Alatalo, T. (2021). Högläsning – didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling. Studentlitteratur.
Axelsson, M. (2016). Vardagsspråk och ämnesspråk i utveckling – i förskolan och skolan. I K. Jönsson (Red.), Bygga broar och öppna dörrar: Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Liber.
Bruce, B. Sventelius, E. Ivarsson, U. Svensson, A-K. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Studentlitteratur.
Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy: Bilingual children in the crossfire. Multilingual Matters.
De Geer, B. (2022). Ordkunskap i förskola, förskoleklass & grundskolans tidiga år. Natur & Kultur.
Dyslexiföreningen. (2021). Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Utredningsmodellen+2021.pdf
Dyslexiföreningens tidsskrift artikel "Avkodningsträning för andrapspråksläsare" nr 2 2025
Edfelt, D. (2019). Tydligörande pedagogik i förskolan. Natur och Kultur.
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Liber.
Eklöf, E. (2019). Lärarens guide till cirkelmodellen. Natur & Kultur. https://www.nok.se/contentassets/ee684956791f43159207aff16d270a73/lararens-guide-till-cirkelmodellen-pdf.pdf
Eriksson, A.-L., Fagerberg, E., Norell Helmsjö, K., & Näsholm, U. (2020). Studiepaket läs- och skrivsvårigheter F–3: Moment 4 – Att utforma en tillgänglig läs- och skrivundervisning. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Espenakk, U., Frost, J., Klepstad Faerevaag, M., Horn, E., Loge, I. K., Gees Solheim, R., Hansen Wagner, Å. K., & Paulsson, A. (2023). TRAS: Observationer av språk i dagligt samspel. Nypon förlag.
Falk, M, & Riad, T. (2025). Explicit ordundervisning. Natur & Kultur.
Fohlin, N., & Wilson, J. (2018). Kooperativt lärande i praktiken, Handbok för lärare i grundskolan. Studentlitteratur
Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivundervisning. Studentlitteratur.
Fridolfsson, I. (2016). Vallmomodellen: Balanserad läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.
Frylmark, A. (2016). Våra lager av ord. Tal & Språk, 1, 13, sidan 13-14
Fälth, L., & Hallin, A. E. (2025). Tidig läsundervisning med ljudningsmetoden: Phonics på svenska. Gleerups Utbildning.
Fälth, L., Nilvius, C., Carlsson, R., & Nordström, T. (2025, 22 september). Läs- och skrivundervisning för yngre elever. Svenskt Näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/utbildning/las-och-skrivundervisning-for-yngre-elever_1239568.html
Fälth, L., Nordström, T., Andersson, U. B., & Gustafson, S. (2019).
An intervention study to prevent ‘summer reading loss’ in a socioeconomically disadvantaged area with second language learners.
Nordic Journal of Literacy Research, 5(3), 10–23. https://doi.org/10.23865/njlr.v5.2013
Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter: Undervisning i kritisk och eftertänksam läsning. Natur & Kultur.
Gibbons, P. (2018). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Gjems, L. (2018). Förskolans arbete med tidig litteracitet - på barns villkor. Studentlitteratur.
Gniste, M., & Öinert, L. (2024). Språkfrämjande arbete i förskolan: Med läroplanen som grund. Studentlitteratur.
Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7 (1), 6–10.
Gustafson, S. (2025). Dyslexi. I S. Noren (Red.), Lära barn att läsa (4:e uppl., s. 183–189). Bulls Graphics.
Hagtvet, B. (1998). Lek med språket. Natur & Kultur.
Hallin, A.-E. (2017). Fonologisk medvetenhet. https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2017/6/25/fonologisk-medvetenhet
Hallin, A.-E. (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. Natur & Kultur.
Hallin, A. E. (2018, 31 maj). Hitta språkhindren i matematiken! Språkforskning. https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2018/5/31/matematik3
Hallin, A.E. (2024). Språklig tillgänglighet och språk-, läs- och skrivsvårigheter. Skolverket. https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P05142804 (hämtad 2025-11-30)
Heimer, M. (2021). Läsa för livet: Högläsning och läsning i F–6 och fritidshem. Studentlitteratur.
Heimer, M. (2023). Leda läsfrämjande. Studentlitteratur.
Heimer, M. (2025). Språka leka lyssna. Studentlitteratur.
