Läsa faktarutorna och exempeluppgifterna på varje delkapitel i matematikboken
Läsa sammanfattningen på s. 64 i matematikboken
Titta på de filmade genomgångarna på de olika delkapitlen i matematikboken
Räkna test 1 (E-nivå) - stencil
Repetition kap 1 (E-nivå)
Göra de digitala läxförhören (E-C nivå)
NOMP-uppdrag på varje delkapitel (E-C nivå)
Utveckla taluppfattning och tals användning i matematikboken (C-A nivå)
naturliga tal
jämna tal
udda tal
primtal
delbarhet
negativa tal
olikhetstecken
rationella tal
bråktal
täljare
blandad form
decimalform
positionssystemet
addition
subtraktion
multiplikation
division
utvecklad form
avrundning
närmevärde
nämnare
kvot
term
produkt
faktor
summa
differens
överslagsräkning
I begreppsregistret på s. 321-322 i matematikboken står det vart ni hittar begreppsförklaringarna.
Naturliga tal är alla heltal som är större än eller lika med noll: 0, 1, 2, 3, 4, …,
Primtal kallas det positiva heltal som bara går att dela med "sig självt" och "1" .
Tal som inte är primtal kallas sammansatta tal. Det är de du kan dividera med något annat än 1 och sig själv och få en jämn kvot.
Kolla på det sammansatta talet 18. Det kan du dela upp i faktorer - faktorisera. Det kan vi faktorisera till 2 · 9.
2 är ett primtal, så det kan du inte faktorisera. 9 kan du däremot faktorisera till 3 · 3.
Så, nu är det bara primtal kvar. Du har primtalsfaktoriserat 18 till 2 · 3 · 3
Ex: 10 = 2·5. Talen 2 och 5 är primfaktorer.
Ex: 24 = 2·2·2·3. Talen 2 och 3 är primfaktorer.
När det förekommer flera räknesätt i en uppgift är det viktigt att beräkningarna görs i rätt ordning. Det finns så kallade prioriteringsregler som berättar i viken ordnings vi ska räkna de olika räknesätten
De negativa talen, är tal som är mindre än noll. Ett negativt tal skriver vi på samma sätt ett positivt tal, men med ett minustecken, -, framför. Det finns både negativa heltal och negativa decimaltal, men i det här avsnittet ska vi främst titta på de negativa heltalen.
Ett exempel på användning av negativa tal är minusgraderna på en vanlig termometer (som anger temperaturen i grader Celsius). Minusgraderna på termometern är mindre än noll grader (0°C). Till exempel kan vi med hjälp av en termometer läsa av temperaturen -8°C, vilket är 8°C mindre än 0°C.
Ett rationellt tal är ett tal som kan skrivas i bråkform. Det innebär att även decimaltal, som till exempel 0,7 och -0,03 är rationella tal, eftersom de kan skrivas som bråktal.
Tänk dig att vi har en tårta och delar upp den i fyra stycken lika stora bitar. Varje del av tårtan utgör då en fjärdedel av hela tårtan. Vi kan skriva en fjärdedel så här: 1/4
På motsvarande sätt kan vi skriva tre fjärdedelar så här: 3/4
Med tre fjärdedelar menar vi alltså att vi delar något i fyra lika stor delar och sedan tittar på tre av dessa fyra lika stora delar. När vi skriver ett tal i den här formen kallar vi det ett bråktal
Vi kan även skriva om bråktal i decimalform.
Att skriva om ett bråktal i decimalform innebär att vi beräknar bråktalet och då får en kvot i form av ett decimaltal.
Om vi vill exempel har bråktalet: 1/4
och beräknar värdet av denna kvot, så får vi att 1/4 = 0,25
Heltalet 3792 (tretusen sjuhundra nittiotvå) skrivas som summan av siffrornas värde så här: 3000 + 700 + 90 + 2 = 3792
Decimaltalet 37,92 (trettiosju hela och 92 hundradelar) skrivas som summan av siffrornas värde så här: 30 + 7 + 0,9 + 0,02 = 37,92
Ett bråk som är större än 1 kan skrivas i blandad form.
Om vi multiplicerar ett tal med talet 10, då blir produkten (svaret) 10 gånger större än det ursprungliga talet.
17⋅10=170
17⋅10=170
Om vi har ett decimaltal och multiplicerar det med talet 10, får vi produkten genom att vi flyttar decimaltecknet i det ursprungliga talet ett steg (en nolla i 10) åt höger.
0,17⋅10=1,7
0,17⋅10=1,7
På samma sätt får vi produkten av ett decimaltal och 100 genom att vi flyttar decimaltecknet två steg åt höger (två nollor i 100) i talet.
4,3⋅100=
4,3⋅100=
=4,3⋅10⋅10=
=4,3⋅10⋅10=
=43⋅10=
=43⋅10=
=430
Har vi ett decimaltal som vi multiplicerar med 1000, då får vi produkten genom att vi flyttar decimaltecknet tre steg (tre nollor i 1000) åt höger i talet.
4,3⋅1000=
4,3⋅1000=
=4,3⋅10⋅10⋅10=
=4,3⋅10⋅10⋅10=
=43⋅10⋅10=
=43⋅10⋅10=
=430⋅10=4300
Att dividera ett tal med nämnaren 10 innebär att kvoten (svaret) blir en tiondel så stor som täljaren.
37/10
=3,7
Kvoten (svaret) får vi genom att decimaltecknet flyttats ett steg åt vänster (en nolla i 10) i talet. Eftersom 37 är ett heltal brukar vi inte skriva ut decimaltecknet, men vi kan tänka på heltalet 37 som att decimaltecknet står alldeles till höger om 7:an.
Samma sak gäller då täljaren redan är ett decimaltal:
0,014/10
=0,0014
På samma sätt får vi kvoten av ett decimaltal och 100 genom att vi flyttar decimaltecknet två steg åt vänster (två nollor i 100) i talet.
0,17/100
=0,0017
På samma sätt får vi kvoten av ett decimaltal och 1000 genom att vi flyttar decimaltecknet tre steg åt vänster (tre nollor i 1000) i talet.
7684/1000
=7,684
Beräkna
15/300
Att beräkna kvoten direkt kan vara svårt, men den blir lättare att beräkna om vi först förkortar (dividerar med samma tal) täljaren och nämnaren.
Vi kan se att det går att förkorta täljaren och nämnaren med 3:
15/300 =
(15/3)/(300/3)=
5/100=
0,05
Beräkna
24/0,04
Kvoten är svår att beräkna direkt, men om vi förlänger (multiplicerar med samma tal) täljaren och nämnaren så blir det enklare.
24/0,04 =
(24⋅100)/(0,04⋅100) =
2400/4=
600
När du gör en överslagsräkning i addition, subtraktion och multiplikation avrundar du talen så att du får en siffra och resten nollor.
När du gör en överslagsräkning i division börjar du med att avrunda nämnaren till ental, tiotal, hundratal och så vidare. Avrunda sedan täljaren så att divisionen går jämnt upp.