Förvaring
Förvaring av kemikalier
I princip behövs 6st skåp i preparationsrummet. Vid platsbrist får man ta hänsyn till vilka kemikalier som får samförvaras och inte. Nedan punktar jag upp några skåp samt tips.
Ämnen som kan reagera med varandra får inte förvaras på samma ställe. För att minska riskerna med kemikalieförvaringen kan man tänka på att inte köpa in för stora mängder och att tydligt sortera och märka upp var kemikalierna står (AFS 2011:19 ).
1. Giftiga ämnen i giftskåp.
Skåpet skall vara ventilerat och låst med separat nyckel. Metallskåp. Här förvaras ämnen med en Dödskalle på sig, tex bariumsalter. Metanol har en dödskalle på sig men risken är större att det börjar brinna än att person dricker det, av den anledningen kan metanol förvaras bland andra alkoholer, (Brandfarliga organiska ämnen).
2. Brandfarliga organiska ämnen.
Skåpet skall vara ventilerat. Metallskåp.
Samförvaring, Olika organiska brandfarliga ämnen kan ha olika brandklasser och bör då inte samförvaras.
Brandklass 1 och 2A får samförvaras i det ventilerade brandklassade skåpet (exempel etanol).
Brandklass 2B och 3 får samförvaras, MEN på annat hyllplan än brandklass 1 och 2A (exempel butanol klass 2B). Vilken klass ditt ämne tillhör kan du se längre ner på sidan, flampunkt ser du i avsnitt 9 i säkerhetsdatabladet.
Har du alltså butanol och etanol som tillhör olika klasser så får de stå i samma skåp men olika hyllor. Källa Storstockholms brandförsvar
3. Koncentrerade syror.
Skåpet skall vara ventilerat. Ej metallskåp, p.g.a. den korrosiva miljön.
Förvaras i tråg av plast, om det blir läckage. Koncentrerade syror under navelhöjd 1300mm.
Koncentrerad svavelsyra, salpetersyra och ortofosforsyra gör plastförpackningar sköra, häll därför över dem till glasflaskor om de levereras i plast.
4. Koncentrerade baser.
Skåpet skall vara ventilerat.
Tips är att förvara lösningar av baser t.ex natriumhydroxid på nedersta hyllan och pellets av natriumhydroxid på hyllan över. Torra baser får även placeras bland andra torra kemikalier.
5. Oorganiska föreningar.
Ventilation är inget krav men är att föredra.
6. Gasol.
Ventilerat utrymme.
Syra/bas-skåp
Ska vara ventilerat, koncentrerade syror nederst.
Starkt frätande syror och baser förvaras under ögonhöjd, eller ännu bättre under navelhöjd, 1300mm.
Flaskor bör stå i plasttråg i syra- och basskåpet, i händelse av läckage och spill, samt att syraskåp och basskåp ska vara separata skåp eller minst separerade delar, dvs. ett underskåp för syror och ett överskåp för baser. Dock ska båda vara ventilerade, kontinuerligt och av trä/högtryckslaminat för att inte korrodera.
När det gäller organiska syror i pulverform (citronsyra, vinsyra, oxalsyra osv.) så behöver dessa inte förvaras i syraskåpet (vilket kanske kan uppfattas som inkonsekvent), utan kan förvaras bland övriga torra kemikalier.
När det gäller baser i pulverform kan de förvaras bland övriga torra kemikalier, kan då bli väldigt tomt bland baserna i syra/bas - skåpet varav man kan av platsskäl lägga dem i syra/bas - skåpet.
I skåpet för syror däremot är det rätt mycket som ska få plats; Saltsyra, Svavelsyra, Salpetersyra, Fosforsyra, Ättiksyra m.fl. Dessutom förekommer de ofta även i olika koncentrationer.
Förslag på förvaring i syra/bas skåp till höger
Exempel på fördelning i syra/bas skåp
Lite ur SÄIFS 2000:4
SÄIFS 2000: 4
6.3 Samförvaring
6.3.1 Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarlig gas eller lättantändligt gods.
6.4 Ventilation
6.4.1 Vid förvaring av brandfarliga vätskor inomhus skall utrymmet vara ventilerat. Ventilationssystemet skall - mynna direkt utomhus om riskutredningen enligt 3.1.1 visar att detta behövs, - vara så anordnat att undertryck råder i förhållande till intilliggande lokal där hantering av brandfarlig vara inte sker samt övertryck råder i förhållande till intilliggande lokal där öppen hantering av brandfarlig vara sker, - inte kunna sprida en brand till intilliggande lokaler, och - förhindra att en brännbar gasblandning uppkommer.
Notera att skåpen ovan precis som dragskåp ska ha separat ventilation, de får inte kopplas in på den allmänna ventilationen.
Brandklasser
Du kan se flampunkterna i avsnitt 9 i säkerhetsdatabladet.
Klass 1: Vätskor som avger brännbara ångor redan under 21°C, till exempel bensin, koncentrerad spolarvätska, etanol, metanol, 1-Propanol, Propan-2-ol.
Klass 2a: Vätskor som avger brännbara ångor vid normal rumstemperatur mellan 21-30° C, till exempel xylen, vissa snabbtorkande färger och rostskyddsfärger.
Klass 2b: Vätskor som avger brännbara ångor vid 30-55° C när temperaturen överstiger normal rumstemperatur, till exempel vid starkt solsken. Hit hör exempelvis fotogen, terpentin, butanol och naftaprodukter.
Klass 3: Vätskor som avger brännbara ångor om temperaturen i omgivningen ligger mellan 55-100°C. Hit hör till exempel tändvätska, dieselolja och eldningsolja.
På flaskor med brandfarlig vätska står normalt vilken klass de tillhör på etiketten. I annat fall går det att hitta klass respektive flampunkt i varuspecifikationsbladet för varan. Du kan läsa mer om klassificering och märkning på MSB:s webbplats.
Källa Storstockholms brandförsvar