PERSONER OMTALADE runt Selma Giöbel
S. GIÖBEL 1869, S. GIÖBEL 1873, S. GIÖBEL 1874, S. GIÖBEL 1878, S. GIÖBEL 1885, S. GIÖBEL 1886, S. GIÖBEL 1891, S. GIÖBEL 1893,
S. GIÖBEL 1895, S. GIÖBEL 1896, S. GIÖBEL 1897, S. GIÖBEL 1898, S. GIÖBEL 1900, S. GIÖBEL 1901, S. GIÖBEL 1902, S. GIÖBEL 1907,
S. GIÖBEL 1909, S. GIÖBEL 1914, S. GIÖBEL 1915, S. GIÖBEL 1918, S. GIÖBEL 1920, S. GIÖBEL 1922
IDUN priset till Selma Giöbel 1914,
En af våra främsta inom den Svenska Konstslöjden och Textilkonsten
"Jag är icke textilkonstnärinna, ”säger hon, "för detta hade jag en sådan utmärkt kraft att jag kunde öfverlämna det åt henne. Selma Giöbel måste nu vänta på att få sin historia skrifven — den blir så mycket klarare och sannare, då den en gång kommer — och till dess bedja vi henne mottaga det tack för hennes gärning, för hvilket Iduns pris är ett uttryck.
TEXT: Lilli Zickerman, söndagen den 4 januari 1914
Fakta underlag framtaget i en delrapport att läsa:
SELMA GIÖBEL and THE SWEDISH LADIES’ COMMITTEE: WORLD'S COLUMBlAN EXPOSITION AT CHICAGO, 1893Beskyddare: Hennes Majestät Drottning Sophia.
Mrs Ellen Anckarsvärd, Thorborg Rappe, Ellen Fries,
Miss Gertrud Adelborg, Miss Ottilia Adelborg, Sophie Adlersparre, Miss Sofia Gisberg, Miss Selma Giöbel, Miss Sofia Gumaelius, Miss Berta Hübner, Mrs Anna Maria Höjer (född Johnsson) , Miss Hulda Lundin, Mrs Agda Montelius,
Miss Anna Roos, Miss Mathilda Roos,
Report; by Ellen Fries
TEXT: members TEXT:
SKANSEN, 1891, NATIONALMUSEUM; (Selma Giöbel)
Selma Giöbel som en frontperson i Handarbetets Vänner, medgrundare av Nya IDUN, hennes grundande av Svensk Konstslöjdutställing, Kvinnoklubben visade tidigt att hon inte var rädd för att ta initiativ och var rik på idéer. Hon umgicks länge med tanken på hur allt det gamla konsthantverket från svenska bondgårdar bäst skulle kunna bevaras för eftervärlden. Idéen att skapa ett friluftsmuseum, där gamla gårdar skulle få en säker fristad med möbler och bohag av alla slag, för att visa hur folket i århundraden med egna händer skapat sig originella och gedigna hem var hennes - även om andra samtidigt tänkt utefter samma linje. Selma kände Arthur Hazelius mycket väl och inspirerade och stödde honom på alla sätt. Arthur var ej sen att använda sig av och ösa ur det källsprång av idéer som vällde fram ur hennes sinne. De arbetade länge tillsammans och med en stor entusiasm för projekten Skansen och Nordiska museet, men plötsligt när det led mot fullbordandet, började Arthur att trakassera Selma och även sätta sina vänner och arbetskamrater upp mot henne. När så verket stod färdigt tog han all äran av det och Selmas namn blev aldrigt nämnt. Selma Giöbels gärningar fortsatte efter detta att falla i glömska.
Hon fick då liksom flera andra gånger i sitt liv erfara vad en verklig avundsjuka kan åstadkomma.
Personer omtalade runtomkring Selma Giöbel Svensk konstslöjdutställning, födda från 1825 -
Simon Göbel född 1732, var mäster på Limmared, Anneberg, Liljedal glasindustri, Paulus Göbel, född 1759, var mäster på Liljedals glasindustri, Carl Fredrik Giöbel, född 1796, var en Brukspatron på Mårsäter och Uppsala gårdar,
Albert Giöbel, född 1835, var en svensk direktör för Friggamagasinet, kommunalråd och riksdagspolitiker
Personer (urval, födda årtal)
Mårten Eskil Winge, född 1825, var en svensk konstnär och professor -
Henrik Nerpin, född 1834, var en svensk ornamentsbildhuggare, Amanda Kerfstedt, född 1835, var en svensk författarinna,
Hanna Winge, född 1838, var en svensk målarinna och textilkonstnärinna -
Therese Gyldén, född 1842 von Knebel i Tyskland), var socialt verksam -
Selma Levina Giöbel, född 1843, svensk textilkonstnärinna, skulptör, Svensk Konstslöjdutställning -
(ur Minnen av Selma Giöbel, berättade av hennes. brorsdotter, Gerda Giöbel-Lunmis, som vistades hos Selma i Vadstena från året 19O7).
