Natur och miljöboken

Energi-Elevbok-3.0_2023.pdf (nmboken.se) 

Energikällor

Vi tar reda på för och nackdelar med olika energikällor (arbetsblad)!

Tips på webbsidor för att hitta fördelar och nackdelar med de olika energikällorna.

https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vara-energislag

https://fysik.ugglansno.se/kurs-energikallor/

https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/vad-ar-energikallor/

https://www.wwf.se/klimat/fornybar-energi/

https://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/jordens-resurser-och-handelsmonster/energikallor#

Energikällor

Förnybara: sol, vind, vatten, våg, biogas

Icke förnybara: kol, kärnkraft, fossila bränslen, naturgas

Elektricitet vecka 18-19

Du ska kunna:

• förklara vad elektricitet är

• förklara hur elektriska system fungerar

• kopplingsschema och symboler

• enkla kopplingar med batteri och lampa

• ämnen som leder ström

• hur ett batteri fungerar

• elsäkerhet

Litteratur:

Boken om fysik och kemi sid 90-103

Boken om teknik sid 50-62

Filmer Elektricitet v 18-19

sliplay.se

Väder: Åska och blixtar (sliplay.se) 4 min

Elektricitet (sliplay.se) 13 min

Elektrisk laddning och ström (sliplay.se)  6 min

Elektricitet - Batterier (sliplay.se) 5  min

Elektricitet (sliplay.se) 5 min

Elektricitet v 19-20

Elektricitet används till många saker och finns överallt omkring oss. Ex lampor, spis, TV (bild på huset)

Två sorters elektricitet

Statisk Elektrisk

Vad är elektricitet? sid 92

Atom

Kärnan -

protoner (positiva)

neutroner (neutrala)

Elektroner (negativa)

Attrahera - dras emot varandra

Repellera - stöter ifrån varandra

ÅSKA OCH BLIXT sid 93

varm fuktig luft stiger

vattendroppar gnids mot varandra

molnet laddas upp tills det inte kan hålla kvar laddningen

• då sker en urladdning och atomerna far iväg. Det blir så varmt att luften glöder.

• 
  

Vart tar blixten vägen? sid 93

Tar sig fram genom allt som leder ström. Åskledare - skyddar byggnader (koppartråd som leder ner strömmen i marken)

Elektroner som strömmar sid 94

Från ett batteri har vi en jämn och lugn ström

Kretsen är sluten - öppen (bild)

Vad händer i sladden?

Inuti sladden finns ledningstråd av metall. Brukar vara av koppar. Skyddande hölje ev plast.

När man kopplat ledningarna till batteriet och lampan börjar elektronerna strömma från minuspolen – pluspolen. Där finns ett sug efter minusladdningar. 

Där det står minus på batteriet finns en massa elektroner. Kallas elektrisk ström.

Varför lyser lampan? sid 95

bild lampan - ritas

Volfram (tål höga temperaturer)

Tjock ledning där elektronerna strömmar och sedan tunn volframtråd - det blir trångt för elektronerna och tråden börjar glöda och lampan lyser.

Glödlampor ersätts med LED. (små dioder inuti)

LIVSFARLIGT!

Stark ström i eluttag - batterier med 1,5 V eller 4,5 V går bra att använda vid försök.

Hur fungerar ett batteri? sid 96

(bild batteri - ritas)

Inuti ett batteri vimlar det av elektroner som är redo att börja strömma.

Batteriet har en pluspol och en minuspol. Vid minuspolen finns ett ämne som gärna lämnar ifrån sig elektroner. Tex zink.

Kopplar man någonting som leder ström mellan minuspolen och pluspolen börjar elektronerna strömma från minussidan till plussidan.

Batteriet är slut när skillnaden är utjämnad och det inte längre finns något sug efter elektroner vid pluspolen.

Elektrisk spänning - ämnens olika vilja att lämna ifrån sig eller ta upp elektroner.

Periodiska systemet www.ptable.com

Två hål i väggen - två ledningar inuti sladden. Annars ingen sluten krets.

Vilka ämnen leder ström? sid 97

Ämnen som är bra på att leda ström kallas ledare. Metaller leder ström bra.

Människokroppen leder ström - och om starka laddningar far genom kroppen kan hjärtat stanna.

Ämnen som inte leder ström kallas isolatorer. Tex glas, plast och porslin.

ELSÄKERHET sid 100

(dokument med 7 punkter)

• Ta i själva kontakten när du ska dra ut en elkontakt, inte i sladden. Kopplingarna där inne kan lossna

• Dra ut kontakten ur väggen innan du byter en glödlampa.

• Peta aldrig med bestick i brödrosten.

• Akta dig för apparater som har spruckna sladdar. De ska bort!

• Petskydd i eluttagen hindrar småbarn från att pilla med metallföremål i hålen.

• Använd inte vanliga skarvsladdar och apparater utomhus. Du måste ha jordade sladdar. En jordad sladd är märkt med en droppe i en triangel,

• Lek inte vid kraftledningar. De är livsfarliga!

Onsdag 5 april

1. Vi läser sid 6-7-8 i boken och svarar på frågor. Diskuterar sedan tillsammans.

2. Vi fortsätter Uppdrag 1 (vätskor)

3. Vi kollar klassens resultat av Uppdrag 1.

Matens kemi (tunna boken på Lindas vagn) v 13

Läs: Vilka kostråd ska man tro på?

1. Vilka kostråd tycker du är lätta att följa och vilka är svårare? Varför?

2. Vad skiljer ett påstående som bygger på forskning från ett som inte gör det?

3. Vad gör påståenden som bygger på forskning mer trovärdiga än de som inte gör det?

4. Är det bra eller dåligt att forskarna ändrar sina rekommendationer?

5. Vad kan man mer tänka på, förutom kostråd, för att ha en god hälsa?

Vi började odla – och fick energi till miljarder v 14

Om vi inte lärt oss odla hade vi inte varit sju miljarder människor på jorden idag. Varför är det så?

 På vilket sätt har maskiner som skördetröskor haft betydelse för att maten ska räcka till fler?

På vilket sätt skulle vi kunna förändra våra matvanor så att maten räcker till fler idag?

Hur tror du livet på jorden skulle påverkas om det skulle bli solförmörkelse under flera år?

Mat och media Uppdrag 1 v 12

• Vi tittar på artiklar och ringar in de som innehåller:

positivt/negativt

förr - idag- framtid

vuxna - barn

• Vilka källor litar vi på? Varför?

Nästa lektion: 

Hur är en artikel uppbyggd?

Vi kollar på olika hemsidor/tidningar och ser hur olika rubriker ser ut.

Vilken rubrik skulle du lockas av att läsa vidare?

Matens kemi v 12

Kemi i maten

I ämnet kemi studerar man kemiska ämnen och deras reaktioner. 

Vi består av kemiska ämnen och vi producerar kemiska ämnen som koldioxid.

För att leva behöver vi kemiska ämnen som vattnet vi dricker.

Maten förser oss med viktiga kemiska ämnen som kallas näringsämnen.

De som kroppen behöver i stora kvantiteter kallas makronäringsämnen - proteiner, kolhydrater och fett. Vatten räknas ibland hit.