Heimer, M., & Ohlsson, M. (2023). Språka för livet: nycklar och strategier för alla barns språkutveckling. Studentlitteratur.
Heimer, M., & Pihlgren, A. S. (2025). Övergångar i förskola och skola: Progression och kontinuitet. Studentlitteratur.
Hellberg Björklund, Anna. (2025). Byta avdelningar - trygga övergångar. Förskoleforum 2025-08-29.
Holmegaard, M., & Johansson Kokkinakis, S. (2006). Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling. Skolverket.
Hoover, W. A., & Gough, P. B. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 2, 127–160.
Hultgren, F, & Johans, L. (2017). Läsmiljö - att skapa rum för läsande. Länk här!
Ingvar, M. (2025). Hjärnan. I S. Noren (Red.), Lära barn att läsa (4:e uppl., s. 27–41). Bulls Graphics.
International Dyslexia Association. (n.d.). Morphological awareness. https://dyslexiaida.org/morphological-awareness/
Jacobson, C. (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 4.
Jacobson, C. (2020). En modell över läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 1.
Jacobson, C. (2025). Särskilda behov. I S. Noren (Red.), Lära barn att läsa (4:e uppl., s. 117–181). Bulls Graphics.
James, K.H. & Engelhardt, L. (2012). The effects of handwriting experience on functional brain development in pre‑literate children. Trends in Neuroscience and Education, 1(1), 32–42. https://doi.org/10.1016/j.tine.2012.08.001 (hämtad 2025-12-02)
Jansson, B., & Ihrén, L. (2020). Lärare gör: Bokstavslådor. Natur & Kultur.
Jönköpings kommun. (2025). Jönköpings språkplan. https://pedagog.jonkoping.se/tema/sprakutveckling/sprakplan
Karolinska Institutet (KIND). (2025). Dyslexi – forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext. https://ki.se/media/274327/download
Kjeldsen, A.-M. (2019). The Nordic model: Language games promoting literacy skills – A 10-year phonological intervention follow-up from kindergarten to grade 9.
Kristiansson, R. (2023) Räkna med språktrappan - En undersökning av elevernas matematiska språk- och kunskapsutveckling. Malmö.
Kulturrådet. (2015). Med läsning som mål – om metoder och forskning på det läsfrämjande området.
https://www.kulturradet.se/globalassets/start/publikationer/med_lasning_som_mal.pdf
Körling, A. (2018). Väck läshungern! Brombergs.
Larsson, K. (2019). Språklig förebild i förskolan. Gothia.
LegiLexi. (2025). Lära barn läsa. https://legilexi.org/media/1484/lara-lasa_e-bok.pdf
LegiLexi. (2025). Automatiserad avkodning. https://legilexi.org/kunskapsbank/artiklar/Avkodning/automatiserad-avkodning
LegiLexis tester https://legilexi.org/ hämtad 251202
Liberg, C. (2003). Hur barn lär sig läsa och skriva. Studentlitteratur.
Liberg, C. (2010). Elevers läs- och skrivutveckling – mellanåren. Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.262ce2f417f697ebbea116f/1648625113133/caroline-liberg-elevers-läs-och-skrivutveckling-mellanåren.pdf (hämtad 2025-11-30) James, K. H., & Engelhardt, L. (2012). The effects of handwriting experience on functional brain development in pre-literate children. Trends in Neuroscience and Education, 1(1), 32–42.Liberg, C. (2003). I Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur.
Liberg, C. (2010). Elevers läs- och skrivutveckling – mellanåren. Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.262ce2f417f697ebbea116f/1648625113133/caroline-liberg-elevers-läs-och-skrivutveckling-mellanåren.pdf (hämtad 2025-11-30)
Lindeblad, E., Nilsson, S., Gustafson, S., & Svensson, I. (2017). Assistive technology as reading interventions for children with reading impairments: A one-year follow-up. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 12(7), 713–724.
Lindgren, E., Hermansson, C., Boström, P., Ström, P., Sturk, E., & Nilsson, A. (2024). Skriva för att delta: om kommunikativ skrivundervisning. Studentlitteratur AB.
Lukimat. (u.å.). Träna läsflyt i skolan. https://www.lukimat.fi/lasning/informationstjanst/undervisning-i-lasning/trana-lasflyt-i-skolan.html
Lundberg, I. (2008). Bornholmsmodellen: Vägen till läsning. Natur & Kultur.
