Cronert, A., K. Eklund, L. Laun and K. Meiton (2025), Inkomsttrygghetens nya mosaik - kompletterande ersättningar vid inkomstbortfall i Sverige, SNS Förlag, Stockholm.
Sverige har en stark tradition av försäkringar och ersättningar via kollektivavtal eller fackligt medlemskap. De utgör ett viktigt komplement till de offentliga trygghetssystemen, särskilt i perioder då dessa försvagas. Rapporten ger en samlad bild av hur kompletterande ersättningar vid arbetslöshet, föräldraledighet, sjukdom och ålderdom vuxit fram över tid. Författarna visar hur dessa ersättningar både kan bidra till att upprätthålla en hög ersättningsgrad för många och samtidigt skapa ökad komplexitet som ställer höga krav på individen – och en risk att vissa grupper lämnas utanför.
Hagen, J., L. Laun, C. Lucke and M. Palme (2025), "The Rising Income Gradient in Life Expectancy in Sweden over Six Decades", Proceedings of the National Academy of Sciences U.S.A. (PNAS), 122 (14) e2418145122.
Media coverage: TT in, e.g., Sydsvenskan, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Kvällsposten, Svenska Dagbladet, Dagens Medicin, Dagens Industri, Dagens ETC, Göteborgsposten, Tidningen Syre, Örebro Nyheter, Västerbottenskuriren, Hallandsposten, Bohuslänningen, Ttela, Nordvästra Skånes tidningar, Kristianstadsbladet, Oskarshamnnytt, Landskronaposten, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Falukuriren, Mora tidning, Södra Dalernes tidning, Nya Ludvika Tidning, Dala-Demokraten, Värnamo Nyheter, Gefle Dagblad, Tidningen Ångermanland, Ljusnan, Borlänge tidning, Dagens Diabetes, 8 sidor, Arbetarbladet, Omni, Feber.se, KT-kuriren, Dagens PS, Nyheterna P4 Värmland, Börskollen, TV4Nyheterna, Radio Sweden; Senioren, Aktuellt i politiken, Forskning.se, Dagens PS, Börskollen, P4 Jönköping, Pensioner och förmåner, Tv4 Nyhetsmorgon 23/4, SVT Nyheter Jönköping
Editorials in Dagens Arena, Dagens Nyheter.
This study examines the long-term association between income and life expectancy in Sweden between 1960 and 2021. The study is based on register data that include all Swedish permanent residents aged 40 years and older. The results show that the gap in life expectancy between the top and bottom income percentiles widened substantially: for men, it increased from 3.5 years in the 1960s to 10.9 years by the 2010s, and for women, from 3.8 years in the 1970s to 8.6 years by the 2010s. Despite a reduction in income inequality and an expansion of social spending from the 1960s to the 1990s, health inequality continuously increased over the period under study. The changes of the relation between real income and life expectancy, the so-called Preston curve, reveal a much faster improvement in life expectancy in the upper half of the income distribution than suggested by the cross-sectional relation between income and life expectancy. Analysis of causes of death identified circulatory diseases as the main contributor to improved longevity, while cancer contributed more to the increased gap in life expectancy for women and equally for men. Finally, analysis of the change in the income gradient in avoidable causes of death showed the strongest contribution of preventable causes, both for men and women.
Adermon, A., L. Laun, P. Lind, J. Sauermann, A. Sjögren and M. Olsson (2024), "Earnings Losses and the Role of the Welfare State during the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden", Review of Income and Wealth, vol. 70(4).
Many governments introduced temporary adjustments to counter the economic and health consequences of the COVID-19 pandemic. We study the importance of already existing government transfers and pandemic measures to mitigate individual income losses during the pandemic in Sweden using a difference-in-differences approach and population-wide data on monthly earnings and government transfer payments. We find that labor earnings dropped by 2.7 percent in 2020. Existing transfers and pandemic measures reduced earnings losses to 1.5 percent. These average effects mask considerable differences in income losses, which were, by and large, evened out by existing transfers and pandemic measures.
Adermon, A., L. Laun, P. Lind, J. Sauermann, A. Sjögren and M. Olsson (2022), Coronapandemin, arbetsinkomsterna och välfärdssystemets skyddsgrad - Befolkningens inkomstutveckling under 2020 (Report to the Swedish Corona Commission), Underlagsrapport till SOU 2022:10 Sverige under pandemin, Stockholm: Coronakommissionen.
Media coverage: Sveriges Radio P4 Uppland 2022-02-25, Publikt 2022-05-28, Tidningen Syre 2022-03-30.
