Kemikaliespill
Kemikaliespill
Val av handskar och absorptionsmedel
Handskar
Jag använder inte handskar när jag laborerar, inte heller eleverna. Anledningen till detta är att vid spill på händerna t.ex en syra eller bas så märker du det och tvättar av dig, till skillnad från om du har handskar på dig och därmed inte märker det lika lätt och kladdar lite överallt med dessa. Nederst på sidan kan du hitta en broschyr från arbetsmiljöverket.
Handskar använder jag bara vid spill. Vid mindre syra spill torkas det upp med t.ex papper som sedan läggs i natriumvätekarbonat. Vid spill av basiska ämnen används gärna citronsyra eller liknande. Pappret slängs sedan i papperskorg tillsammans med de neutraliserade handskarna. Den neutraliserade vätskan hälls ut i avlopp.
Det finns det mycket att välja mellan, jag valde mellan dessa två sorters engångshandskar.
112-4642
Glove Microflex 93-260, storlek L
Förpackningsstorlek 50 st
Cirka Pris: 277,20 kr
https://se.vwr.com/store/catalog/product.jsp?product_id=18715851
112-0034
GLOVE NEOTOUCH NEOPR 25-101
Förpackningsstorlek 100 st
Cirka Pris: 294,80 kr
https://se.vwr.com/store/catalog/product.jsp?product_id=559663
Storlek, jag använder normalt Large, motsvarar cirka 290mm (lite längre) handstorlek 9,5-10
Nedan finner du genombrottstiderna för dessa handskar, dvs. hur många minuter det tar för kemikalierna (i den koncentrationen som anges i tabellen) att ta sig igenom handskmaterialet.
Absorptionsmedel
Det finns olika absorptionsmedel, strö som du helt enkelt strör över så som vermiculit som ofta kemikalier transporteras i. Absol är ett annat exempel.Frågan är ju hur du rent praktiskt ska göra när du strött på detta, dels sopa ihop det, lägga det i lämpligt kärl, är kemikalierna riskavfall blir nu även ditt absorptionsmedel det.
Mindre spill
Som ovan nämnt mindre syra spill torkar jag upp det med t.ex papper som jag sedan lägger i natriumvätekarbonat. Vid spill av basiska ämnen använder jag gärna citronsyra eller liknande. Pappret slänger jag sedan i papperskorg tillsammans med de neutraliserade handskarna. Den neutraliserade vätskan hälls ut i avlopp. Tänk på att vid spill av vissa organiska lösningsmedel kan det självantändas, enklast är ibland att förbränna pappret efteråt, se säkerhetsdatablad för det ämne du torkar upp.
Större spill
För att slippa damm vid utströende av pulver samt behöva sopa upp kemikaliespill och vart gör jag med detta nu? Så har jag valt spill-kit i stället. Finns flera på marknaden, jag valde spillkittet till höger. Kittet har en avfallspåse som sedan skickas i väg för destruktion. Kolla med den kommun eller det avtal ni har på skolan kring detta.
Hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner
11 § De hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner som behövs för den verksamhet som bedrivs på arbetsplatsen ska fastställas. De ska vara skriftliga när det inte rör sig om en enkel hantering där riskerna lätt kan överblickas. Förtydligande kan du läsa här
Åtgärder mot risker vid hudkontakt, ögonstänk och förtäring
26 § För att ingen ska skadas genom hudkontakt eller förtäring ska
1. behållare och utrustning hållas rena utvändigt,
2. arbetskläder och skyddskläder som kan orsaka ohälsa eller olycksfall därför att de förorenats med en kemisk riskkälla snarast bytas,
3. munpipettering eller andra metoder där kemiska riskkällor kan komma in i munnen inte användas,
4. skyddskläder tas av och händer tvättas när toalett, personalmatsal eller annat utrymme där riskkällan som skyddskläderna används mot inte förekommer ska besökas,
5. personliga tillhörigheter inte medföras vid arbete där kemiska riskkällor hanteras om detta skulle kunna medföra risk för ohälsa samt
6. mat eller dryck inte tillredas, förtäras eller förvaras, tobaksvaror inte används och kosmetika inte appliceras där en kemisk riskkälla förekommer, om det skulle kunna medföra risk för ohälsa. (AFS 2014:43)
27 § Vid val av skyddshandskar och skyddskläder ska följande faktorer beaktas.
1. På vilket sätt ämnet är farligt vid hudkontakt.
2. Hur ofta och länge hudkontakt beräknas förekomma.
3. Vilka material som skyddar mot ämnet och hur länge materialet skyddar från hudkontakt med ämnet, så kallad genombrottstid.
4. Arbetets krav på funktion och hållfasthet. 5. Leverantörsinformation om lämpliga skyddshandskar och skyddskläder.