Retirement and Pensions

The NBER International Social Security (ISS) Project

I have been part of the Swedish research group in the NBER International Social (ISS) Project for about 15 years. The NBER ISS Project, lead by the National Bureau of Economic Research in Boston, is a long-term collaborative research project on social security systems and retirement around the world, involving research teams from the United States, Canada, Japan and nine European countries. This signature project has impacted discussions of Social Security reform in the United States and many other countries, and has analyzed the social security reforms enacted in these countries over the last two decades, how they affect the financial incentives to work or retire at older ages and, in turn, how labor force behavior has changed.

Book Chapters

Laun, L. and M. Palme (2023), "Pension Reform, Incentives to Retire and Retirement Behavior: Empirical Evidence from Swedish Micro-Data", forthcoming: in Börsch-Supan and Coile (eds.), Social Security Programs and Retirement around the World: The Effects of Reforms on Retirement Behavior, Chicago: University of Chicago Press and NBER Working Paper 31800.

This paper investigates to what extent the 1998 reform of Sweden’s public old-age pension system contributed to the increase in extensive margin labor supply among older workers seen in the country in recent decades. We use a large data set containing all males and females born in Sweden between 1927 and 1950 and observe their retirement behavior during 1991–2012. The data show that the reform changed the incentives to remain in the labor force ambiguously: although it induced an income effect towards later retirement through lower replacement levels, it also implied a lower price on leaving the labor market under some assumptions. We use an econometric model in which the economic incentives to stay in the labor market are measured by Social Security Wealth, defined at each hypothetical retirement age, and a variable measuring the implicit tax, imposed by the income security system, on staying in the labor force. The point estimates from our econometric model, which should be interpreted with caution, suggest that at most a small part of the increase in labor force participation of the elderly can be attributed to the pension reform.

Laun, L. and M. Palme (2021), "Social Security Reforms and the Changing Retirement Behavior in Sweden", in Axel Börsch-Supan and Courtney Coile (eds.), Social Security Programs and Retirement Around the World: Reforms and Retirement Incentives, Chicago: University of Chicago Press.

We show how the economic incentives to remain in the labor force induced by Sweden’s public old-age pension system and disability insurance program have changed between 1980 and 2015. Based on earnings histories for different hypothetical individuals corresponding to groups by gender and educational attainments we calculate the following measures: the replacement rate (RR), the social security wealth (SSW), the accrual in the social security wealth from working one additional year as well as the implicit tax rate on working longer (ITAX). We then investigate to what extent the observed changes in these measures concur with changes in employment rates among older workers.

Laun, L. and M. Palme (2019), "The Recent Rise of Labor Force Participation of Older Workers in Sweden", in Courtney Coile, Kevin Milligan and David A. Wise (eds.), Social Security Programs and Retirement Around the World: Working Longer, Chicago: University of Chicago Press and IFAU Working Paper 2017:17.

This paper studies the background to the increase in labor force participation of older workers in Sweden since 2000. In the first part, we study how the characteristics of the elderly have changed with respect to health, education level and work environment, as well as the impact of joint decision-making within the household. In the second part, we study the importance of institutional changes, including a major reform of the old-age pension system, introduction of tax credits for older workers, changes of the mandatory retirement age and stricter eligibility criteria in the disability insurance program. We find that the rise in labor force participation has coincided with improvements in health and educational attainment across birth cohorts as well as increased screening stringency in the disability insurance program.

Johansson, P., L. Laun and M. Palme (2017), "Health, Work Capacity and Retirement in Sweden", in David A. Wise (ed.), Social Security Programs and Retirement Around the World: The Capacity to Work at Older Ages, Chicago: University of Chicago Press and IFAU Working Paper 2015:29.

Following an era of a development towards earlier retirement, there has been a reversed trend to later exit from the labor market in Sweden since the late 1990s. We investigate whether or not there are potentials, with respect to health and work capacity of the population, for extending this trend further. We use two different methods. First, the Milligan and Wise (2012) method, which calculates how much people would participate in the labor force at a constant mortality rate. Second, the Cutler et al. (2012) method, which asks how much people would participate in the labor force if they would work as much as the age group 50-54 at a particular level of health. We also provide evidence on the development of self-assessed health and health inequality in the Swedish population.

