Textilmötet 1920

Deutsch sprechend Projekt: Delrapport Simon Göbel, Selma Levina Giöbel

TEXTILMÖTET

UTSTÄLLNING AV TEXTILT KONSTHANTVERK OCH HEMSLÖJD, LILJEVALCHS KONSTHALL, 1 maj - 1 juni 1920

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN, TEXTILMÖTETS BESKYDDARE

Textilmötet 1920, kan ses som den sista stora utställningen där Selma deltar som enskild konstnär. Föreningen Handarbetets Vänner tilldelas där sal 2, 3, 4, 8. Selma tilldelas sal 4, tillsammans med Maja Sjöström, Maria Anderson.

Andra deltagare var Ottilia Adelborg, Karna Asker, Annie Frykholm, Hilda Lilienberg, Hedvig Lindhagen, Agnes Sutthoff, Elin Weng, Carin Wästberg, Agda Österberg.

I Föreningen för Svensk Hemslöjds deltagare kunde man se Lilli Zickerman, Ingeborg Petrelli, Märta Måås-Fjetterström.

MÖTET:

I egenskap av senior bland Sveriges ideella föreningar för det textila handarbetets främjande och som ledare för svensk textilkonsts moderna riktning

har Föreningen Handarbetets Vänner tagit initiativet till detta möte. Tack vare de inbjudnas, Föreningen för Svensk Hemslöjd, Svenska Hemslöjd föreningarnas Riksförbund och enskilda utövare, förståelse för det gemensamma i vår strävan är föreningens idé nu bliven verklighet. Under årtionden hava Föreningen Handarbetets Vänner och dess meningsfränder, nyss nämnda deltagare i mötet, vidmakthållit intresset för kvinnlig handaslöjd som hem arbete eller näringsyrke, förvissade om att det hade sin särskilda uppgift att fylla. Denna uppfattning beträffande det handgjorda arbetets värde och betydelse delas i våra dagar av många. Kungl. Kommersekollegie energiska propaganda för även handtverkets återupptagande och fortbestånd är ett tidstecken för alla att observera.

Att textilmötet och dess utställning planerats just nu, i trots av materialbrist och andra ogynnsamma omständigheter, beror dels på att det textila handarbetet under senare år återfått något av sitt forna anseende som nödvändighetsvara, dels på det att detta skede kan ske redan nalkas sitt slut. Kristiden behövde handarbetet och gav därmed tillfälle till permanent tillverkning. Normala förhållanden skola förr eller senare återföra industrin i dess överproduktionsspår. Detta innebär för oss icke blott överflöd av utländska fabriksvaror, det betyder också överflöd på icke tillgodogjord svensk arbetskraft, arbetslust och arbetsskicklighet och därmed en moralisk, kulturell och ekonomisk förlust. Här på gränsen mellan dagens arbetsmöjligheter för vår verksamhet och de förändringar härutinnan man måste räkna med, kommer nu det svenska textila handarbetet att defilera inför såväl utställarna själva som inför allmänheten. Dessa båda grupper bestämma i lika grad, om vi skola behålla vårt urgamla anseende som konstförfararna i kvinnors slöjd, eller låta det fara.

Statens anslag till Textilmötets allmänna utgifter ger vid handen, att regering och myndigheter tillerkänna textilkonsthantverk och hemslöjd en uppgift i rikshushållningen.

FÖRENINGEN HANDARBETETS VÄNNER, STATSUNDERSTÖDD TEXTIL KONSTANSTALT STIFTAD 1874. Ordförande: Fröken Märtha Leijonhufwud, verkställande chef: Fröken Carin Wästberg.

Ur föreningens program: Handarbetets Vänners mål skall förbliva detsamma, som stiftarinnan, friherrinnan Sophie Adlersparre, ursprungligen satt föreningen före:

FÖRENINGEN FÖR SVENSK HEMSLÖJD OCH SVENSK HEMSLÖJDS FÖRSÄLJNINGSFÖRENING

Föreningen för Svensk Hemslöjd, som bildades år 1899, har ett rent ideellt syfte, nämligen att genom föredrag och undervisning, anskaffande av mönster m.m. främja den svenska hemslöjden samt tillvarata de gamla hemslöjdsalstren.

MÖTETS ORGANISATIONSKOMMITTÉ, Grevinnan ANNA BRAHE, Ordförande: fru Dicken Reuterskiöld, fru Ellen Zettervall, fröken Märta Leijonhufwud. fröken Carin Wästberg, kommissarie FRU HlLDUR KJERNER, sekreterare.