Makronäringsämnen fyller många av kroppen behöver som tillväxt cellreparationer och energiförsörjning.

Mikronäringsämen behöver kroppen i mindre mängder, dit räknas mineraler och vitaminer.

Kolhydrater - olika sockerarter och stärkelse förser oss med energi.  v 12

Många livsmedel från växtriket innehåller kolhydrater. Potatis, ris, pasta och bröd.

Kroppen omvandlar överskott av kolhydrater till fett som lagras.

Fetter förser kroppen med energi och kan lagras under lång tid. 

De skyddar våra inre organ och isolerar från kyla.

Fett finns i nästan alla livsmedel, men särskilt nötter, grädde, smör, frön, ägg och feta delar av kött.

Vegetabiliska oljor som rapsolja, olivolja eller majsolja är också fetter.

Kroppen behöver protein för tillväxt och reparationer. 

Proteiner får vi i oss från både växter och djur. 

Fisk, nötkött, fläskkött och kyckling är proteinrika.

Kroppen kan inte lagra protein.

Mineralämnen som tex kalcium och jod och järn är viktiga för cellers funktion.

Vitaminer gör så att vi kan bryta ner och utnyttja andra ämnen som vi behöver för att växa och må bra.

MÅL UPPDRAG 1 v 12

“Läsa, tolka och granska information som rör naturvetenskap”

• ge exempel på några diskussioner om mat som de möter i tidningar, radio och TV eller på nätet

• ge exempel på något som gör påståenden och budskap trovärdiga

1. Vilka texter tycker du är intressanta och vilka är det inte?

2. Ringa in det som i nyheten som handlar om:

positiva - negativa saker

förr - idag - framtiden

kvinnor  - män

vuxna - barn

3. Handlar exemplen om att äta gott, äta mindre eller äta annorlunda?

4. Hitta på en rubrik till en artikel som du gärna skulle vilja läsa.

Artiklars uppbyggnad

• Rubriken lockar till läsning

• Ingressen är en sammanfattning

• vardagligt språk eller vetenskapligt

FUNDERA PÅ:

“Hur ska läsaren veta vad som är bra mat för hälsan och vem kan man lita på när det gäller mat och hälsa?”

GRANSKA KÄLLORNA

Känner ni till någon av dessa källor som texterna är hämtade ifrån?

Är det skillnad mellan ett blogginlägg eller en vetenskaplig tidsskrift?

En kvällstidning eller en myndighet?

Vilka källor är pålitliga och varför?

TA REDA PÅ MER temaboken sid 12

• Vilka kostråd kan man tro på?

Syror och baser v 6

Frågeställningar: 

1. Varför är ett ämne surt resp basiskt? Hur kan man neutralisera ett ämne? 

2. Förklara dessa varningssymboler och ge förslag på var du kan hitta dem.

3. Förklara varför naturen blir surare och ge förslag på vad man behöver göra för att förhindra det!

Skriva lab rapporten v 10

Resultat: Beskriv med bild och ord vad ni såg hända i laborationen.

Analys (slutsats): Förklara varför detta hände. 

Ta hjälp av dina anteckningar.

Lite stödord från Linda:

Sortera era resultat från mest surt ---- neutralt ---- mest basiskt

ph-skalan (för rödkål) ligger på Lindas svarta vagn, och sitter uppsatt på väggen vid biljardbordet.

pH-skalan visar hur mycket vätejoner som finns i lösningen.

Många H+  ger surt (rosa)

Färre H+ (men mer OH-) ger basiskt (grönt)

Instruktion laboration rödkål

Detta är en inlämningsuppgift.

1. Häll varmt vatten över strimlad fryst rödkål i en bägare.

2. Häll upp lite av följande ämnen i olika provrör :

1.maskindiskmedel

2. tvättmedel

3. bakpulver

4. salt

5. tvål

6. citronsyra

7. vinäger

8. ättika

3. Häll i ca 2 cm av rödkålsvattnet i de 8 provrören.

4. Rör runt försiktigt med sked i de olika rören.

sid 46 Naturen blir surare - Acid rain v8

Sura gaser kommer ut i luften och blandar sig med regnet. Fabrikens skorstenar, människor som eldar och utsläpp från bilar. Ångor från kor.

Sura gaser fångas upp av träden - leder till sämre tillväxt.

Sura gaser hamnar uppe i molnen - bildar svavelsyra - surt regn.

En klar sjö med rent fint vatten är ofta en sur sjö där djur och växter inte klara av att leva.

Man kan dämpa surhetsgraden med hjälp av kalk från helikoptrar. Kalken är basisk.

Broar och byggnader skadas

Acid rain får järn att rosta. Statyer vittrar sönder

Minska utsläppen - det krävs att flera länder samarbetar då gaserna sprids med vinden till andra platser.

Fakta från film 1 och 2 v7

pH-skalan mäter balansen mellan H+ (vätejoner) och OH- (hydroxidjoner) som finns di lösningen. Skalan går mäter värde mellan 0 - 14.

Syror har lågt pH-värde, under 7. 

Baser har högt pH-värde, över 7. 

pH 7 = neutralt

Det finns svaga och starka syror och baser.

De svaga är inte farliga utan används till vardags. 

Exempel på svag syra: citron, ättika, vinäger

Exempel svag bas: bikarbonat, handtvål

De starka är ofta starkt frätande. 

Exempel på stark syra: saltsyra och svavelsyra

Exempel på stark bas: NaOH (natriumhydroxid) “Propplösare”

För att neutralisera kan man blanda syra och bas i rätt mängd: 

HCL + NaOH —- H2O + NaCl (koksalt)

Du kan också späda med vatten för att neutralisera eller få en svagare syra eller bas.

Litteratur: Kemi och fysikboken sid 38-39 v6

Motsats till surt är basiskt.

Exempel på sura saker: syrliga karameller, filmjölk, vinäger, ättiksgurka

Exempel på basiska saker: tandkräm, tavelkrita, bakpulver, tvättmedel

Syror och baser kan vara frätande - “åter upp” andra ämnen.

Syror bevarar maten. Nyttiga bakterier förvandlar mjölksocker till mjölksyra.

Baser tar bort syror. Bakterier i munnen avger syror när de äter matrester. Tandkräm är basisk och neutraliserar syran och tandborsten tar bort matrester.

Fabriker använder ofta starka syror och baser vid tillverkning av plast, papper, glas, tvål och kläder.

Vi tränar på att ta anteckningar v6

NO-land : Syror och baser, del 1 (sliplay.se)

NO-land : Syror och baser, del 2 (sliplay.se)

Välja påse 6a fredagen 3 feb!

Google classroom NO 6A. 

Skapa ett eget dokument där du skriver ditt svar.

Resonera dig fram till ditt svar. 

Vi ser filmen Plastic Paradise, www.sli.se 10-11 jan

Vilken kasse/påse?     v 2-3

Du ska få träna på att samla fakta och sedan gör ett val som du resonerar dig fram till.

