Folkhögskolor som utbildar lärarassistenter.

16 oktober 2020 bildades föreningen, Folkhögskolor med lärarassistentutbildning i samverkan - FLiS

Under snart ett år har vi arbetet för att höja statusen på de som utbildas till Lärarassistenter på folkhögskola. Utifrån folkbildningens fördelar har vi utvecklat en utbildningsmodell som ser ganska likadan ut på de flesta folkhögskolor. Kurserna har växt fram i nära samarbete med skolorna i olika kommuner och regioner. Det finns ett stort mått av praktik för att synka utbildningen med den kompetens som efterfrågas. I april 2020 träffades vi på en konferens med nästan 30 folkhögskolor för att dra upp riktlinjer till ett nätverk. Vi ville skapa en förening som utgångspunkt för att kvalificera deltagarna så att kommuner och skolorna erkänner utbildningen i sina ramverk. Samordning behövs så att kompetensnivå och kunskaper som finns hos en lärarassistent som har studerat på en av folkhögskolornas utbildningar blir tydligt.

På uppdrag av konferensen i april 2020 har två grupper arbetat fram ett ramverk för utbildningarna för lärarassistenter. Det ligger i linje med de samarbeten som branschorgan som BALSAM och Fritidsledarskolorna tidigare har gjort.

En interimsstyrelse har drivit processen till att bli en förening. "Vi vill samordna utbildningarna, ge gemensamma ramar och utrymme för egen profilering inom ramen. Det krävs att vi startar en förening och bildar en styrelse som kan få mandat att fortsätta driva det gemensamma arbetet. Det behövs samordning av stödinsatser, lobbyarbete gentemot de som definierar lärarassistentyrket och anställer lärarassistenter." sa interimstyrelsens ordförande inför konferensen och Bildarmötet 15-16 oktober. En stor insats har också gjort av de medlemmar som utsåg för att arbeta i en ramverksgrupp som arbetat fram underlaget till utbildningsplan.

På Bildarmötet 16 oktober 2020 fastställdes stadgar, medlemsavgift och styrelse för föreningen.  Den framtagna utbildningsplanen fastslogs som en plattform att fortsätta arbetet att ta fram ett fullständigar ramverk till årsmötet i mars 2021. I en  gemensam process under under och efter konferensen diskuteras och fastställa utbildningens utbildningsplan som ett ramverk i relation till det efterfrågade SEQF 5 nivån.

Under konferensen diskuterades också lärarassistent yrket och vi fick del av de diskussioner som finns hos Branschrådet för skoltjänster i GR-regionen där rektorer och utbildningsanordnare för skolan tillsammans har diskuterat behov av stödjande yrken för att underlätta arbetet i skolan och inte har samma syn som skolverket och de talar inte heller om lärarassistenter. 

Föreningen kommer också fortsatt föra samtal med Sveriges Folkhögskolor (RIO och OFI, Folkbildningsrådet, MYH, facken för olika tjänster i skolan, Utbildningsdepartementet och Skolverket.

VI kommer också att fortsätta  att ha samtal med forskningen och andra samtal  som pågår kring avlastande tjänster i skolan och det omdiskuterade yrkesbegreppet lärarassistenter i skolan. En diskussion som också täcker flera behov av stödjande insatser som kan hjälpa  lärarna i skolan att kunna ägna mer tid till själva undervisningen.

Vill din skola bli medlem i Föreningen FLiS så kontakta ordföranden eller någon i styrelsen.

Mejla ulrika.knutsson@ gmail.com- Mobil 070-6408452

Rapport från första stora nätverksmötet 6-7 februari 2020

18 folkhögskolor i möte om utbildning av lärarassistenter

“Nu startar vi ett brett nätverk för lärarassistentutbildningar på folkhögskola”. Det var klara besked från de 18 folkhögskolor som hade möjlighet att ansluta till nätverksträffen på Wendelsbergs folkhögskola utanför Göteborg 6-7 februari

I Sverige har det under de senaste åren startats många utbildningar för lärarassistenter. Idag finns utbildningen på närmare 30 folkhögskolor. Munka folkhögskola var först ut att svara an på behoven. Från bristyrkesutbildning på allmän nivå har det snabbt utvecklats till en ettårig särskild kurs på eftergymnasial nivå på de flesta av folkhögskolorna. Behovet nu är att samla sig och tydliggöra utbildningarnas innehåll och visa på folkhögskolans möjligheter att ge kompetenser som efterfrågas i detta mycket praktiska yrke. “Vi har möjligheter att utbilda lärarassistenter i ett helhetsgrepp på folkhögskola.” Så lät en av flera sammanfattningar efter gruppsamtalen redan på torsdagen. “De som utbildas blir mycket uppskattade för sin kompetens när de börjar arbeta som lärarassistenter eller vad skolan nu kallar de tjänster de annonserar efter.” 

