Lektion 1:
Vi startade vår lektion med att repetera vad en källa är. Eleverna kom ihåg från våra tidigare lektioner att olika texter kan vara en källa liksom saker, personer och bilder. En källa ger oss information.
Informationssökning - att söka relevant och trovärdig information, ofta ur databaser och med hjälp av söktjänster på nätet. (Bergseth, C., Granath, C & Sköld, J. Digital kompetens och källkritik i praktiken 2020)
Eleverna fick diskutera med varandra:
Hur och var söker du när du vill hitta något eller lära dig något?
Eleverna hade lite olika erfarenhet av att söka information. En hel del använder Youtube för att leta upp intressanta klipp men de hade även kunskap om att använda Google som söktjänst.
Vi pratar om vad en söktjänst som Google är och hur det fungerar när vi söker efter information. Hur kan vi formulera oss när vi skriver in våra sökord? Vad är det som påverkar vilket resultat som kommer upp? Hur hittar vi den information vi vill ha?
Den information vi får från en källa kan både vara sann eller falsk.
Sökkritik - ett begrepp som beskriver ett kritiskt förhållningssätt i sökandet efter information på nätet.(Bergseth, C., Granath, C & Sköld, J. Digital kompetens och källkritik i praktiken 2020)
Vi tar hjälp av ett program från URplay som heter Surfarna för att få lite mer information.
Lektion 2:
Eleverna får i uppgift att välja var sin författare som de vill ta reda på mer om. De ska även bestämma vilken bok av författaren de ska boktipsa om. Vi visar eleverna webbplatsen https://www.barnensbibliotek.se/ som vi tipsar dem att använda när de ska hitta fakta om sin författare. De letar även efter andra sidor där de kan få mer information om sin författare. De upptäcker att det finns olika mycket information om olika författare. Vad kan detta bero på?
Det kan vara svårt att plocka ut fakta ur en text och sen skriva om det med egna ord. Eleverna skriver därför egna tankekartor under tiden som de letar fakta som de tycker är rolig och intressant för kompisarna att få reda på. Tankekartor är ett redskap som eleverna har använt tidigare i andra arbeten och som de är förtrogna med.
Lektion 3-4:
Nu är det dags för eleverna att börja skriva sin presentation. För att eleverna ska kunna fokusera på att komma igång och börja skriva sin text har vi bestämt att alla använder samma mall att skriva texten i. Vi visar eleverna Googles mallgalleri i Google dokument och där hittar vi mallen uppsats/lekfull. Det är härligt att se hur engagerade de är i uppgiften och vilken fakta de tycker är viktigast att skriva om. Vi har varit tydliga i vår instruktion att texten de skriver ska vända sig till alla elever på skolan och att man kan tänka på vad kompisarna vill veta om olika författare. Vi får läsa om både favoritmat, favoritdjur och var de bor. En del skriver längre texter medan andra skriver lite kortare.
Nytt för eleverna är att vara uppmärksamma på var de hämtar informationen så att de kan uppge källan till texten. Detta är något de inte arbetat mycket med tidigare men som deras pedagoger nu ska vara mer noggranna med i fortsättningen. Det lite kluriga är vilka bilder de får använda. Även vi vuxna kan tycka det är svårt att få det rätt men efter att tillsammans letat och läst på så har vi gjort eleverna uppmärksamma på att man inte kan använda bilder hur som helst. Det blev en liten extra lektion där vi tillsammans försökte reda ut var vi kan hämta bilder.
Här använde vi också ett litet radioprogram som hjälp. https://urplay.se/serie/199889-tisdagskollen-med-farzad
Lektion 5-6:
Så var det dags för det mest spännande i vårt projekt. Spela in ett boktips!
De har fått fundera på vad som kan vara bra att ha med i sitt boktips. Syftet är att fånga någon till att läsa boken och vad kan då vara intressant att berätta?
Eleverna har skrivit manus och tränat på att berätta inför en kompis innan de sen ska spela in sitt tips med mig. Det är lite nervöst tycker några medan andra bara tycker det är kul.
Jag har förberett med stativ, mikrofon och tyg i olika färger som de kan välja att använda som bakgrund till boken. Tanken är att bara spela in deras röst och ha boken i bild.
Det blir många diskussioner om hur deras röster låter i inspelningen. En hel del tycker inte att de låter som de brukar. Vid en av de första inspelningarna berättar jag om hur jag uppfattar min inspelade röst och då säger en elev: "Men Johanna, när vi ser och lyssnar på dina filmer så låter du precis som vanligt" och det har jag sen använt som ett exempel vid andra inspelningar där detta kommit upp.
Det blir ibland en del omtagningar tills de är nöjda och det är fördelen med att spela in, man kan ta om hur många gånger man vill. Det som slår mig varje gång nya elever kommer och ska spela in är hur spännande och roligt alla tycker att det är.
När boktipset är inspelat ska vi skapa en QR-kod till filmen. Eftersom jag inte provat detta innan fick jag leta och prova tills jag hittade ett sätt som passade oss och hur vi ska använda våra boktips. Denna film hjälpte och lärde mig hur man kan göra.
Tillsammans med QR-koden väljer eleverna att klistra in en bild på bokens framsida så att det blir tydligt vilken bok man tipsar om. Nu har vi massor av fina boktips som alla elever på skolan kan lyssna på när de kommer till biblioteket!