Vi studerar de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin för befolkningen i åldern 20–64 år månad för månad under år 2020. Vi kartlägger hur arbetsinkomsterna påverkades och hur välfärdssystemet skyddade olika befolkningsgruppers inkomster. Arbetsinkomsterna minskade snabbt under våren men återhämtade sig under sommaren och hösten 2020. I genomsnitt minskade arbetsinkomsterna med 2,7 procent, men svagare grupper såsom unga vuxna, låginkomsttagare och anställda i ekonomiskt utsatta branscher förlorade 4–5 procent. Det befintliga välfärdsystemet, främst a-kassa och sjukpenning, och de coronaåtgärder som infördes inom välfärdssystemet kompenserade delvis för inkomstbortfallet och hade dessutom en utjämnande effekt. Välfärdssystemets skyddsgrad uppgick i genomsnitt till närmare 43 procent av arbetsinkomstbortfallet, där drygt 23 procentenheter kom från det befintliga välfärdsystemet och drygt 19 procentenheter från coronaåtgärder som karensavdragsersättning, generösare a-kassa och förstärkt bostadsbidrag. Pandemins indirekta påverkan på befolkningens inkomster, via den ekonomiska nedgången, var större än den direkta påverkan på inkomster av att drabbas av covid-19.
Laun, L., L. Liljeberg and O. Åslund (2020), "Utrikes födda och välfärdssystemen", IFAU Rapport 2020:15.
Media coverage: Forskning.se 2020-10-12.
Rapporten studerar skillnader i mottagande av sociala förmåner mellan utrikes och inrikes födda 1990–2016. Analyserna baseras på registerdata omfattande hela befolkningen i arbetsför ålder och sex typer av förmåner: ekonomiskt bistånd, arbetslöshetsförmåner, studieförmåner, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldraförmåner. Våra resultat visar att den utrikes födda befolkningen i arbetsför ålder i genomsnitt hade mer omfattande förmånsmottagande än infödda. Arbetslöshetsförmåner, ekonomiskt bistånd och studieförmåner är relativt sett mer omfattande under de första åren i Sverige. Mottagandet av andra förmånsslag är inledningsvis lägre, men efterhand syns en överrepresentation i sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Mönstren skiljer sig åt beroende på invandringsperiod, med en rörelse mot mindre skillnader mellan invandrade och infödda över tiden. Detta beror bland annat på att stora grupper av både arbetskrafts- och flyktinginvandrare mottog sjuk- och aktivitetsersättning fram tills systemet blev mer restriktivt generellt.
Johansson, P., L. Laun and T. Laun (2014), "Screening Stringency in the Disability Insurance Program", The B.E. Journal of Economic Analysis and Policy (Contributions), vol. 14(3), pages 873-891.
We propose a strategy for assessing how the inflow to the disability insurance program has been governed over time. Using ex-post mortality, we analyze the ex-ante health of individuals entering the program, compared to individuals not entering the program in the same year. Applying this strategy to Sweden, we find large variation in the relative health of new beneficiaries compared to non-beneficiaries over time. Some of the fluctuations correspond well to formal changes to screening stringency. However, we also find large variation in health during periods when no changes to formal eligibility criteria have been pursued.
Johansson, P., L. Laun and T. Laun (2014), "Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid?", Ekonomisk Debatt, vol. 42(6), pages 1-11 and IFAU Rapport 2013:8.
Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att uppbära ersättning, har förändrats över tid. För att studera detta analyserar vi förändringen av den relativa hälsan mellan nybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer mellan åren 1986 och 2008. Som ett mått på hälsa använder vi mortalitet. Vi finner ett nära sam- band mellan inflödet till förtidspension och den skattade relativa mortalitetsris- ken mellan nybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer. Vissa av förändringarna över tid sammanfaller med förändringar av de formella kvali- ficeringskraven för förtidspension, medan andra snarare tycks fånga informella förändringar av hälsobedömningen vid beviljandet av förtidspension.
Hartman, L. and L. Jönsson (2008), "Deltidsarbete och deltidsförmåner i Sverige'', in Laura Hartman (ed.), Välfärd på deltid, Stockholm: SNS Förlag.