1. Genomgång av vad resonemang innebär.

2. Stödmallar för sambandsord/bindeord

3. Uppgiften läggs i Google classroom.  Första delen att samla in fakta görs i liten grupp och själva resonemanget skrivs individuellt.

Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang i svenska - YouTube

Skriv bättre - Bindeord & resonemang - YouTube

Papperskassar positivt och negativt - förslag v 4

+Tillverkas av förnybar råvara, skog.

+Den är enkel att bära.

+Är biologiskt nedbrytbara.

+Skadar ej det marina ekosystemet.

• Det går åt ganska mycket energi för att tillverka nyfiberpappret som papperpåsar består av idag.

• Genererar nästan fem gånger mer avfall än plastpåsar.

• Ganska känslig för väta (regn och snö).

Tygpåsar positivt och negativt - förslag v4

• Den kan också användas väldigt många gånger. Tygkassen är alltså helt okej om du verkligen använder den i många år.

• Och den är riktigt bra om den är gjord av tyg som annars skulle kasseras.

• Tygkassarna kräver mycket mer energi, vatten och kemikalier vid tillverkning än övriga kassar. 

• Det förekommer ofta barnarbete på bomullsodlingarna.

• Det används 22 500 liter vatten för att få fram ett kilo bomull.

Plastpåsar positivt och negativt - förslag v4

+Den tål alla väder.

+Den tar inte lika mycket plats att transportera.

+Väger nästan ingenting.

+Du kan spara den och använda den igen.

• Använder råolja som är ett icke förnybart material.

• Kostar mycket i jämförelse med de andra.

• Den går lätt sönder.

• Lätt blåser ut i naturen.

• Avger gifter när den bryts ned.

En sak verkar dock alla eniga om: oavsett vilken påse man väljer ska den användas flitigt!

Faktatext Plast

Google classroom Hållbar utveckling 6ABC 7g47zhx 

Ett samarbete mellan NO och Svenska - samla fakta om plast och skriva en faktatext.

1. Rubrik

2. Inledning (vad?)

3. Beskrivning (beskriver, presens, underrubriker, stycken)

(Förslag på underrubriker: tillverkning, användningsområden, plast i haven, återvinning, individen, samhället, miljön)

4. Avslutning (sammanfattning)

5. Källor

Ur ett no-prespektiv ons 7 dec

Hur påverkas:

Individen

Samhället

Miljön

Samla fakta om plast mån 5 dec

Du ska samla fakta om plast: 

sliplay.se

Boken om fysik och biologi sid 116-119

Söka på nätet

Skriv ner fakta du hittar i ett digitalt dokument eller i din no-skrivbok.

Förslag på filmer sliplay.se

Plasten i vår vardag - mikroplast i haven och återvinning av plast (sliplay.se) 

Walking on an Island of Plastic - YouTube 

Kemi nästa : Plast (sliplay.se) 

Plastens miljöpåverkan (sliplay.se) 

Mikroplaster: En film om det stora miljöhotet (sliplay.se) 

The Great Pacific Garbage Patch - YouTube 

WATCH This Modern Technology Remove MILLIONS of Plastics From The Ocean - YouTube 

Plaståldern sid 116-119 ons 7 dec

I våra hem finns massor av saker som är gjorda av plast.

Plasticos (grekiska) betyder "kan formas"

Plast görs av olja - alltså den svarta oljan som finns i berggrunden. I plastfabriken hettas oljan upp och blandas med olika ämnen. Då blir det plast med olika egenskaper. En del blir mjuka, som tex plastfolie - andra blir hårda.

Tex LEGO

No-inlämning: Välja läsk avklarad! 2 dec

Linda sjuk to 10 nov

No-inlämningen Ljud gör vi under nästa vecka istället! 

Träna på www.socrative.com  - LJUD v 45

Room name 786426

Lycka till!

Nytt arbetsområde: Ljud

Du ska kunna:

1. Vad är ljud?

2. Förklara olika starka ljud och toner!

3. Hur går ljud vidare och breder ut sig?

4. Hur fungerar vår hörsel?

Lektion 1

Film från sliplay.se (ni som är sjuka behöver se denna!) ons 26 okt

Ljud 6 min

Lektion 1 Vad är ljud? sid 120 Ons 26 okt

När vi hör ljud är det luftens molekyler som satts i rörelse. Ljudvågorna sprider sig som när man släpper en sten i vatten, men eftersom luften är en gas kan vi inte se ljudvågorna.

1. Luften består av små atomer som sitter ihop och bildar molekyler.

2. När myggans vinge rör sig knuffar den till luften. Molekylerna puffar till varandra. Luften pressas ihop och slungas iväg som tryckvågor. = Ljudvågor

Lektion 1  Höga och låga toner sid 122       Ons 26 okt

Om det som sätter luften i rörelse svänger regelbundet fram och tillbaka, hör vi ljudet som en ton. Hur tonen låter beror på hur snabb svängningen är. Tonerna låter olika och man kallar dem för höga och låga toner.

Hur mäter man toner? sid 123

Man mäter toners höjd i antal svängningar per sekund. Det kallas för ljudets frekvens.

1 svängning per sekund =  1 Hertz (Hz)

Lektion 2    Film från sliplay.s Tors 27 okt

Vi lär oss om ljud 12 min

Lektion 2 Buller tors 27 okt

Buller

När någon slår igen en dörr eller tappar en kopp i golvet hör vi också ljud. Sådana ljud som inte är regelbundna svängningar kallas för buller.

Lektion 2       Ljud vi inte kan höra sid 123 Tors 27 okt

Riktigt låga mullrande toner svänger bara 20 gånger per sekund. De högsta pipigaste tonerna vi kan höra svänger 20 000 gånger per sekund. Toner som har en lägre frekvens är 20 Hz kallas infraljud. De som har högra än 20 000 Hz kallas för ultraljud. Vi människor kan inte höra något av de ljuden.

Hur mäter man ljudstyrka? sid 125

Styrkan på ett ljud beror på hur kraftigt luften satts i rörelse. 

Ljudstyrkan mäts i decibel (dB).

Riskzon 90-125 dB.

Lektion 2     Hur förs ljudet vidare? sid 126 tors 27 okt

Ljudet går mycket snabbare i vatten än i luft. I metaller går ljudet blixtsnabbt. Att det låter bra när man knackar i väggar eller metall beror på att atomerna i dessa fasta ämnen ligger tätt ihop på bestämda platser.

Ljud sprids snabbt vidare genom hårda material, för där ligger atomerna tätt. Ljudets hastighet i olika material.

Luft 340 m /s

Vatten 1500 m/s

Järn 5100 m/s

Lektion 3     Att dämpa ljudet sid 127 10/11

För att få bort ljud kan man ljudisolera. Man kan sätta upp plattor i taket av något material som ljudet studsar dåligt mot. Gardiner och mattor ser också till att dämpa ljudet.

Se film om hörseln från sliplay.se 10/11

Våra sinnen - Hörseln (sliplay.se) 5 min

Du kan också själv söka runt på sli och se om du hittar några bra klipp/filmer om ljud/örat/hörseln.

Hur kan vi höra? sid 128 10/11

Bild på örat (stencil på lindas svarta vagn)

1. Öronmusslan samlar in ljudvågorna.

