Skolverket ger stöd till skolor som anställer lärarassistenter 2025 .

Läs mer på Skolverkets hemsida 

https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/styrning-och-kvalitetsarbete/leda-personal/avlasta-larare-med-lararassistenter-och-andra-kompletterande-kompetenser

Ordet lärarassistent har inte fått en tydlig definition utan användas på olika sätt i den allmänna debatten.

Politiker började på bred front diskutera lärarassistenten som en lösning lärarbristen i skolan redan under 2018. Det tillsattes pengar för att skolorna skulle kunna anställa lärarassistenter i skolan. Skolan skulle få en ersättning på 50% av lönen för att underlätta anställning. Få skolor och kommuner använde sig av möjligheten att anställa lärarassistenter. Vid en undersökning om hur definitionen av en lärarassistent ska göra i skolan var det mycket skiftande svar. Allt från vakmästare-elevhandledare-studiestödjare-rastvakt-lärarvikarie-kurator.

Det fanns alltså ingen tydlig definition varken av behovet eller de uppgifter skolan önskade av lärarassistenten. Det fanns inte någon kompetensbeskrivning och skolan som anställt outbildade var extremt negativa till denna reform om lärarassistenter som upplevdes komma utifrån.  Frågan om "vem" vilken kompetens som skulle anställas blev därmed hängande i luften.

Anna Ekström gav Skolverket utifrån detta i uppdrag  juni 2019 att utreda vilka behov av stöd som fanns i Svenska skolan . Utredningen presenterades i februari 2020.  Men uppdraget blev än mer brett och otydligt och diskussionen handlade därmed mer om olika yrkeskompetenser som skulle kunna verka som stöd i skolan.

(Lärar) avlastande yrkesgrupper - Var går gränserna?

I projektet har vi studera tde initiativ som tas i svenska skolor för att avlasta lärare genom att införa så kallade lärarassistenter. Vi är forskningsmässigt intresserade av att studera hur lärararbetet delas upp, hur professionella gränser förhandlas och förskjuts, samt om de avsedda avlastningseffekterna uppnås.

Utvecklingsmässigt vill vi pröva att se hur en modell för reell avlastning av svenska lärare skulle kunna se ut. Projektet var treårigt och utgörs av fyra delstudier. Huvudstudien består av fallstudier på tre skolor av faktiska processer där avlastande yrkesgrupper nyligen introducerats.

Vad innebär införandet av lärarassistenter?

Trycket på svenska lärare är högt. När lärarna själva beskriver sitt arbete menar de visserligen att de känner hög motivation men samtidigt att de inte hinner med sina arbetsuppgifter i tid.

Under senare år har politiska initiativ tagits för att minska trycket mot lärarna så att de kan fokusera på sitt kärnuppdrag, undervisningen. En av de föreslagna lösningarna är att avlasta lärarna i arbetet genom att anställa så kallade lärarassistenter.

Introduktionen av lärarassistenter i den svenska skolan medför med stor sannolikhet att skolorganisationens ekologi rubbas och att professionella rörelser uppstår. Teoretiskt kan införandet av en ny yrkesgrupp i ett verksamhetsfält förstås som att professionella domäner kommer att förhandlas, förskjutas och fördelas. Vi intresserar oss för vilka föreställningar om avlastning som speglas i dessa processer samt hur de professionella domänerna kommer att avgränsas i praktiken. Vad framträder som lärararbetets "kärna" och vad hamnar utanför? Vi vill närma oss problemområdet utifrån följande frågeställningar, som också utgör projektets delstudier:

1. Hur utbredd är förekomsten av avlastande tjänster? Vilka delar av lärares arbete förväntar man sig att den nya yrkesgruppen ska ta över?

2. Vilka idéer om lärarassistenters (och i förlängningen om lärares) uppdrag speglas i policy och praktik i form av politiska och fackliga dokument, utlysningstexter samt innehåll i befintliga utbildningar till lärarassistent?

3. Vilka föreställningar av önskvärda avgränsningar mellan professionella domäner beskrivs av lärarna själva? Hur påverkas beskrivningarna av mötet med en institution (det franska lärarassistent-systemet) där professionella avgränsningar är tydliga? Vilka värden skulle riskera att gå förlorade?

4. Hur ser en faktisk process ut där en ny yrkesgrupp introduceras på en skola? Hur förhandlas gränsdragningar och domänanspråk? Hur påverkas andra yrkesgrupper i verksamheten? Leder förändringen till förväntad avlastning?

Utifrån samtliga resultat vill vi därefter diskutera hur modeller för reell avlastning av svenska lärare skulle kunna se ut. Samtidigt vill vi även bidra till en kritisk diskussion om sådana avlastande tjänster.

Författare av rapporten

Lindqvist, Per - Mälardalen university, Sweden.

Ackesjö, Helena - Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).

Fonseca, Lars - Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).

Gardesten, Jens - Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).(Forskningsmiljö PEPP)

Läs hela rapporten HÄR http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1385465/FULLTEXT01.pdf

Tips på material att arbeta med insamlat under en workshop med delande av material för FLiS Lärarassistentutbildningar 2021.

Dessa länkar:

• LITT- Ramverket 1-3 https://padlet.com/ulrika_knutsson/Bookmarks

• LITT- Ramverket 4-6 https://padlet.com/ulrika_knutsson/d5zkxtk34fw5

• LITT- Ramverket 7-9 https://padlet.com/ulrika_knutsson/aug41f0tbs5s

• LITT- Ramverket Övrigt https://padlet.com/ulrika_knutsson/zi3767zbhm8d