Johansson, P., L. Laun and M. Palme (2016), "Pathways to Retirement and the Role of Financial Incentives in Sweden", in David A. Wise (ed.), Social Security Programs and Retirement around the World: Disability Insurance Programs and Retirement, Chicago: University of Chicago Press and IFAU Working Paper 2014:20.

Media coverage: Arbetet 2014-10-10.

We study how economic incentives affect the labor force exit of individuals through different income security programs, old-age pensions as well as income taxes in Sweden. We use the option value for staying in the labor force as a measure of economic incentives and estimate an econometric model for the choice of leaving the labor market. We consider two different pathways to retirement: the old-age pension path and the social insurance path. The latter includes Unemployment Insurance (UI), Sickness Insurance (SI) and Disability Insurance (DI), but we focus on the incentives provided by the DI program, which is the most important labor force exit path before age 65. By simulating the effect of different probabilities of receiving DI we show how changes in the stringency of DI admittance affect labor supply of older workers through economic incentives.

Jönsson, L., M. Palme and I. Svensson (2012), "Disability Insurance, Population Health, and Employment in Sweden", in David A. Wise (ed.), Social Security Programs and Retirement around the World: Historical Trends in Mortality and Health, Employment, and Disability Insurance Participation and Reforms, Chicago: University of Chicago Press.

This paper describes the development of population health and disability insurance utilization for older workers in Sweden and analyzes the relation between the two. We use three different measures of population health: (1) the mortality rate (measured between 1950 and 2009); (2) the prevalence of different types of health deficiencies obtained from Statistics Sweden's Survey on Living Conditions (ULF, 1975-2005); (3) the utilization of health care from the inpatient register (1968-2008). We also study the development of the relative health between disability insurance recipients and non-recipients. Finally, we study the effect of the introduction of less strict eligibility criteria for older workers in 1970 and 1972 as well as the subsequent abolishment of these rules in 1991 and 1997, respectively.

Policy Work

Laun, L. and M. Palme (2022), "Pensionssystemens drivkrafter till ett längre arbetsliv", IFAU Rapport 2022:6.

Det nya pensionssystemet som ersatte det gamla ATP-systemet har införts successivt över årskullar, och är fullt infört för de födda 1954 som fyllde 65 år 2019. I den här rapporten undersöker vi hur drivkrafterna till arbete påverkades av den stora pensionsreformen. Våra resultat visar att reformen generellt sett minskade ersättningsnivåerna jämfört med det tidigare systemet, vilket ger ökade incitament till senare pensionering genom en negativ inkomsteffekt. Våra resultat tyder också på att priset på att lämna arbetskraften, mätt som förändringen av pensionsförmögenheten av att stanna ytterligare ett år, faktiskt minskade som en följd av reformen, förutom i ett fall då vi antar att alla personer börjar ta ut pension vid 65 års ålder, oavsett när man lämnar arbetsmarknaden. Resultaten ger således inget entydigt svar på om de förändrade incitamenten genom pensionssystemet bidragit till det ökade arbetsutbudet bland äldre. På grund av den kraftiga aktuariska justeringen i det gamla pensionssystemet var incitamenten till att skjuta upp pensionsuttaget starka redan före reformen.

Laun, L. and M. Palme (2020), Pensionssystemens drivkrafter för ett längre arbetsliv, Rapport 23, Delegationen för senior arbetskraft, S 2018:10.

Media coverage: VA Insights 2020-11-02.

Laun, L. and M. Palme (2019), Kan seniorer arbeta längre?, Rapport 1, Delegationen för senior arbetskraft, S 2018:10.

Media coverage: Dagens Nyheter.

Johansson, P., L. Laun, M. Palme and H. Olofsdotter Stensöta (2018), Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv, Stockholm: SNS Förlag and IFAU Rapport 2018:20.