2. Hörselgången är klädd med hår, som skyddar mot smuts.

3. När luften sätts i rörelse, börjar trumhinnan svänga i takt med luften.

4. Innanför trumhinnan sitter de tre små hörselbenen, hammaren, stigbygeln och städet. Alla tre är fästa i varandra och svänger i takt med hur luften rör sig.

5. Stigbygeln täcker öppningen till innerörat. Där inne finns snäckan.

6. Inne i snäckan finns en gele som dallrar när hörselbenen för sig. vid väggen finns små nervceller med tunna hår som sätts i rörelse av gelen.

7. Men hjälp av hörselnerver skickas de sedan vidare till hjärnans hörselcentrum. När signalerna når dit hör vi ljudet.

Film från sliplay.se 4/10

Eleverna har fått en egen inloggning. Logga in med Google.

Fyll i Målgrupp 4-6

Sök på tex: ljus, elektromagnetisk strålning, regnbåge, glasögon, synligt ljus... Du kan se en längre film eller bara korta klipp.

Lycka till!

Ljus vi inte ser    sid 148-149 v 40

Radiovågor

Mikrovågor

Infrarött

Synligt ljus

Ultraviolett

Röntgen

Gammastrålning

Regnbåge och färger     sid 146-147 4/10

ROGGBIV (Röd Orange Gul Grön Blå Indigo Violett)

När det vita ljuset från solen lyser på ett vitt papper reflekteras alla färgerna och vi därför ser pappret vitt ut. 

Ett rött papper, alltså ett papper som vi ser som rött. reflekterar bara de röda färgerna.

Olika saker reflekterar alltså olika färger.

De som är färgblinda brukar ha svårt att se skillnaden mellan rött och grönt. 

Ögat och synen sid 142-143

Rita av ögat. Märk ut de olika delarna och dess funktion.

Ögats delar

Hornhinnan skyddar ögat.

Ljuset kommer in i pupillen. Pupillen är bara ett hål. Det vackert färgade runt

pupillen kallas regnbågshinnan, eller iris.

Små muskler kan göra pupillen större eller mindre. När det är mörkt görs pupillen större och när det är ljust blir pupillen mindre.

Linsen är mjuk och bryter ljuset. Den ställer in skärpan så vi kan se både på långt och nära håll.

Ljuset bryts i hornhinnan och linsen, och passerar genom glaskroppen innan det når näthinnan med en upp-och-ner-vänd bild - som sedan hjärnan tolkar till rättvänd.

I näthinnan finns känsliga nervceller som uppfattar ljuset. Från nervcellerna skickas signaler genom synnerven till hjärnans syncentrum. Det är först då vi upplever att vi ser något.

Tappar - färg

Stavar - ljus

Där synnerven är ansluten till näthinnan finns inga nervceller - blinda fläcken. 

Ljuset ändrar riktning sid 140

När ljusstrålar går från ett ämne till ett annat, tex från luft till vatten - ändrar de riktning. Det heter att ljuset bryts. 

Speglar buktar sid 139

Reflex sid 138

En reflex är gjord så att nästan allt ljus som träffar den alltid reflekteras rakt tillbaka till ljuskällan. Den som åker bil med tända lyktor kan då på långt avstånd upptäcka det som annars skulle vara mycket svårt att se i mörkret. 

Ljuset studsar sid 138 v36

Ljuset studsar åt alla håll när den träffar en blomma eller andra föremål som är ojämna.

När ljusstrålarna studsar i en spegel studsar de inte åt alla håll utan de studsar tillbaka på samma sätt en boll studsar när man kastar den i en vägg. Därför ser bilden i spegeln ut precis som föremålet som speglas. Man ser en spegelbild.

Ljusets hastighet sid 137             v 36

Ljuset går i 300 000 km/s, medan ljudet bara går 340 meter på samma tid. 

Det är därför vi ser blixten innan vi hör dundret.

Skugga

Strålarna från en ficklampa går rakt fram. Om någonting är i vägen för strålarna blir det en skugga på väggen.

Ljuskällor sid 136-137                v 36

Det behövs en ljuskälla för att du ska kunna se saker. 

Ljusstrålar studsar på föremålet och en del av strålarna når dina ögon, så att vi ser! 

Det är så det går till när vi ser saker som inte lyser själva.

Exempel på ljuskällor:

Sol, eld, lampor och stearinljus är varma och sänder ut ljus.

Rita ett öga 23 aug

How to Draw a Realistic Eye - YouTube 

LJUS 24 aug

Du ska kunna:

• Varför man ser saker?

• Hur skapas en skugga?

• Hur ljuset studsar mot olika ytor?

• Hur ljuset ändras när det går genom ett ämne till ett annat?

• Olika elektromagnetiska strålningar?

• Ögats olika delar?

• Hur man kan hjälpa synfel som närsynthet eller översynthet?

• Hur fungerar en reflex?

Astronomi 30 maj

Du ska kunna förklara följande:

1. Varför har vi dag och natt?

2. Varför har vi år och månader?

3. Varför har vi årstider?

Boken om fysik och kemi sid 152-153

Stjärnor = stora brinnande klot som sänder ut värme och ljus

Stjärnor ligger samlade i Galaxer, vår galax heter Vintergatan.

Solen är den enda stjärna vi kan se på dagen.

Runt solen rör sig 8 planeter, och mängder av dvärgplaneter (varav Pluto är en av dem).

Jorden, även kallad Tellus, är den 3:e planeten från solen. Vi får lagom med värme och ljus.

Solen - Merkurius - Venus- Jorden - Mars - Jupiter - Saturnus - Uranus - Neptunus

Boken om fysik och kemi sid 154

Ett år

Det tar ett år för jorden att röra sig ett varv runt solen. Samtidigt snurrar jorden runt sin egen axel, 365 gånger.

Ett dygn

Ett jordsnurr tar ett dygn - 24 h.

Årstider

Jordklotet lutar lite. Det är den lilla lutningen som gör att vi får årstider. När norra delen av jordklotet lutas bort från solen har vi kallt, korta dagar och långa nätter = vinter.

När norra delen av jordklotet lutas in mot solen har vi varm, ljusa dagar och nätter = sommar.

Tidmätare

solur, timglas, armbandsur, atomur

Boken om fysik och kemi sid 155-156

Månen rör sig runt jorden

Ett månvarv tar 28 dagar, ungefär en månad.

Månen lyser inte själv, vi kan bara se den del som lyses upp av solen. (110 grader kallt / 100 grader varmt)

Halvmåne, fullmåne, nymåne.

Om jorden skuggar månen får vi månförmörkelse.

Om månen skymmer solen får vi solförmörkelse. Sist 1854 - nästa gång 2126!

Gravitation

Jordklotet snurrar ett varv runt sin egen axel på 24 h, Hastigheten är 800 km/tim. Och hastigheten jorden har när den åker runt solen är hela 100 000 km/tim!

Gravitation är jordens dragningskraft. den gör så att vi är kvar på jordklotet och inte trillar av.

Jorden drar i månen så att den inte sticker iväg.