Lilly Engström, född 1843, var en svensk pedagog - Hulda Sofia Lundin, född 1847, var en svensk sömmerska och pedagog
Amélie Wikström, född 1848, (invald i sällskapet Nya Idun) - Maria Adelborg, född 1849, var en svensk textilkonstnärinna -
Ellen Karolina Sofia Key, född 1849, var en svensk författarinna, pedagog och kvinnosaksideolog -
(ur Minnen av Selma Giöbel, berättade av hennes. brorsdotter, Gerda Giöbel-Lunmis, som vistades hos Selma i Vadstena från året 19O7).
Alfhild Agrell, född 1849, var en svensk författarinna -
Anne Charlotte Leffler, född 1849, var en svensk dramatiker och författarinna -
Calla Curman, född 1850, var en svensk författarinna, samhällsdebattör -
Agda Montelius, född 1850, var en svensk filantrop, senare i Fredrika Bremer-förbundet -
Anna Maria Höjer, född (Johnsson) 1850, var en svensk lärarinna, skolföreståndarinna, gift med, Höjer Magnus Mauritz -
Eva Charlotta, Lotten Dahlgren, född 1851 var en svensk författarinna och journalist -
Anna Whitlock, född 1852, var en svensk kvinnosakspolitiker och journalist -
Mathilda Roos, född 1852, svensk författarinna, kvinnofrågor, missförhållanden i samhället - Gertrud Adelborg, född 1853, var en svensk lärarinna -
Sofia Gisberg, född 1854, var en svensk skulptör och textilkonstnärinna - Anna Sandström, född 1854, var en svensk pedagog - Anna Munthe Norstedt, född 1854, var en svensk målarinna, studerade även hon för Mårten Eskil Winge -
Ottilia Adelborg, född 1855, var en svensk akvarellkonstnär, författarinna - Anna Mathilda Roos, född 1855, var en ledare för Kristna Föreningen Unga Kvinnor -
Ellen Fries, född 1855, var en svensk historiker, författare, pedagog, Sveriges första kvinnliga filosofie doktor -
Hilma Lindberg, gift Svedbom, född 1856, var en svensk pianopedagog, musiker - Lilli Zickerman, född 1858 var en svensk textilkonstnär, (Giöbel/Zickerman, 1898)
Carin Wästberg, född 1859, var en svensk textilkonstnärinna -
Verner von Heidenstam, född 1859, var en svensk adelsman, författare och poet, (ur Minnen av Selma Giöbel, berättade av hennes. brorsdotter, Gerda Giöbel-Lunmis, som vistades hos Selma i Vadstena från året 19O7).
J.A.G. Acke, född 1859, var en svensk målare, tecknare och skulptör - (ur Minnen av Selma Giöbel, berättade av hennes. brorsdotter, Gerda Giöbel-Lunmis, som vistades hos Selma i Vadstena från året 19O7).
Agnes Branting, född 1862, var en svensk textilkonstnärinna och författarinna -
Mathilda Carlsson, född 1862 i Dingtuna, var en svensk konstväverska - Alf Wallander, född 1862, var en svensk konsthantverkare - Sigrid Blomberg, född 1863, var en svensk skulptör - Anna Boberg, född 1864, var en svensk konstnärinna -
Gurli Linder, född 1865 var en svensk författare, kritiker, feminist - Maja Sjöström, född 1868, var en svensk textilkonstnärinna - Annie Frykholm, född 1872, var en svensk textilkonstnärinna -
Maja Alvin, född 1873, Vadstena - (ur Minnen av Selma Giöbel, berättade av hennes. brorsdotter, Gerda Giöbel-Lunmis, som vistades hos Selma i Vadstena från året 19O7).
Agnes Sutthoff, född 1874, var en svensk textilkonstnärinna -
Harald Bildt, född 31 augusti 1876, död 25 april 1947,[1] var en svensk diplomat. (ur Minnen av Selma Giöbel, berättade av hennes. brorsdotter, Gerda Giöbel-Lunmis, som vistades hos Selma i Vadstena från året 19O7).
Hjalmar Wijk, född 10 mars 1877, var en svensk politiker och industriman. (ur Minnen av Selma Giöbel, berättade av hennes. brorsdotter, Gerda Giöbel-Lunmis, som vistades hos Selma i Vadstena från året 19O7).
Sofia Gumaelius, född 1840, var en svensk affärskvinna och kvinnosakspolitiker - Coraly Zethraeus, född 1840 (invald i sällskapet Nya Idun) -
Var en svensk förening för arbetande medelklasskvinnor, bildad i Stockholm 1887 och upplöstes 11 år senare 1898.
Klubben bildades på initiativ av Selma Giöbel, Bertha Hübner, Sofia Gumaelius och Hildegard von Franken. Syftet var att skaffa tillfälle till diskussioner och samkväm för att minska ensamheten hos yrkesarbetande kvinnor ur medel- och överklassen, som saknade familj.