Det har skrivits mycket om behovet av att reformera det svenska trygghetssystemet de senaste åren. Bakgrunden är bland annat önskan att minska det som kommit att kallas utanförskap, det vill säga att få arbetslösa och långtidssjukskrivna tillbaka på arbetsmarknaden. Syftet har också varit att långsiktigt öka antalet arbetade timmar i ekonomin för att därigenom ha bättre möjlighet att finansiera välfärden i framtiden. En aspekt som än så länge inte fått så mycket uppmärksamhet är deltidsförmånerna. Till skillnad från många andra länder kan man i Sverige få deltidsersättning från de flesta socialförsäkringar, a-kassa inräknad. Deltidsersättningar motiveras med att de stöttar arbetslinjen – det är bättre att arbeta lite än att inte arbeta alls. Men de kan också leda till inlåsning om deltidsrelationen blir permanent. Resultatet kan med andra ord bli antingen fler eller färre timmar, beroende på vilken av effekterna som dominerar. Välfärd på deltid går igenom omfattningen av deltidsersättningar i de olika trygghetssystemen och presenterar vad forskningen vet om deltidsförmånernas påverkan på arbetsutbudet. Författarna diskuterar också kopplingar mellan frivilligt och ofrivilligt deltidsarbete. Kan det vara så att en stor efterfrågan på deltidstjänster, framför allt hos kvinnor med småbarn, bidrar till att delar av arbetsmarknaden anpassar sig till deltidsarbete, vilket i sin tur ger ofrivilligt deltidsarbete som följd? Boken avslutas med en uppmaning till politikerna att hitta en bättre balans mellan att uppmuntra till deltidsarbete i vissa livssituationer men inte i andra.
Laun, L. (2019), In-Work Benefits across Europe, Digital appendix to Arbeid och inntektssikring - Tiltak for okt sysselsetting, NOU 2019:7, Norges offentlige utredninger and IFAU Working Paper 2019:16.
In-work benefits, often in the form of earned income tax credits (EITCs), have become increasingly popular over the last decades. Early versions of in-work benefits in the US, the UK and Ireland, primarily motivated as a poverty alleviation measure, have been followed by a large expansion of in-work benefits in other European countries, stressing employment goals rather than redistributive concerns. This review describes the in-work benefit schemes in a selection of countries across Europe and summarizes the evidence of these schemes. The selected countries are France, the Netherlands, Germany, Belgium, Denmark, Finland and Sweden.
Laun, L. (2017), "The Effect of Age-Targeted Tax Credits on Labor Force Participation of Older Workers", Journal of Public Economics, vol. 152, pages 102-118.
Media coverage: Sveriges Radio Ekot 2018-01-08; TT 2018-01-08 i bl.a. Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Dagens Industri, Arbetet, Barometern, Borås Tidning; Aftonbladet 2018-01-11.
I analyze the effect of income tax policy changes on labor force participation of older workers. I exploit two age-targeted policy initiatives to promote work at older ages simultaneously implemented in Sweden in 2007: an earned income tax credit and a payroll tax credit for workers above age 65. Using an age-based discontinuity in eligibility criteria, I conduct a difference-in-differences analysis with the reform as an instrument for the net-of-tax rate. I find a participation elasticity with respect to the net-of-participation-tax rate of about 0.22 in the year following the 65th birthday for individuals who were working four years earlier.
Laun, L. (2017), "Effekten av riktade skattelättnader på äldres arbetskraftsdeltagande'', Ekonomisk Debatt, vol. 45(8), pages 17-25.
Media coverage: Sveriges Radio Ekot 2018-01-08; TT 2018-01-08 i bl.a. Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Dagens Industri, Arbetet, Barometern, Borås Tidning; Aftonbladet 2018-01-11.
Denna artikel studerar effekten av två riktade skattelättnader för äldre, i form av förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter, som infördes samtidigt år 2007. Skattelättnaderna gällde för arbetstagare som hade fyllt 65 år vid skatteårets ingång. I analysen jämförs arbetsmarknadsutfall mellan personer som fyllde 65 år strax före och strax efter årsskiftet, vars skattesatser skiljde sig åt till följd av dessa reformer. Resultaten tyder på att de riktade skattelättnaderna ökade arbetskraftsdeltagandet under året närmast efter 65-årsdagen med ca fyra procentenheter för dem som arbetade i 61-årsåldern. Även om effekten är signifikant är den relativt liten jämfört med vad som hittats för andra grupper i den empiriska arbetsutbudslitteraturen.
Laun (2012), "Om förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för äldre", IFAU Rapport 2012:16.
Media coverage: Senioren 2014-10-13.