Flod och ebb

Månen har också en egen dragningskraft - och den påverkar haven på jordklotet så vi får flod och ebb.

Boken om fysik och kemi sid 157- 158-160

Avstånd

Jorden till solen = 15 miljoner mil.

Ljusår

Hur långt vi skulle komma på ett år om vi färdades i ljusets hastighet. 300 000 km/sekund

Big bang

Den stora smällen där universum bildades. 14 miljarder år sedan.

Solens energi ger liv åt jorden

Vi får energi från solen direkt som härligt solsken och ljusa dagar. Men vi får den också genom maten vi äter. Växter byggs upp med hjälp av solljus. Solens energi lagras i växter/grönsaker.

När vi eldar med olja eller ved är det också solenergi vi får tillbaka. Olja är resterna av stora skogar som dinosaurierna gick och betade i. Skogarna växte för miljontals år sedan och har ombildats till ett lager av olja och gas djupt nere i marken. Skogarna byggdes en gång av solenergin.

En stor del av den elektriska energin vi använder kommer från början från solen. Hav/sjöar värms upp - vattnet avdunstar - moln bildas - regn - turbiner i kraftverken snurrar. Solenergi omvandlas till elenergi!

Astronomi

Läran om rymden.

Astrologi

Läran om hur man förr tänkte sig att stjärnorna påverkar våra liv.

Håvning mån 16 maj

Vi hittade:

Dykare, sötvattensmärla, ryggsimmare, buksimmare, skräddare, larv trollslända, larv dagslända.

Uppgift i klassrummet:

Välj ett av djuren: Rita bild och skriv 5 fakta om djuret!

Andning

Allt som lever är uppbyggt av celler, cellerna behöver syre till förbränning av näring för att få energi.

Luften innehåller syre. Vid inandning tas syret upp i blodet via de tunna blodkärlen i lungblåsorna och transporterar syret ut till cellen. Från cellen transporterar sedan blodet bort avfallet koldioxid, som sedan andas ut via lungorna. 

Luften är i gasform - molekylerna är redan en och en och behöver inte spjälkas.

Matspjälkningen 9/5

Maten sönderdelas grovt mha tänderna och tungan. (mekanisk)

Maten sväljs i matstrupen och landar i magsäcken. I magsäcken knådas maten och magsaften spjälkar sönder maten och dödar de bakterier som åkt med. 

Tolvfingertarmen blandas maten med olika vätskor. Tunntarmen är maten rinnande - molekylerna kan gå genom tarmväggen ut i blodet.

Tjocktarmen - sugs vattnet upp, bajs blir kvar och rör sig till ändtarmen.

Hjärnan och nervsystemet 5/4

Alla delar av kroppen och olika organ ska samordnas och styras - hjärnan.  Det signalsystem som kroppen använder är svaga elektriska signaler som skickas genom nervtrådar. De celler som skickar vidare signalerna i kroppen kallas nervceller.  Det ingår i ett nätverk som når ut till minsta ställe i kroppen. Signalerna i nervtrådarna går antingen till eller från hjärnan.

Nervtrådarna är samlade i ryggraden.

Reflex 

När man råkar trampa på ett häftstift så går det blixtsnabba signaler in till ryggmärgen (nervtrådarna i kotorna). De kopplar direkt tillbaka  signalen ut till musklerna i benet så att du drar undan foten. Det går också signaler upp till hjärnan, och när de signalerna når fram känner man smärtan. Att man drar bort foten innan signalen nått hjärnan kallas för reflex.

Vi ser film om  Hjärnan och nervsystemet.

Vi ser film om alkohol och droger.

Hur ett barn blir till 25/4

(sid 143 boken om biologi)

En man och en kvinna har samlag. Mannens spermier simmar upp genom slidan in i livmodern till äggledarna. Varje månad släpps ett moget ägg från äggstocken ut till äggledaren. Här kan spermien och ägget smälta samman - ägget befruktas och börjar dela på sig. Det blir 4 celler, 8 celler osv. Det befruktade ägget måste sedan fastna i livmoderns vägg och utvecklas till ett foster.

Hälsa 2/5

Läs sid 136-137 i boken om biologi

Svara på frågorna på stencilen.

Se filmen Positiv livsstil - kost och den komplexa maten (16 min)

Blir tid över: gå in på kpwebben och sök runt.

Vilket tampong är bäst? to 5/5

Frågeställningar: 

Hur mycket kostar tampongen per styck?

Vilken har bäst uppsugningsförmåga?

Vilken är torrast?

Vilken har bäst snöre?

Vilken är miljövänligast?

Tallriksmodellen Livsmedelsverket 2/5

Undersökning bindor

Vi undersöker vilka bindor som är bäst.

Frågeställningar:

Genomförande:

Resultat:

Felkällor:

Prov-frågor 22/4

1. Varför andas vi? Varför behöver luften inte spjälkas?

2. Vad består blodet av? Vad har blodet för uppgift? 

3. Beskriv hur en reflex går till.

4. Beskriv en köttbulles väg från munnen genom matspjälkningskanalen ut till toaletten.

5. Vad händer i kroppen under puberteten?

6. Hur blir ett barn till?

7. Varför är det viktigt att äta en varierad kost?

8. Ge tre tips på hur man kan leva hälsosamt.

Förslag på hemsidor:

Kamratposten 

Ungdomsmottagningen 

1177 

Manligt könsorgan 25/4

(sid 144 boken om biologi)

Begrepp: testikel, pung, penis, ollon, sädesledare, sädesblåsa, prostata, urinblåsa, urinrör, förhud

Kvinnligt könsorgan 21/4

(sid 142 boken om biologi)

Begrepp: äggstockar, äggledare, livmoder, slidan, yttre blygdläpp, inre blygdläpp

Pubertet 20/4

• vad som händer med kroppen under puberteten

• könsorganen

• hur ett barn blir till

Boken om biologi sid 140-141

Film: Pirr! 14 min

Blodomloppet 4/4

Näring och syre till alla celler.

Blodet består av:  vita blodkroppar, blodplättar och blodplasma.

Blodplättar stoppar blödningar.

Vita blodkroppar försvarar kroppen mot bakterier.

Blodplasma transporterar de ämnen som kroppen behöver ut till cellerna.

ca 5 liter blod cirkulerar i kroppen.

Hjärtat pumpar blodet runt i kroppen. Hjärtat är stort som en knytnäve. Blodet pumpas två varv,  ett långt och ett kort.

Artärer  - syrerikt blod.

Vener - syrefattigt  blod.

Blodet renas av njurar och lever.

Kroppen 31/3

När du arbetat med ”Kroppen” ska du kunna:

• berätta om matens väg genom kroppen.

• veta varför och hur vi andas. 

• ge exempel på uppgifter som blodet har. 

• förklara hur muskler och skelettet fungerar tillsammans. 

• ge exempel på något som händer med kroppen när man blir gammal.

