vilja att förstå och hjälpa till. Det har gett oss en närmare kontakt med kunderna, vilket behövs för att vi ska förstå deras problem i vardagen och i framtiden.

Läs mer om Pulsen Retail på: www.pulsen.se/retail

VARVET

Varvet är en digitalbyrå som grundades 2008. Företaget har idag ca 20 anställda och är en del av Universal Avenue. De har 10 års erfarenhet av att bygga webb- och mobilapplikationer åt alltifrån startups till stora internationella företag. Carl-Johan Kihlbom - VP People and Culture - menar att Varvet sedan start har varit ett företag med fokus på förändring och utveckling, och ser därför innovation som en självklar del i det vardagliga arbetet.

Hur arbetar ni med innovation idag?

Allt det vi gör, all utveckling, är innovation. Det handlar mycket om att våga testa saker och att jobba mycket med feedback. Innovation är grunden i hur vi driver våra utvecklingsprojekt och hur vi driver företaget i stort. För oss är innovation inte så revolutionerande, det handlar mer om evolution enligt mig. “Hur kan vi bli lite bättre?” är en konstant tanke vi har. När vi arbetar på det sättet sker det stora hoppet, den revolutionerande innovationen, helt automatiskt.

Carl-Johan Kihlbom menar att genom att tänka på det sättet, att innovation handlar om evolution, försvinner pressen av att jaga de stora innovationerna.

Det blir en ränta på ränta-effekt av små och kontinuerliga förbättringar vilket leder till innovation, säger Kihlbom.

Ett steg i utvecklingsarbetet innebär att Varvet jobbar efter konceptet Lab Day, där utvecklarna med jämna mellanrum får en dag att arbeta med annat än deras pågående projekt. Lab Day har som syfte att ge tid och möjlighet att testa olika saker inom utveckling och design. Carl-Johan Kihlbom fortsätter och menar att: Vårt fokus är att byta perspektiv med varandra.

Varför väljer ni att arbeta på det här sättet?

Vad är alternativet egentligen? Vi vet inte hur man arbetar på något annat sätt. Det kan bero på branschen vi är i där tekniken utvecklas så enormt snabbt, så vi måste utveckla oss själva och företaget för att hänga med i det som händer. Det blir också en vana vid förändring som man ganska naturligt kan applicera på andra områden. Det kommer alltid uppdateringar och det blir som ett begär, man väntar på dem och letar efter dem i alla områden. Man är till exempel van vid att ens Iphone får nya funktioner kontinuerligt, och då måste ju vi tänka på hur vi kan förändra och förbättra det vi har på andra ställen också. Det finns ett talesätt som lyder “organisationen formar verktygen och verktygen formar organisation”. Och det stämmer verkligen hos oss - våra verktyg ändras konstant och så gör vi också, fyller Kihlbom i.

Hur länge har ni jobbat på detta sätt?

Vi har arbetat så här sedan vi startade, 2008, sedan dag ett.

Vad är ert mål med arbetet?

Vårt mål är att inte stagnera utan att hela tiden utvecklas till det bättre. Jag brukar tänka att allt som inte är under utveckling är under avveckling, om vi inte utvecklas så kommer vi inte kunna fortsätta med det vi gör idag, säger Kihlbom.

Vad har det gett er?

Allt på något sätt. Egentligen kan man säga att sättet att utveckla mjukvara, det agila, utforskande och feedback-styrda sättet som vi arbetar på, är anledningen till att vi startade företaget och allt kommer utifrån det. Det handlar om viljan att sträva efter ständiga förbättringar, avslutar Carl-Johan Kihlbom.

Läs mer om Varvet på: www.varvet.se

Trendspaning

Copenhagen Institutet for Future Studies publicerade 2006 en lista över zombies. Zombies är saker som är utgående och som kommer försvinna eller inte användas i framtiden. Ni har själva kanske en DVD-skivan i hyllan som ni inte har använt på flera år men som fortfarande är kvar? DVD-skivan är en typisk zombie som under många år användes flitigt men som senare har blivit ersatt av streaming.

Copenhagen Institutet for Future Studies publicerade lista över zombies visade sig 13 år senare vara förvånansvärt pricksäker och många av de saker som var listade är påväg bort idag eller är redan borta. Listan involverade följande zombies: CD- och DVD-skivor, brevbärare, bibliotekarier, stridspiloter, videouthyrare, telefonkataloger, parkeringsautomater, dagstidningar och skolböcker.

Att lista zombies är en bra strategi för att försöka förutse framtiden. Proceduren att lista zombies kan vara värdefullt för företag då zombies kan fungera som ett verktyg att förutse hur specifika marknader kommer arta sig då zombies kan vara direkt produkt- och tjänsterelaterade. Exempelvis har engångsartiklar i plast länge ansetts vara miljöpåfrestande och ohållbara produkter. Engångsartiklar i plast kan därmed listas som en zombie, och är därför kanske inte värda att producera eller investera i då dess framtid är oviss. Företag som redan idag producerar eller säljer engångsartiklar kan istället fokusera på att hitta andra metoder att tillverka engångsartiklar för att inte riskera att stå med en produkt som ingen kommer köpa om 13 år.

I samband med höstens kurs i omvärldsanalyser gjorde vi studenter på Matix en egen Zombie-lista. Zombie-listan representerar produkter, tjänster, platser och saker som vi tror kommer försvinna innan 2030.

Många zombies som vi på Matix listade har ett starkt samband med förnyelse och innovation. Andra är ett resultat av sociala, ekonomiska eller politiska faktorer som ständigt formar och påverkar världen. Exempel från listan där innovation har varit en avgörande faktor är telefonladdare med sladd och hörlurar med sladd. Allt fler trådlösa hörlurar presenterats av stora giganter på elektronikmarknaden. Ett annat exempel är kontanter och betalkort som kommer ersatta av digitala betalningstjänster.

Digitala lösningar har lett till att många traditionella fysiska platser som erbjuder tjänster, såsom banker och spelbutiker riskerar att försvinna i framtiden. Vi går mot ett samhälle där vi som konsumenter tenderar att värdesätta enkelhet allt mer, framförallt genom digitala metoder i telefonen. Allt fler föredrar att vända sig till sin internetbank vid bankärende eller spela på ett online sidor istället för att besöka en fysisk spelbutik. Nu får vi helt enkelt se om vår lista kommer vara lika pricksäker som Copenhagen Institutet for Future Studies lista var. Vad tror ni kommer försvinna till 2030?