Denna rapport studerar effekten av två riktade skattelättnader för äldre, i form av förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter, som infördes samtidigt år 2007. Skattelättnaderna gällde för arbetstagare som hade fyllt 65 år vid skatteårets ingång. I analysen jämförs arbetsmarknadsutfall mellan personer som fyllde 65 år strax före eller strax efter årsskiftet, vars skattesatser skiljde sig åt till följd av dessa reformer, före och efter att de båda skattelättnaderna infördes år 2007. Resultaten tyder på att de riktade skattelättnaderna ökade sysselsättningen under året närmast efter 65-årsdagen med 1,5 procentenheter bland dem som hade en beskattningsbar arbetsinkomst åtminstone något av åren tre till fem år tidigare. En statsfinansiell analys visar dock att sysselsättningsökningen inte var stor nog för att kompensera för de minskade skatteintäkterna.
Friedrich, B., L. Laun and C. Meghir (2023), "Arbetsinkomstutvecklingen för utrikes och inrikes födda i Sverige 1985–2016", IFAU-rapport 2023:17.
Lågkonjunkturen i början av 1990-talet ledde till en kraftig minskning av arbetsinkomsterna för låginkomsttagare och en stor ökning av ojämlikheten i arbetsinkomster. Återhämtningen från lågkonjunkturen pågick i decennier och innebar stadigt ökande reala arbetsinkomster över hela inkomstfördelningen och minskad ojämlikhet i arbetsinkomster, i kontrast till den ökade ojämlikheten i disponibel inkomst. Ojämlikheten i arbetsinkomster är högre bland invandrare men de har inte hamnat på efterkälken i arbetsinkomstutvecklingen. De reala arbetsinkomsterna har ökat mer bland utrikes än inrikes födda i botten av arbetsinkomstfördelningen. Arbetsinkomsternas utveckling samspelar med bidragstagandet bland låginkomsttagare och förändringar i välfärdssystemen.
Friedrich, B., L. Laun and C. Meghir (2022), "Earnings Dynamics of Immigrants and Natives in Sweden 1985-2016", Quantitative Economics, vol. 13(4), pages 1803-1847.
This paper analyzes earnings inequality and earnings dynamics in Sweden over 1985–2016. The deep recession in the early 1990s marks a historic turning point with a massive increase in earnings inequality and earnings volatility, and the impact of the recession and the recovery from it lasted for decades. In the aftermath of the recession, we find steady growth in real earnings across the entire distribution for men and women and decreasing inequality over more than 20 years. Despite the positive trend, large gender differences in earnings dynamics persist. While earnings growth for men is more closely tied to the business cycle, women face much higher volatility overall. Earnings volatility is also substantially higher among foreign‐born workers, reflecting weaker labor market attachment and high risk of large negative shocks for low‐income immigrants. We document an important role of social benefits usage for the overall trends and for differences across subpopulations. Higher benefits enrollment, especially for women and immigrants, is associated with higher earnings volatility. As the generosity and usage of benefit programs declined over time, we find stronger earnings growth among low‐income workers, consistent with higher self‐sufficiency.
Friedrich, B., L. Laun, C. Meghir and L. Pistaferri (2019), "Earnings Dynamics and Firm Level Shocks", NBER Working Paper No. 25786, Cowles Foundation Discussion Paper No. 2175 and IFAU Working Paper 2019:9.
Media coverage: Vox.
We use matched employer-employee data from Sweden to study the role of the firm in affecting the stochastic properties of wages. Our model accounts for endogenous participation and mobility decisions. We find that firm-specific permanent productivity shocks transmit to individual wages, but the effect is mostly concentrated among the high-skilled workers. For low-skilled the pass-through is similar for temporary and permanent firm-level shocks and the magnitude smaller. The updates to worker-firm specific match effects over the life of a firm-worker relationship are small. Substantial growth in earnings variance over the life cycle for high-skilled workers is driven by firms. In particular, cross-sectional wage variances by age 55 are roughly one-third higher relative to a scenario with no pass-through of firm shocks onto wages.
Adermon, A. and L. Laun (2018), "Bristyrken i offentlig verksamhet - var arbetar de utbildade?", Ekonomisk Debatt, vol. 47(7), pages 17-28 and IFAU Rapport 2018:19.
Media coverage: Vårdfokus 2018-11-14.
Larmrapporterna om arbetskraftsbrist inom viktiga yrkesgrupper i offentlig verksamhet har under de senaste åren duggat tätt. Fyra yrkesgrupper som lyfts fram i debatten är sjuksköterskor, lärare, förskollärare och poliser. Den här rapporten kartlägger var de utbildade inom dessa yrkesgrupper befinner sig på arbetsmarknaden. Finns det många utbildade inom dessa yrken som arbetar utanför det område de har utbildats till och har de blivit fler än tidigare? Vi visar att det under de senaste 20 åren inte har skett några dramatiska föränd- ringar av andelen som utbildat sig inom dessa yrken, men som arbetar på annat håll.