• vad som händer med kroppen under puberteten

• könsorganen

• hur ett barn blir till

Väder och klimat 26 jan

Se filmen och läs i Boken om fysik och kemi sid 70-71 och 74-75

Välj 1-3 av följande frågor + återberätta för klassen:

1. Vad är Golfströmmen? Vilken betydelse har den för oss i Norden? Vad skulle hända om den ändrade riktning?

2. Ta reda på mer om Istiden.

3. Berätta mer om Celsiusskalan. Fakta om kyla och värme.

4. Förklara väderbegreppen: årstider, nederbörd, kallfront, varmfront

5. Varför blir det olika väder? Varför blir det vind?

6. Hur klara djur av att leva i stark kyla?

7. Varför har Sverige 4 årstider?

8. Vilka klimatzoner har vi i Sverige?

9. Värmerekord eller köldrekord i Sverige?

10. Berätta mer om solens strålar.

11. Berätta mer om atmosfären och ozonlagret.

12. Vind på västkusten, varför?

Lektion mån 24 jan

1. Vi jobbar med våra IUP-samtal, fyller i målen för NO och TK.

2. Vi avslutar med att se en film Evas funkarprogram: Atmosfär (14 min)

Globala målen 18 jan

Se filmen Globala målen del 2 Globala målen del 2 

1. Välj ett av målen 1-10, ta reda på mer och gör en liten poster med målen och rita en bild som passar till. (Dessa sätts upp i korridoren.)

2. Välj ett av målen 1-17 - ta reda på fakta och gör en canva (Gärna  Johannas konto - PRO)

Klimatförändringar 12 jan

1. Se film från youtube tillsammans - Globala målen del 1 (6 min)

https://youtu.be/BzjSCMzTRNg

2. Läs igenom kapitel 1 i Natur och miljöpärmen, se Google classroom.

3. Förklara begreppen, se dokument google classroom.

(Klimatförändring, atmosfär, växthusgaser, växthuseffekt, koldioxid, metangas)

4. Svara på frågorna i google classroom.

5. Välj ett av Globala målen 1-10 som du tar reda på mer fakta om. 

Skriv i ett dokument i Google classroom. (Detta ska vid ett senare tillfälle presenteras på något vis; förslag Book creator, Canva eller en egen affisch)

Globala målen 2030 

Läs mer om globala målen 

De 17 nya globala målen i Agenda 2030 är: 12 jan 2022

1. All fattigdom ska avskaffas.
    

2. All hunger ska avskaffas och ett hållbart jordbruk ska eftersträvas.
    

3. Människor ska förmås att leva hälsosamma liv och i välbefinnande.
    

4. All utbildning ska vara likvärdig och främja ett livslångt lärande.
    

5. Män och kvinnor ska vara jämställda.
    

6. Tillgången till rent vatten och sanitet ska gälla alla.
    

7. Den energi som används ska vara förnybar och hållbar.
    

8. Den ekonomiska tillväxten i världen ska ske på ett hållbart sätt.
    

9. Skapa en motståndskraftig infrastruktur och hållbar industrialisering samt främja innovation.
    

10. Klyftorna och ojämlikheten mellan och inom olika länder ska minska.
     

11. Städer och samhällen där människor bor ska vara säkra och trygga.
     

12. Människors konsumtion och produktion ska ske på ett hållbart sätt.
     

13. Klimatförändringarna ska bekämpas.
     

14. Haven ska bevaras.
     

15. Ekosystem på land ska bevaras och förlusten av en biologisk mångfald ska bekämpas.
     

16. Fred och rättvisa ska eftersträvas.
     

17. Det globala partnerskapet för hållbar utveckling ska säkerställas.

Laboration: Lavalampa med mobillampa under     8 dec

Lysande experiment & slime - YouTube 

Laboration: Vi målar med vatten och salt

MÅLA MED SALT med Hans Persson - YouTube 

Laboration: isballongen 6 dec

Titta på laborationen här:

Labba: Isballongen | UR Play 

Fråga: Vad händer om jag häller salt på isballongen?

Hypotes: Jag tror....

Material: ballong, vatten, salt, karamellfärg

Resultat:

Slutsats:

Laboration: Socker i vatten 22 nov

Laborationsrapport

Fråga:

Hypotes: Jag tror

Material:

Resultat: (Det här såg jag hända)

Slutsats: (Förklaring till vad som hände)

Felkällor: (Vad kan ha gått fel under undersökningen?)

Kemi: Blandningar och lösningar 

(19 nov)

Syftet med undervisningen om blandningar och lösningar är att du ska få möjlighet att förstå de kemiska orsakerna till olika företeelser i vardagen. Du får lära dig mer om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad.

Du ska få träna på:

• blandningar och lösningar

• dela upp

• fläckar

• olika ämnen reagerar

Litteratur: 

Boken om fysik och kemi sid 28-37

Finns även på inläsningstjänst. www.inläsningstjänst.se

Hemsidor:

Hans Persson | Konkret och kreativ NO (hanper.se) 

Periodiska systemet:

Periodiska Systemet - Ptable 

Om-prov ons 27 okt 14.00-15.30

Linda meddelar dem som behöver komplettera!

Vi tränar på att redovisa fakta 9 nov

Under 4 lektioner samlar vi lite fakta om svampar och tränar på att redovisa i:

Canva.com

Bookcreator.com

Redovisa svampar på två sätt

Vi ska träna på två olika sätt att redovisa. 

1. Vi samlar fakta om svampar i vårt lilla häfte "Min svampbok".

2. Skriv ner dina fakta i din no-skrivbok.

3. Välj sedan om du vill redovisa i en affisch i Canva.com eller en lite bok i Book creator.

Canva 

Book creator 

Eftersom det är första gången - så får vi hjälpa varandra!

No-prov ons 20 okt

1. Du ska kunna 5 träd - träna på www.socrative.com

2. Förklara fotosyntesen.

3. Beskriv en näringskedja.

4. Förklara vad ett ekosystem är.

Träna inför No-prov:

1. 5 träd www.socrative.com room name 786426

2. Förklara fotosyntesen. (samspel mellan djur och växter)

Solen skiner. Trädet suger upp vatten H2O med hjälp av rötterna. Bladen tar genom sina klyvöppningar upp koldioxiden ur luften och i den gröna färgen (klorofyll) så omvandlas koldioxid (CO2) till syre (O2) och druvsocker. Djur andas ut koldioxid och växter andas ut syre, ett samspel mellan djur och växter.

3. Beskriv en näringskedja.

Näring förflyttas från producent till konsument. En näringskedja består av producenter (tex gräs), konsumenter (djur som äter gräs) och toppkonsumenter (rovdjur som äter andra djur). Producent =de gröna växterna, Konsument = djur som äter växter tex kanin och Toppkonsument = djur som äter andra djur (rovdjur) tex varg.

Vad händer om ett giftutsläpp sker i havet? (näringspyramid) Lite gift hos producenten, mer i konsumenten och allra mest i toppkonsumenten. Den största toppkonsumenten är människan.

4. Förklara vad ett ekosystem är.

Ett ekosystem är en avgränsad del av naturen. Djur och organismer är beroende av varandra och samspelar. Varje art har krav på sin omgivning tex en viss sorts föda eller skydd. Arten utnyttjar en bestämd nisch i ekosystemet.

