Inlämningsfrågor på de olika avsnitten
Frågor på avsnittet ”Remembering voices” (Anna)
Artiklar: McGehee, F. (1937). "The reliability of the identification of the human voice." Journal of General Psychology 17: 249-271.
McGehee, F. (1944). "An experimental study of voice recognition." Journal of General Psychology 31: 53-65.
Saslove, H. and A. D. Yarmey (1980). "Long–term auditory memory: speaker identification." Journal of Applied Psychology 65: 111–116.
Papcun, G., J. Kreiman, et al. (1989). "Long-term memory for unfamiliar voices." Journal of the Acoustical Society of America 85: 913–925.
1. McGehee som gjorde de tidigaste studierna inom detta område tittade förstås på förändringen över tid men också några andra faktorer, vilka? och vad fann hon i korthet?
2. Saslove och Yarmey försökte utforma sitt test så att resultaten skulle bli mer jämförbara med en verklig identifieringssituation, hur gick de tillväga och varför?
3. Papcun m.fl. fick en snedvridning i sina resultat, dessa förklarar de med bl.a. “prototypmodellen”, hur lyder denna förklaring och vad innebär denna prototypmodell?
Frågor på avsnittet ”Non-contemporary speech” (Susanne Schötz)
Hollien, H. and R. Schwartz (2000). "Aural-perceptual speaker identification: Problems with noncontemporary samples." Forensic Linguistics 7: 199–211.
Endres, W., W. Bambach, et al. (1971). "Voice spectrograms as a function of age, voice disguise, and voice imitation." Journal of the Acoustical Society of America 49: 1842–1848.
1. Vad kom Endres, Bambach och Flösser fram till avseende förändringar i grundtons- och formantfrekvenserna med talarens stigande ålder?
2. Hur förändrades testdeltagarnas (lyssnarnas) förmåga att känna igen talare från inspelningar gjorda för 0-20 år sedan i Hollien och Schwartzs första undersökning och vilka ytterligare frågor gav resultaten upphov till?
3. Vilka tre faktorers påverkan på igenkänning av talare från gamla inspelningar (non-contemporary speech) undersökte Hollien och Schwartz och vilka slutsatser drog de från resultaten?
Frågor på avsnittet ”Gender” (Katrin)
Bachorowski & Owren (1999): Acoustic correlates of talker sex and individual talker identity are present in a short vowel segment produced in running speech
Coleman & Lass (1981): Effect of prior exposure to stimulus material on identification of speakers’ sex, height, and weight
Coleman (1976): A comparison of the contributions of two voice quality characteristics to the perception of maleness and femaleness in the voice
Ingeman (1968): Identification of the speaker’s sex from voiceless fricatives
1. Beskriv resultaten från Ingemans första två experiment och ge en förklaring till utfallet.
2. Vilka parametrar är enligt Bachorowski (1999) viktiga för att identifiera a) en talares kön och b) den individuella talaridentiteten? Varför just dessa parametrar?
3. Olika former av disguise/förställning av rösten kan resultera i att könsidentifieringen försvåras (eller t.o.m. blir omöjlig). Ge ett exempel på en röstförställning och diskutera varför den kan påverka könsidentifieringen på ett negativt sätt.
Frågor på avsnittet ”Issues involving the speech sample” (Peder)
1. Künzel (2001) beskriver sina resultat även som ett problem inom dialektforskningen. Vad menar han och vad ger han för exempel?
2. Künzel (2001) beskriver något som kan kallas en pseudoformant och han spekulerar kring huruvida telefonens filters övre cut-off gräns har något med saken att skaffa. Nolan (2002) har en annan förklaring. Diskutera!
3. I Foulkes & Barron (2000) talas det om ett antal faktorer som påverkar talsignalen över telefonen. De beskriver både tekniska- och talarproblem - beskriv dessa.
Frågor på avsnittet ”Disguise” (Ulla)
Hirson & Duckworth (1995) ”Forensic implications of vocal creak as voice disguise” Studies in Forensic Phonetics A. Braun & J-P. Köster. Trier, Wissenschaftlicher Verlag Trier: 67-76.
Masthoff (1996) “A report on a voice disguise experiment” Forensic Linguistics 3 (1) 160-167
Künzel, H. (2000) “Effects of voice disguise on speaking fundamental frequency”. Forensic Linguistics 7, 149-179
Molina de Figueiredo, R. & de Souza Britto, H. (1996) “A report on the acoustic effects of one type of disguise” Forensic Linguistics 3 (1) 168-175.
Reich, Moll & Curtis (1976) ”Effects of selected vocal disguises upon spectrographic speaker identification” Journal of the Acoustical Society of America 60, 919-925
Reich & Duke (1979) ”Effects of selected vocal disguises upon speaker identification by listening” Journal of the Acoustical Society of America 66, 1023-1028
Reich (1981) “Detecting the presence of vocal disguise in the male voice” Journal of the Acoustical Society of America 69, 1458-1461
1. Vilka olika former av ”disguise” vad gäller röstkälla, resonansdrag, språk och sätt att tala används (enligt Künzel, 2000) oftast vid röstförställning ?
