Vad betyder ordet?

”Bottom-up”undervisning, Phonics undervisning, systematisk ljudningsmetod och syntetisk metod, fonologisk läsning, olika namn på samma sak.  

Andraspråk:   Det eller de språk som börjar läras in efter förstaspråket. Det är inte alltid lätt att dra gränsen mellan förstaspråk och andraspråk. När det gäller ett barn som börjar lära sig ytterligare ett språk i mycket tidig ålder kan man säga att barnet har två förstaspråk.  

Domän:  Är ett begrepp som används för att beskriva ett språkligt sammanhang. Domäner kan vara av olika slag som till exempel hemmet, arbetet, förskolan, kamraterna, släkten och närmaste familjen. Olika domäner är förknippade med olika attityder och normer och de kan även förknippas med olika språk. Förskolebarnens två mest betydelsefyllda språkliga domäner är nästan alltid hemmet och förskolan. Detta gäller alla barn oavsett om de är en-, två- eller flerspråkiga.  

Exekutiva funktioner - är vår dirigent som bland annat hjälper till att förstå intryck, att skapa en tidslinje för aktiviteter och att förändra beteende utifrån omständigheter. Exempel på exekutiva funktioner är: motivation, initiativ, organisation, planering, uppmärksamhet, impulskontroll, tidsuppfattning osv. 

Explicit undervisning – tydligt, synliggörande och förklarande undervisning. 

Flerspråkig: Flerspråkighet innebär att ha förmågan att kunna använda och behärska mer än ett språk.  

Fonem – den minsta språkliga byggstenen som har betydelseskiljande funktion i  form av ljud. 

Fonemisk medvetenhet – Medvetenhet om ordens uppbyggnad i form av fonem, tex förmågan att identifiera det första eller sista fonemet i ett ord.  

Fonologisk medvetenhet – förmåga att lyssna på hur orden låter, kan urskilja ljuden och vilken ordning de kommer i.  

Förstaspråk:  Det eller de språk som ett barn börjar lära sig först.  

Grafem – bokstav eller bokstavsgrupp. 

Grafem och fonemkoppling – bokstav och ljud kopplas ihop. 

 Interkulturell:  Olika forskningstraditioner definierar begreppet interkulturell på olika sätt. Begreppet hänvisar till processer där människor med olika språk och kulturer kommunicerar, interagerar, samverkar, kompletterar och berikar varandra. 

Kodväxling: Innebär att barnet använder ord och fraser från olika språk i samma mening under samtal. Kodväxling kan ses som ett naturligt inslag i en flerspråkig förmåga.  

Kunskapsrelaterat språk (skolspråk): Innehåller ord och begrepp som förekommer sällan eller helt saknas i vardagsspråket. Det kunskapsrelaterade språket är skriftspråksbaserat, det är kognitivt mer utmanande och innehåller abstraktioner och generaliseringar. För att detta skolspråk ska utvecklas behöver barn ha tillgång till medveten vägledning och vuxna som agerar som tydliga språkliga modeller.  

Läsflyt – man läser med anpassad läshastighet och betoning. 

Majoritetsspråk:  Det största och dominerande språket i landet. I Sverige är svenska majoritetsspråket.  

Meta-analys – analys av flera tex forskningsrapporter. 

 Metakognition – medvetenhet av det egna tänkandet och lärandet. 

Minoritetsspråk:  De språk som talas av delar av befolkningen. I Sverige finns fem officiella inhemska minoritetsspråk, finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska och ett mycket stort antal språk som talas av nytillkomna minoriteter, t ex arabiska, danska, kurdiska, persiska, turkiska och somaliska.  

Modellerande arbetssätt: Språkliga modeller är det viktigaste för småbarn när de lär sig språk. De behöver språkliga modeller, eftersom de lär sig tala i interaktion med andra bland annat genom att imitera. Är att visa barnen vilka begrepp och uttryck som är relevanta i ett visst sammanhang.    

Modersmål:  Olika forskningstraditioner definierar begreppet modersmål på olika sätt. I vardags­­­tal betyder modersmål ofta det språk en person lärde sig först, använder mest och behärskar bäst. Modersmål är också ett eget ämne i skolan. Barn har rätt till modersmålsundervisning om någon av föräldrarna eller vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål och om man använder språket dagligen med barnet.  

Morfem – språkets minsta betydelsebärande enhet. Kallas även orddelar. 

Morfologisk medvetenhet – känna igen meningsbärande delar i ord. 

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste funktionsnedsättningarna är adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser.  

Normering – statistiskt behandlade testresultat av tillräckligt stort antal deltagare, ger någon form av standardpoäng.  

Ortografisk läsning – man läser orden automatiskt.  

Phonics – ”Bottom up”, strukturerad ljudningsmetod; syntetetisk metod.  

Prosodi – språkets melodi eller satsmelodi.  

Screening – test av större grupp, för att urskilja mindre grupp för mer omfattande kartläggning.  

 Segmentering – dela upp ord i ljud, stavelser eller orddelar.  

Språklig förmåga – förstå språkets innehåll och använda det och göra sig förstådd.  

Språklig medvetenhet – uppmärksamma språkets form och kunna bortse från innehållet, kallas även lingvistisk medvetenhet. 

Språkutvecklande förhållningssätt:  Innebär att pedagoger omger barn och elever med ett rikt och nyanserat språk och att de organiserar sin verksamhet så att den gynnar alla barns språkliga utveckling. 

Standardiserade test, test utprovat i stor grupp, resultaten omvandlas till standarspoäng i en standardskala ex. stanineskalan som har en skala på 9.   

·Syntax – sätta ihop ord i mening.   

Syntes – sätta ihop ljud eller ljuddelar till ord. 

Transspråkande: Innebär att medvetet välja det språk som bäst fungerar för lärande och kommunikation i en viss situation och ger möjlighet för barnet att använda alla sina språk. 

Vardagsspråket:  Barn lär sig vardagsspråket genom att uppleva saker tillsammans med andra kompetenta personer och genom att tala om sina upplevelser. Ett vardagsspråk kan lekas fram men för att det ska ske behöver barn stöd och stimulans. Vardagsspråket berör saker, företeelser och personer som är kända och viktiga.  Exempel på vardagsspråk i förskolan är morot och på kunskapsspråk är rotfrukt.