Lundberg, I., & Herrlin, K. (2007). God läsutveckling. Natur & Kultur.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. (2025). Uppl. 3. Stockholm: Skolverket.
Läroplan för gymnasieskolan 2025. (2025). Uppl. 1. Stockholm: Skolverket.
Mueller, P.A. & Oppenheimer, D.M. (2014). The pen is mightier than the keyboard: Advantages of longhand over laptop note taking. Psychological Science, 25(6), 1159–1168. https://doi.org/10.1177/0956797614524581 (hämtad 2025-12-02)
Myrberg, M. (2017). Jättemånga ord är jättebra. Utbildningsradion, avsnitt 79.
Myrberg, M., & Lange, A. (2003). Konsensusprojektet: Rapport om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Stockholms universitet.
Nacka kommun. (2023). Vägledning för språk-, läs- och skrivutveckling. https://www.nacka.se/4ad607/globalassets/valfard-skola/nackaskommunalaskolor/utbildningsstrateger-material/vagledning-for-sprak-las-och-skrivutveckling.pdf
Nettelbladt, U. Salameh, E-K. (2022). Språket hos enspråkiga och flerspråkiga barn - utveckling och svårigheter. Studentlitteratur.
Nilvius, C. (2022). RTI-modellen i praktiken: Tidig upptäckt och tidiga insatser i läs-, skriv- och räkneundervisning. Gothia.
OECD. (2015). Students, Computers and Learning: Making the Connection. Paris: OECD Publishing.
https://doi.org/10.1787/9789264239555-en (hämtad 2025-11-30) Myndigheten för skolutveckling. (2006). Språkforskningsinstitutet i Rinkeby.
Ohlsson, M. (2022). Ett specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan: förståelse, bemötande och pedagogiska strategier. Studentlitteratur.
Ojala, T. (2025). Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen: Undervisning, metoder och strategier. Gothia.
Partanen, P. (260323). Allt stöd i förskolan är inte stöttning - om tillgänglighet,delaktighet och kognitiv stöttning. Allt stöd i förskolan är inte stöttning – om tillgänglighet, delaktighet och kognitiv stöttning
Pihlgren, A. (2024). Leda språkutveckling i förskolan. Studentlitteratur.
Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse. (2026). Kartläggning i undervisning – Lärare. https://dexi.prinsparetsstiftelse.se/lektion/kartlaggning-i-undervisning-larare/
Riad, R. (2024). Exploring language skills and well-being in inclusive preschools: The impact of a dialogic reading intervention. Stockholms Universitet.
Riad, R. (2025). Avkodningsträning för andraspråksläsare. Läs- och skrivsvårigheter & Dyslexi, (2), 6–12. Svenska Dyslexiföreningen
Rosqvist, I. (2024). Ordförrådsutveckling i de tidiga skolåren. Stockholms universitet.
Samuelsson, M. (2017). Skriva för hand eller på dator? http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26845
Sandell-Ring, A. (2021). Mångfaldens förskola: Flerspråkighet, omsorg och undervisning. Studentlitteratur.
SBU. (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser.
SFS 2010:800. (2010). Skollag. Utbildningsdepartementet.
Sjöberg, C. (2018). Språkleka i förskolan: barns möjlighet till ett rikt språk. Gothia
Sjöberg, K. (2025). Vägar till läsengagemang. Natur & Kultur.
Skolforskningsinstitutet. (2024). Främja skrivkunskaper i de allra tidigaste skolåren.
Skolinspektionen. (2022). Läsfrämjande arbete i grundskolan. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2022/lasframjande-insatser-i-grundskolan/rapport-lasframjande-arbete-i-grundskolan.pdf
Skolforskningsinstitutet. (2022). Att lära genom att skriva – effekter på elevers ämneskunskaper i NO, SO och matematik.
https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2022/09/Att-lara-genom-att-skriva.pdf (hämtad 2025-11-05)
Skolforskningsinstitutet. (2024). Främja skrivkunskaper i de allra tidigaste skolåren. Skolforskningsinstitutet. https://www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/systematiska-forskningssammanstallningar/framja-skrivkunskaper-i-de-allra-tidigaste-skolaren/ (hämtad 2025-12-02)
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (u.å.). Moment 1 – Tydliggörande pedagogik i grundskolan. Hämtad 22 maj 2026, från https://www.spsm.se/studiepaket-npf/studiepaket-npf-grundskola/tydliggorande-pedagogik---grundskola/moment-1--tydliggorande-pedagogik-i-grundskolan/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2025). Undervisning vid läs- och skrivsvårigheter. SPSM. https://www.spsm.se/stod-och-rad/undervisning/lasa-och-skriva/undervisning-vid-las--och-skrivsvarigheter/ (hämtad 2025-12-02)
Skolverket. (2016). Att läsa och förstå – läsförståelse av vad och för vad.