2. Vilka genusrelaterade variationer av F0 fann Künzel (2000) i sin studie om röstförställning?
3. Molina de Figueiredo och de Souza Britto (1996) gjorde en studie över vad som händer vid förställning via ”bite-blocks”. Vilken effekt har dessa bite-blocks på de sju registrerade orala vokalernas tre första formanter och vilka anledningar anges som orsak till dessa förändringar?
Frågor på avsnittet ”Accents, dialects and foreign languages” (Niklas)
Köster, O. and N. O. Schiller (1997). "Different influences of the native language of a listener on speaker recognition." Forensic Linguistics 4: 18–28.
Doty, N. D. (1998). "The influence of nationality on the accuracy of face and voice recognition." American Journal of Psychology 111: 191–214.
Goldstein, A. G., P. Knight, et al. (1981). "Recognition memory for accented and unaccented voices." Bulletin of the Psychonomic Society 17: 217–220.
Schiller, N. O. and O. Köster (1996). "Evaluation of a foreign language speaker in forensic phonetics: A report." Forensic Linguistics 3: 176–185.
Tate, D. A. (1979). "Preliminary data on dialect in speech disguise". Current Issues in the Phonetic Sciences. H. Hollien and P. A. Hollien. Amsterdam, John Benjamins. 9: 846–850.
Thompson, C. (1987). "A language effect in voice identification." Applied Cognitive Psychology 1: 121–131.
Goggin, J., C. Thompson, et al. (1991). "The role of language familiarity in voice identification." Memory and Cognition 19: 448–458.
Hanley, T. D. and J. Snidecor (1967). "Some acoustic similarities among languages." Phonetica 17:141–148.
1. Hollien diskuterar kring generella effekter av brytning / dialekt för talarigenkänning. Vad är, enligt Hollien, de förväntade effekterna av sådana drag vid identifiering?
2. I artikeln av Goggin et al. (1991) diskuteras ett antal försök där samband mellan lyssnarens språkförståelse och identifiering testas. Vilka är (i grova drag) deras slutsatser rörande detta samband?
3. Vilka konsekvenser kan man tänka sig att detta har (eller borde ha) för bedömning av vittnesutsagor?
Frågor på avsnittet ”More about the listener” (Nina)
Huntley Bahr & Pass (1996): The influence of style shifting on voice identification.
Hollien (1996): The future of speaker identification: a model.
1. Nämn några av de problem som finns idag, enligt Hollien, inom forensisk talaridentifiering.
2. Summera de lösningsförslag Hollien ger till hur man ska komma till rätta med dem.
3. När uppvisade lyssnarna i Huntley Bahrs och Pass experiment flest korrekta identifieringar (både vad gäller identifiering av samma talare och av olika talare)?
Frågor på avsnittet ”Voiceprint” (Jonas)
1. Vad använder Rose för argument mot användingen av ”aural/visual” istället för att bara använda visuell jämförelse?
2. Vilka är de starkaste argumenten som Black et. al. har mot Bolt et. al. i artikeln ”Reply to ”Speaker Identifications by speech spectrograms: some further observations”.”
3. Vad använder Hollien för argument mot metoden och hur kan man med hjälp av dessa kritisera Koenigs (1986) ”FBI-survey”
Frågor på avsnittet ”Line-ups” (Lisa)
Broeders, A. P. A., T. Cambier-Langeveld, et al. (2002). "Arranging a voice line-up in a foreign language." Forensic Linguistics 9: 104-112.
Broeders, A. P. A. and A. Amelsvoort (1999). Lineup construction for forensic earwitness identification. Proceedings of the 14th International Congress of Phonetic Sciences. San Francisco: 1373-1376.
Broeders, A. P. A. and A. C. M. Rietveld (1995). Speaker identification by earwitnesses. Studies in Forensic Phonetics. A. Braun and J.-P. Köster. Trier, Wissenschaftlicher Verlag Trier: 24-40.
Hollien, H. (2002). Forensic Voice Identifikation, Academic Press. Kapitel 5.
Hollien, H. (1996). "Consideration of guidelines for earwitness lineups." Forensic Linguistics 3: 14-23.
Nolan, F. and E. Grabe (1996). "Preparing a voice line-up." Forensic Linguistics 3: 74-94.
Rietveld, A. C. M. and A. P. A. Broeders (1991). Testing the fairness of voice parades: the simlarity criterion. Proceedings of the 12th International Congres of Phonetic Sciences. Aix-en-Provence, Université de Provence, Service des Publications. 5: 46-49.
Wretling, P., K. Sullivan, et al. (1999). Does repeated exposure to a target voice reduce the impact of a similar voice? Proceedings of the 14th International Congress of Phonetic Sciences. San Francisco: 1385-1388.
1. Diskutera skillnader och likheter mellan ögonvittnes line-ups och öronvittnes line-ups.
2. Nolan och Grabe menar att man bör testa om den misstänkte eller någon av figuranterna kan uppfattas som stereotyper innan man genomför en line-up, varför det?
3. Hollien tar upp olika faktorer vad gäller vittnet som inte går att råda över. Vilka är de? Och hur kan de påverka en line-up?