Kemikalier med restriktioner

• Användning av vissa kemikalier är, av olika skäl, begränsade. Det kan bero på fysikaliska, hälso- eller miljöfarliga egenskaper, exempelvis att kemikalierna är hormonstörande så som fenolftalein.

Rutiner för identifikation och hantering av utfasningsämnen

Syfte

Rutinen beskriver vilka egenskaper som är kopplade till utfasning och prioriterade riskminskningsämnen.

En regelbunden kontroll bör göras av de kemikalier som finns på skolan för att se om de är med på utfasningslistan. Förteckning på utfasnings- och prioriterade riskminskningsämnen som ibland används i skolan finns på chesse.org/checklists-and-tools. 

För utfasningsämnen gäller generellt

• Det är ett ämne med särskilt allvarliga egenskaper.

• Användningen av särskilt farliga ämnen ska så långt det är möjligt upphöra enligt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, som är en del av Sveriges miljömål.

• I EU-lagstiftningen Reach är sådana ämnen identifierade antingen som SVHC-ämnen eller som utfasningsämnen. Sådana ämnen blir successivt föremål för tillståndsprövning.

• En del av dessa ämnen är redan förbjudna i olika användningar.

• CMR- ämne betyder att ämnet är antingen känt som cancerframkallande, könscellsmutagent eller reproduktionsstörande, eller misstänkt vara det.

• Ämnen kan även vara hormonstörande, miljöfarliga eller allergena. PBT/vPvB-ämnen är persistenta (svårnedbrytbara), bioackumulerande (ansamlas i levande organismer) eller toxiska (giftiga).

Förutsättningar

Kemikaliers egenskaper omvärderas två gånger per år av ECHA och Arbetsmiljöverket. En kemikalies stegvisa väg till utfasning är vanligen att ämnet sätts upp på en lista:

·        SIN-listan (Substitut it now. En lista på kemikalier vars egenskaper bör observeras. Lista upprättas som görs av Chemsec – en frivilligorganisation)

·        Prioriterade riskminskningsämnen, upprättas av ECHA, uppdateras två gånger per år

·        Kandidatlistan SVHC (Substances of Very High Concern)

·        Utfasningsämnen, från ECHA, uppdateras två gånger per år. Där finns även tillståndspliktiga ämnen.

Användning av ett ämne på listorna gäller formellt inte för undervisning, eftersom mindre än ett ton används. Man bör dock känna till och beakta att ämnet finns på listorna.

Vad göra med utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen

För att följa Kemikalieinspektionens rekommendationer bör följande gälla för skolan:

1)     Utfasningsämnen ska om möjligt substitueras. Om substitution inte är möjligt ska ämnena användas i låg koncentration. De utfasningsämnen som kräver speciellt tillstånd ska inte finnas på skolan, inte användas och ska genast lämnas in för destruktion.

2)     Prioriterade riskminskningsämnen eller t.o.m. står på kandidatlistan ska noga övervägas om de alls ska användas. Om man av pedagogiska skäl ändå vill använda ett ämne måste anpassning ske för att minimera riskerna genom

a) minskade koncentrationer
b) användning endast av lärare och då endast i demonstrationer

c) CMR-ämnen bör inte användas av elever, alternativt att eleverna får utförlig information om riskerna
d) alla ämnen med miljöfarliga egenskaper samlas in för avfallshantering. Detta gäller även lösningar med mycket låg koncentration.

För de CMR ämnen som behålles ska en CMR-utredning för utfasnings- och riskminskningsämnen göras: ”CMR-utredning för utfasnings- och riskminskningsämnen”

Märkning av utfasningsämnen och riskminskningsämnen

Tabellen visar klassningen av utfasnings- och prioriterade riskminskningsämnen efter Faroangivelse (H-fras) och CLP-klassning där 1 är högst och 4 lägst kategorin.

Om du har kemikalier du vill ha kvar, som jag tex kopparsulfat skriver du ett dokument, om undantag. ”CMR-utredning för utfasnings- och riskminskningsämnen”