1. Gröna växter

2. Djur

3. Nedbrytare, tex bakterier och svampar, som lever av döda växter och djur.

4. Miljöfaktorer som vind, ljus, nederbörd och temperatur.

Biologi: Ekologi

Du ska kunna:

• Namnge 5 vanliga träd (träna på Socrative.com, room name 786426)

• Förklara en näringskedja

• Förklara fotosyntesen med hjälp av begreppen:  solljus, vatten, koldioxid, syre, druvsocker

• Kunna sortera och namnge växter (nyckla)

• Känna till svampens livscykel och funktion

Provfrågor:

1. Sätt ut blommans delar.

2. Hur går insektspollinering  till?

3. Förklara vindpollination?

4. Namnge 15 olika blommor.

Pollinering:

På blomväxter är pollen små, små korn som bildas av ståndarna i blomman. Blommans hanorgan kallas ståndare och pollen är till för att honblommor av samma art ska kunna bli befruktade. Pollenet fastnar lätt på honblommans pistill och befruktningen sker senare längre ner i pistillen. 

Insektspollination:

 Insektspollination kallas det när insekter lockas till en blomma för att suga i sig söt nektar och pollenet fastnar på t.ex. benen eller bakkroppen på insekten. Sen, när insekten besöker nästa blomma, fastnar pollenet på dess ståndare och blomman blir befruktad.

1. Insekten vill ha nektar. Lockas av blommans färgglada kronblad.

2. Sätter sig på blomman och dyker djupt ner för att nå nektar.

3. På insekten fastnar pollenkorn från ståndarknappen.

4. Insekten åker vidare till en ny blomma av samma sort, och pollenkornen fastnar på pistillens märke. 

5. Blomman blir befruktad.

Vindpollination:

Vindpollination kallas det när frömjölet förs vidare mellan växterna med hjälp av vinden. T.ex. sker pollination mellan granar på det viset. ”Skärmflygare” kallas t.ex. maskrosblommans frön när de flyger vidare med hjälp av vinden. Beroende på form och vikt kan fröna flyga flera kilometer i jakten på en bra plats där en ny blomma kan växa. ”Segelflygare” kallas t.ex. de lönnfrön som snurrar som små propellrar. Vid en gynnsam vind kan fröna landa långt ifrån trädet. 

1. Sprids med djuren ge exempel

2. Sprids med vatten ge exempel

3. Sprids med vinden ge exempel

4. Sprider sig själva ge exempel

Rita blommor:

Blommor!

Träna på några vanliga blommor du hittar i Sverige.

Logga in på www.socrative.com Room namn: 786426

Jag vill att du lär dig 15 st blommor!

Träna blommans delar på Wordwall - ordgömma.

https://wordwall.net/play/15079/381/809

Lycka till!

Blommans delar

Isaac Newton

1:a  Tröghetslagen

2:a  Accelerationslagen

3:e  Kraft och motkraft

Gravitationslagen

Kraft och rörelse lektion 3

Litteratur: Fysik och kemiboken sid 50-51

Stora krafter ger högre fart.

I en nedförsbacke får man ännu mer fart - det är tyngdkraften som gör att brädan rör på sig.

Friktion - med friktion menas hur bra något glider. Om det är sand i skidbacken är friktionen stor. Sanden bromsar. Det blir olika halt alltså.

Luftmotstånd - luften är ju någonting,  en massa molekyler som man krockar med när man fått upp farten. Det är klart att det också bromsar. Luften är i vägen och gör motstånd. 

Om man åker i en ramp - från ena sidan till den andra - så är det olika krafter som bromsar. Mest är det tyngdkraften som drar nedåt, man friktionen är också en bromsande kraft och luftmotståndet en annan.

För att bromsa brädan trycker man ner ena delen i marken - friktionskraften blir stor.

Hävstång - med en hävstång blir tunga lyft lätta.

Kraft och rörelse lektion 2

Litteratur: Fysik och kemiboken sid 48-49

"Skateboardskolan"

Bredare hjul ger bättre balans än smala hjul.

På en lång bräda står man stadigare. Det är lättare att få jämvikt.

Med låg tyngdpunkt får man bättre balans.

För att brädan ska rulla framåt behövs en kraft. Ingen rörelse utan kraft.

Nytt arbetsområde: Kraft och rörelse

LGR 11

• Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.

• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Du ska kunna:

• vad menas med en kraft

• hur krafter kan få saker att röra sig

• balans, jämvikt och tyngdpunkt

• gravitationskraften

Vattnet i samhället v 8

Lektion 1

Vi har sett en film om vattenrening, vattentorn, vattenverk, avloppsreningsverk.

Vad händer i ett vattentorn om natten? Vad händer under dagen?

Varför ligger ett vattentorn högt?

Lektion 2

Avloppsreningsverk:

Repetition inför provet:

1. Förklara vattnets kretslopp.

Enkel förklaring: 

Solen värmer vattnet. Vattnet avdunstar och stiger uppåt i. Det kyls av och det bildas vattendroppar. Det blir tungt och regn faller ner mot marken. Vattnet rinner på marken, ut till havet/sjön. Viss del av vattnet rinner ner i marken och samlas i grundvatten under marken.

Mer utvecklad förklaring:

Solen värmer vattnet och vattnet avdunstar, dvs övergår från flytande form till gasform. Gasångan stiger uppåt och den kyls av och kondenseras, dvs övergår från gasform till flytande form. Det blidas nederbörd i form av regn, hagel eller snö, som faller ner mot marken.  Vattnet  rinner (avrinning) i bäckar, åar och älvar ut till havet/sjön. En del vatten filtreras genom marken och samlas i grundvatten. 

2. a)   Vad är en atom?  Vad består den av?  Rita gärna bild!

En atom är den minsta enheten av ett grundämne. Den har en atomkärna med protoner och neutroner och runt om cirkulerar elektroner.

   b)   Vad är en molekyl? Ge exempel. Rita gärna bild!

En eller flera atomer som sätts ihop. Till exempel vattenmolekylen H2O.

3.   Förklara vattnets aggregationsformer (fasövergångar). Rita gärna!

Vatten kan befinna sig i tre olika former: fast form, flytande form och gasform. Det är temperaturen som avgör vilken form vattnet befinner sig i. Vatten i fast form (is) som värms upp smälter och blir vatten i flytande form. Om du värmer det flytande vattnet till 100 grader så över går det i gasform (vattenånga). Om vattenångan kyls av så blir det flytande vatten igen. Om du kyler ner det flytande vattnet  under 0 grader så blir det fast form (is).

Periodiska systemet

Periodiska systemet

Är en tabell över alla grundämnen som finns.

Grundämnena i det periodiska systemet ordnas efter hur många protoner atomkärnan innehåller och efter vilken massa atomerna har. 

Du ska besvara följande frågor:

1. Beskriv och rita en atom.

2. Vad är det för skillnad på en atom och en molekyl?

Vattnets kretslopp

Vi ritar bild av vattnets kretslopp.