Skolverket. (n.d.). Bygga svenska – följ nyanlända elevers språkutveckling.
Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Lgr22). https://www.skolverket.se
Skolverket. (2022). Bedömningsstödet Bygga svenska. https://www.skolverket.se
https://www.skolverket.se/sok-publikationer/publikationsserier/rapporter/2023/pirls-2021?id=11490 Hämtad 16 april 2026
Skolverket. (2025). Forskningsbakgrunden till bedömningsstödet Fånga språket.
Skolverket. (2025). Läroplan för förskolan. (Lpfö 18 reviderad 2025).
Skolverket (2022). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning. (https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR165644
Skolverket (2026). Språkträdgården - följ upp barns språkutveckling i förskolan. (Språkträdgården – följ upp barns språkutveckling i förskolan - Skolverket)
Skolverket. (u.å.). Stöd och tidiga insatser. https://www.skolverket.se/larande-och-trygghet/elevhalsa-och-stodinsatser/stod-och-tidiga-insatser
Skolverket. (260323). Modul Flera språk i barngruppen. Flera språk i barngruppen | Lärportalen | Skolverket
Skolverket. (2025). Ämnesspecifika instruktioner – svenska. https://www.skolverket.se/download/18.4d05b5ec19a0afd6ba72e536/1761754548756/%C3%84mnessepcifika%20instruktioner%20-%20svenska.pdf
SPSM. (2018). Arbeta med språkstörning i förskola och skola.
SPSM. (2024). Alternativ och kompletterande kommunikation.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2026, 20 februari). Tillgänglighetsmodellen från SPSM. https://www.spsm.se/stodmaterial-for-tillganglig-utbildning/tillganglig-utbildning/tillganglighetsmodellen-fran-spsm/
Statens kulturråd. (2015). Med läsning som mål.
Sveriges offentliga utredningar. (2016). På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (SOU 2016:59).
Sterner, G. & Lundberg, I. (2018). Före Bornholmsmodellen - språksamlingar i förskolan. Natur & Kultur.
Stockholms universitet. (2023). Lär dig mer om genrepedagogik. https://www.su.se/nationellt-centrum-for-svenska-som-andrasprak/r%C3%A5d-och-st%C3%B6d/resurser-och-f%C3%B6rdjupning/l%C3%A4r-dig-mer-om-genrepedagogik-1.645353?open-collapse-boxes=ccbd-skolansbasgenrer,ccbd-cirkelmodellen,ccbd-skolanstidigare%C3%A5r,ccbd-readingtolearn,ccbd-systemiskfunktionellgrammatik#dengenrepedagogiskamodellen (hämtad 2025-11-30)
Strandberg, L. (2017). Vygotskij i praktiken. Studentlitteratur.
Strid, A. (2016). Bygg barns ordförråd. Natur & Kultur.
Svenska Logopedförbundet. (2025). Dyslexi. https://www.srat.se/globalassets/logopederna/affischer/dyslexiposter-slof-2020.pdf
Taube, K., Fredriksson, U., & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Stockholm: Vetenskapsrådet.https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b34/155542481335 9/Kunskapsoeversikt-om-laes-och-skrivundervisning-foer-yngre-elever_VR_2015.pdf
Vetenskapsrådet. (2014). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever.
Westerlund, M. (2009). Barn i början - språkutveckling i förskoleåldern. Natur & Kultur.
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur.
Westlund, B. (2018). Modeller för textsamtal. Skolverket. https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR097640 (hämtad 2025-11-30)
Westlund, B. (2021). Handledning Polylino.
Wollscheid, S., Sjaastad, J. & Tømte, C. (2016). The impact of digital devices vs. pen(cil) and paper on primary school students’ writing skills – A research review. Computers & Education, 95, 19–35.
https://doi.org/10.1016/j.compedu.2015.12.001 (hämtad 2025-11-05)
Örtendal, M. (2008). Läsinlärning i sju steg. Liber.