I flera länder har diskussionen och formerandet av yrket lärarassistenter som stöd för lärare i ungdomsskolan pågått i över 15 år. Där har forskare följt utvecklingen kring kompetensbehovet för lärarstödet i de reella utbildningssituationerna i den reella situationen. Samma orsaker som vi diskuterar i Sverige idag låg bakom att det startades utbildningar för lärarassistenter i England, Australien och USA för över 15 år sedan. Det var brist på lärare, oro i skolan och problem med allt mer heterogena grupper i klassrummet att undervisa.

Forskning finns om lärarssistenter i England och USA

“Vi behöver lära oss av forskningen som är gjord utomlands för att kunna skapa ett bra klimat för elever i svenska skolan. Genom att utgå från vetenskapen kan vi vara mer pragmatiska och se vad som behövs för att verkligen ge stöd för lärare och elever i skolan.” Det framkom under den mycket intressanta presentationen, som gjordes av Lars Fonseca från Linnéuniversitetet, under skolornas möte på Wendelsbergs folkhögskola..

De behov man identifierade från början för lärarassistenterna i England har förskjutits över tid och ändrats för att skapa en bättre helhet och mer effektiv miljö. Så yrkesrollen ser annorlunda ut idag mot när den infördes för 15 år sedan.

Den forskningen borde svenska politiker och beslutsfattare kunna kunna titta på som grund för sin diskussion om lärarassistenter och behovet av stöd i skolan. Forskningen ger erfarenheter så att vi inte behöver gå hela vägen för hitta till en effektiv modell för roller och funktioner för pedagoger, lärare och assistenter i svenska skolan. VI behöver inte testa oss hela vägen fram för att skapa bättre lärmiljö både för lärare, elever och annan personal.

Lars Fonseca och hans team har under flera år forskat om lärare och pedagoger i skolan. Att detta med lärarassistenter blivit så stort är förvånande eftersom det bara varit en biprodukt av deras kärna i forskningsarbetet. Men eftersom det blivit en het politisk fråga har yrket och uppgiften lyfts fram. Definitionen och vilka uppgifter en lärarassistent i svenska skolan ska ha är dock fortfarande oklart. Intresset för lärarassistenter gör att Linnéuniversitet nu ansöker om att få göra en helt egen forskning om lärarassistentyrket med aktörer i skolan och vill ha med folkhögskolorna. De vill undersöka vad som händer med de som kommer ut och anställs som lärarassistenter i skolorna från våra lärar- och elevassistentkurser på folkhögskolorna.

Skolverket utreder stödfunktioner i svenska skolan

Anna Ekström och utbildningsdepartementet gav i juni 2019 Skolverket i uppdrag att undersöka vilka stödinsatser som lärarna och skolan behöver. Utifrån det hoppas man få mer klarhet i hur bidragen för lärarassistenter i skolan kan användas. Skolverket ska lägga fram sin utredning nu i slutet på februari 2020. Det kommer att ha betydelse för den fortsatta hanteringen av lärarassistentyrket och utbildningskraven på detsamma.

Folkhögskolorna har under flera år drivit utbildningarna för lärar-  och elevassistenter med framgång. Genom praktiksamarbetet har de fått närhet till det lokala skolväsendet och anpassats till lokala behov. Det har format ett tydligt innehåll i utbildningen av lärar- och elevassistenter och lett till framgång.

När representanter från de olika kurserna träffas så blir det klart för dem att de tänker väldigt lika och jobbar med tämligen likadant innehåll. Utbildningarna finns redan i traditionen av yrkesutbildning på folkhögskola som bland annat Fritidsledarskolorna och BALSAM (Föreningen för Yrkesutbildningar i socialpedagogiskt arbete) utför. Under våren hoppas folkhögskolorna som träffades på Wendelsberg att det ska gå att samla sig kring ett ramverk och en gemensam bas för yrkesutbildningen till lärarassistentyrket.

Bildandet av ett nytt nätverk för folkhögskolor i Sverige

“Vi vill tala med en enad röst och finnas med våra erfarenheter i samtalet kring lärarassistentenutbildningen”, så kan man sammanfatta de folkhögskolorna sa i slutet av mötet. Folkhögskolorna fortsätter nu samarbetet och planerar för att starta en förening för att tydligt delta i debatten om lärarassistenter och för att stödja varandra i utbildningen på folkhögskolorna. Röster under mötet sa: “Vi vet att vi kan göra ett bra jobb när det gäller att utbilda lärarassistenter som kan göra skillnad för lärarprofessionen i skolan. Vi vill bidra till det bästa för elever i svenska skolan och den bristsituation som vi befinner oss i och därmed också för lärarna”.

En interimistisk samordningsgrupp har bildats och nästa nätverksträff planeras till 2-3 april i närheten av Stockholm. Inför träffen sker planering och ett förarbete där ramverk och underlag tas fram så ett mer formellt nätverk för lärarassistentskolorna kan bildas.

I interimgruppen finns Eva Selander - Wendelsbergs folkhögskola, Staffan Bergström - Västerbottens folkhögskola, Ulrika Knutsson - Åsa folkhögskola, Åke Arvidsson - Ljungskile folkhögskola och Håkan Samuelsson - Katrinebergs folkhögskola.

Februari 2020. Text: Ulrika Knutsson (070-640 84 52)