TEXT:
TEXTILMÖTET UTSTÄLLNING AV TEXTILT KONSTHANTVERK OCH HEMSLÖJD, LILJEVALCHS KONSTHALL, 1 maj - 1 juni 1920
Under årtionden har Föreningen Handarbetets Vänner och dess meningsfränder, nyss nämnda deltagare i mötet, vidmakthållit intresset för kvinnlig handaslöjd som hem arbete eller näringsyrke, förvissade om att det
hade sin särskilda uppgift att fylla. Denna uppfattning beträffande det handgjorda arbetets värde och betydelse delas i våra dagar av många. Kungl. Kommersekollegii energiska propaganda för även handtverkets
återupptagande och fortbestånd är ett tidstecken för alla att observera. Att textilmötet och dess utställning planerats just nu, i trots av materialbrist och andra ogynnsamma omständigheter, beror dels på att det textila handarbetet under senare år återfått något av sitt forna anseende som nödvändighetsvara, dels på det att detta skede kan ske redan nalkas sitt slut. Kristiden behövde handarbetet och gav därmed tillfälle till permanent tillverkning. Normala förhållanden skola förr eller senare återföra industrin i dess överproduktionsspår. Detta innebär för oss icke blott överflöd av utländska fabriksvaror, det betyder också överflöd på icke tillgodogjord
svensk arbetskraft, arbetslust och arbetsskicklighet och därmed en moralisk, kulturell och ekonomisk förlust.
Personer årtionden födda, utveckling
1730-1740 Henrikstorp, Limmared/Göbel
1740-1750 Limmared, Södra Åsarp/Göbel
1750-1760 Limmared, Södra Åsarp/Göbel
1760-1770 Limmared, Södra Åsarp - Anneberg, Botilsäter/Göbel
1770-1780 Anneberg, Botilsäter. Liljedal Ed, Bro, /Göbel
1820-1830 Mårten Eskil Winge, född 1825,
1830-1840 Henrik Nerpin, född 1834, Albert Giöbel, född 1835, Amanda Kerfstedt, född1835, Hanna Winge, född 1838,
1840-1850
Selma Levina Giöbel, född 1843, Lilly Engström, född 1843, Hulda Sofia Lundin, född 1847, Amélie Wikström, född 1848, Maria Adelborg, född 1849, Ellen Key, född 1849, Alfhild Agrell, född 1849, Anne Charlotte Leffler, född 1849,
Therese Gyldén, född 1842, Von Knebel i, socialt verksam,
1850-1860
Calla Curman, född 1850, Agda Montelius, född 1850, Anna Maria Höjer, född 1850, Lotten Dahlgren, född 1851, Anna Whitlock, född 1852, Mathilda Roos, född 1852, Gertrud Adelborg, född 1853, Sofia Gisberg, född 1854,
Anna Sandström, född 1854, Anna Norstedt-Munthe, född 1854, Ottilia Adelborg, född 1855, Anna Roos, född 1855, Ellen Fries, född 1855, Hilma Svedbom, född 1856, Lilli Zickerman, född 1858, Richard Bergh, född 1858,
Carin Wästberg, född 1859, Verner von Heidenstam, född 1859, J.A.G. Acke, född 1859,
1860-1870 Agnes Branting, född 1862, Mathilda Carlsson, född 1862, Alf Wallander, född 1862, Sigrid Blomberg född 1863, Anna Katarina Boberg, född 1864, Gurli Linder, född 1865 var en svensk författare, kritiker, Maja Sjöström, född 1868,
1870-1880 Annie Frykholm, född 1872, Maja Alvin, född 1873, Märta Måås-Fjetterström, född 1873, Agnes Sutthoff, född 1874,
1880-1890 Elsa Maria Giöbel Oyler, född 1882,
1890-1900 Det finns några mystiska bilddokument, mönster ritade i blyerts och som förvaltas av Nordiska Museet. Mönstren ingick i Ingeborg Petrellis stora spetssamling som skänktes till Nordiska museet 1935.
På mönstren återfinns namnteckningar av Selma Giöbel som Aurore Ingelotz. Aurore bodde i Vadstena ca 2-3 år från åren 1889 då hon sedan flyttade och blev en svensk hotellföreståndare.
Det är inte känt om hon senare fortsatte med spetshandeln.
Carl Albert GiöbelSelmas 8 år äldre bror, var kommunalordförande, godsägare för Bastedalen, politiker och ledamot av Riksdagens andra kammare.
Han var och en svensk verkställande direktör för aktiebolaget Friggamagasinet, som var en Antik och Konsthandel samt bosättnings och möbleringsaffär med specialitet konstmöbler & antika, med utställning och försäljningslokal på Hamngatan 16, mitt för Kungsträdgården.
Elsa Maria Giöbel en svensk målare och brorsdotter till Selma Giöbel. Hon började måla 1903 och sökte sig 1904 till Stockholm för att studera måleri. Där samanträffade hon med Richard Bergh och Karl Nordström. 1905 fick hon låna Berghs ateljé, där hon huvudsakligen målade stilleben och modeller som hon hyrde in. Samtidigt studerade hon konst på egen hand eller tillsammans med Anna Sahlström, som även blev en nära vän.