Film: vattnets kretslopp

Förklaring vattnets kretslopp:

1. Solen värmer upp vattnet. Det stiger upp som ånga och bildar moln (avdunstning).

2. Molnen stiger uppåt och kyls av. Ångan omvandlas till vattendroppar (kondensera). Vattendropparna faller ner i form av regn, snö eller hagel (nederbörd).

3. Vattnet rinner på marken, bäck - å - älv - hav. En del vatten filtreras genom marken och samlas som grundvatten.

4. Vattnet rinner ut i havet och solen värmer...

Du ska besvara frågorna:

1. Hur fungerar vattnets kretslopp?

2. Vad sker vid de olika fasövergångarna?

Begrepp Vattnets kretslopp:

Avdunstning

Kondensering

Nederbörd

Infiltrering

Avrinning

Grundvatten

Trafikkalendern och reflexer

Länk till den digitala trafikkalendern: https://trafikkalendern.se/

https://trafikkalendern.se/reflexer

FAKTA OM REFLEXER:

• byt ut din reflex efter 2-3 år

• håll din reflex ren

• sätt reflexen på rörliga kroppsdelar som armar och ben

• på en cykel har man vit reflex fram, röd bak och vit/orange i hjulet

URplay.se filmen: GATSMART

https://urplay.se/program/171741-gatsmart-morker-och-reflexer

Faktatext Fåglar - inlämning 20/11

Du samlar fakta på stencilen "Faktatext mall" - för hand.

Klassificering: Ryggradsdjur, fåglar

Förekomst: Var hittar man fågeln i Sverige?(eller utomlands om den flyttar)

Kännetecken/utseende: Hur ser fågeln ut?

Föda: Vad äter fågeln?

Livscykel: Hur länge lever fågeln och hur många kullar sätter den?

Övrigt: Finns det något mer intressant du kan berätta om din fågel?

Källor: De uppkopierade texterna är från “Min första fågelbok” eller de inplastade korten “Faktakort fåglar”.

 Texter från Linda “Sveriges fåglar”

Texten ska vid ett annat tillfälle skrivas digitalt. Och den bästa texten av två ska lämnas in till Linda i Google classroom. Inlämningsdatum ej satt.

No-prov fåglar fredag 16/10

Du ska kunna:

1. Varför är fågelsången extra livlig under våren?

Elevexempel från lektionen:  På våren sjunger hanen för att locka till sig tjejer. det är en del av parningsleken, honan bestämmer vem som ska få bli pappan. Han vill att honorna ska tycka att han är en bra pappa som kan samla mat och är stor och stark dvs kommer överleva. fler fåglar ute för att värmen kan kommit till Sverige. Fågelsången talar om för andra hanar att detta är hans revir.  

2. Varför ser fåglar olika ut?

Elevexempel från lektionen: Så att man vet att det är en hane eller hona eller till och med en annan sorts fågel. Fågeln anpassar sig till miljön eller naturen den lever i , tex vid en sjö behöver fågeln simfötter. Bor man i skogen behöver man vara liten och snabb. Rovfåglar seglar fram på stora vingar och behöver kraftig näbb och klor för att fånga sina byten. 

3. Hur kan näbben och benen tala om vilken typ av mat fågeln äter?

Elevexempel från lektionen: Rovfåglar har en näbb som är böjd och kraftig för att de ska kunna döda och bära andra djur. Småfåglar har en liten kraftig näbb som ska  kunna knäcka frön. En smal och lång näbb kan användas som en pincett. Ben/fötter hos rovfåglar är kraftiga med stora klor för att kunna fånga byten,

4. Vad är det för skillnad mellan stannfåglar och flyttfåglar?

Elevexempel från lektionen:  Stannfåglar stannar i Sverige året runt. Flyttfåglar flyttar till varmare länder. Sen kommer de tillbaka när det blir varmare i Sverige igen.  Stannfåglar klarar av kylan i Sverige. I andra länder kan  det vara farligt för fågeln  (många fiender) och för lite mat och därför kommer den tillbaka till Sverige där det finns gott om mat och gömställen.

Du kan träna på vår klassblogg, no-skrivboken. Och vi tränar tillsammans under veckan i klassrummet.

Faktatext fåglar

Vi går igenom hur man skriver en faktatext.

Vi har en mall för faktatexten om våra fåglar.

Fågelägg och fågelbon v40

Vi skapar fågelägg i naturlig storlek.

Vi ritar fåglar.

Fågeltest fredagen 9 okt

Jag vill att du ska kunna namnge 15 stycken fåglar.

Träna på www.socrative.com, student login, my room namn: 786426

Provet kommer vara digitalt med samma bilder som du tränat på.

Stann- och flyttfåglar sid 76 v 39

Fåglars skelett är ihåligt - det gör det lätt för fågeln att flyga.

De flesta fåglar i Sverige är flyttfåglar. De flyttar till varmare länder där det finns gott om mat, men de kommer tillbaka på våren för då finns det gott om mat och få fiender i Sverige.

Häcka = från parningslek tills att ungarna flyttar ut ur boet.

Anpassningar sid 75 v 39

Vi tittar på hur näbb och fötter kan tala om vad fågeln äter och var den håller hus.

GRÄSAND

RÖDBENA

BLÅMES

ORMVRÅK

Träna på fågelarter

Vi tränar på fåglar i appen Socrative.com

Lindas  Room nr 786426. Logga in och testa hur många du kan.

"Träna: Vanliga svenska fåglar" 

Fåglar

Frågeställningar du ska kunna svara på efter arbetet med fåglar:

• Varför är fågelsången extra livlig under våren?

• Varför ser fåglar olika ut?

• Hur kan näbben och benen tala om vilken typ av maten fågeln äter?

• Vad är det för skillnad mellan stannfåglar och flyttfåglar?

Du ska kunna:

• fakta om en fågel (livscykel, område, utseende, föda)

• känna till fågelns ägg och bo

• förklara hur fåglars utseende talar om var de bor och vad de äter

Begrepp

fågelart

synen, hörseln 

fjädrar, dun, vingpennor, stjärtpennor, ruggar

fågelsång, parningslek, anpassning

näbb

föda

flyttfågel, stannfågel

Boken om biologi sid 74

Det finns 10 000 olika fågelarter i världen.

Bara i Sverige finns det ca 300 arter.

Nästan alla fåglar kan flyga, men tex  inte pingvin och struts.

Fåglar ser och hör väldigt bra. Eftersom de hela tiden måste passa sig för sina fiender och skaffa mat SAMTIDIGT är både synen och hörsel väldigt viktiga.

Fjädrar

Fjädrarna på en fågel har olika funktioner.

Allra närmast huden har de dun.

Dunen täcks av fjädrar som har vackra färger och mönster. På vingarna är fjädrarna hårdare och större. De kallas för vingpennor och ligger i rader så att fåglarna kan flyga.

Fågeln har också stjärtpennor. Även de är styvare för att hjälpa fågeln att hålla balansen. 

Vingpennorna och stjärtpennorna skyddar dessutom mot vind och vatten. 

Varje år byter fåglarna ut sina slitna fjädrar. De kallas att de ruggar.

Vinnare Trafikkalendern 4ABC Kymlingeskolan!

Vi har vunnit 2 000 kronor!

Björkskog