Media coverage: TT 2018-05-17 i bl.a. Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Göteborgs-posten, Kristianstadsbladet, Norran, Ttela, Norrköpings tidningar, Västerbottens-kuriren, Folkbladet), Dagens Samhälle 2018-05-24.

Laun, L. and M. Palme (2017), "Vad förklarar de senaste 20 årens ökade arbetskraftsdeltagande bland äldre i Sverige?'', IFAU Rapport 2017:18.

Sedan slutet av 1990-talet har arbetskraftsdeltagandet bland både äldre män och kvinnor stigit markant i Sverige. I gruppen män 60–64 år har arbetskraftsdeltagandet ökat från 55 till 75 procent av befolkningen. Bakgrunden till förändringen är dock fortfarande en öppen fråga. I denna rapport undersöker vi relevansen för sju tänkbara förklaringar. De första tre – förändringar i folkhälsa, utbildning och arbetsmiljö – gäller den äldre befolkningen, medan de senare fyra – pensionsreformen, jobbskatteavdraget, den avtalsbestämda pensionsåldern och de striktare reglerna för sjukersättningen – gäller institutionella förändringar. Vi finner att ökningen i arbetskraftsdeltagande har sammanfallit med förbättringar i hälsa och utbildningsnivå över födelsekohorter, samt med striktare krav för att bli beviljad sjukersättning.

Johansson, P., L. Laun and M. Palme (2015), "Kan vi jobba tills vi blir 75?", IFAU Rapport 2015:24.

Vi visar att arbetskraftsdeltagandet och folkhälsan utvecklats mycket olika bland äldre i Sverige sedan början av 1960-talet. Sedan år 2000 har dock sysselsättningen bland de äldre ökat avsevärt. För män i åldersgruppen 60–64 år är den åter tillbaka till den nivå som gällde i mitten av 1970-talet. Vi visar också att det, om man bara beaktar hälsan, finns en stor potential för ökad sysselsättning framför allt i åldersgruppen som är äldre än 65 år.

Jönsson, L., M. Palme and I. Svensson (2011) "Påverkar folkhälsan utnyttjandet av sjukersättningen?", Ekonomisk Debatt, vol. 39(4), pages 56-68.

Vi studerar hur utnyttjandet av sjukersättningen och förtidspensionen påver- kats av förändringar i folkhälsan. Vi använder tre olika mått på hälsa i ålders- grupperna 45–54, 55–59 och 60–64 uppdelat på kvinnor och män. Vi finner att utnyttjandet av sjukersättningen i flera grupper under långa perioder förefaller tämligen opåverkat av utvecklingen av folkhälsan. Den starka nedgången i utnyttjandet av sjukförsäkringen i gruppen män 60–64 år på senare år kan dock, åtminstone delvis, förklaras av en hälsoförbättring. Uppgången i utnytt- jandet av försäkringen bland kvinnor i åldersgruppen 45–54 fram till mitten av första decenniet på 2000-talet kan till en del hänföras till sämre hälsa.

Other Work on the Swedish Pension System

Academic work

Åslund, O., F. Larsson and L. Laun (2023) "Joining Late, Leaving Early? Immigrant-Native Disparities in Labor Market Exit", IFAU Working Paper 2023:15.

Theory and empirical findings on retirement determinants suggest that we may expect differences in labor market exit between native and foreign-born workers. Despite many countries seeing rising immigrant shares in their aging populations, alongside significant labor market disparities, the issue has so far received limited attention. Population-wide administrative data for Sweden show that the hazard rate to retirement is greater among immigrants already from age 50. But approaching age 65, especially marginal migrant groups have a stronger tendency to remain in the labor force and thus not adhering to the norm of retiring at a specific age. Education and family situation explain little of the retirement gaps, whereas labor market history, health, and occupational allocations are important determinants. Immigrant-native retirement differences are greater among men than among women. Overall findings suggest economic necessity and/or opportunity rather than varying preferences as drivers of differentials.

Policy work

Åslund, O., F. Larsson and L. Laun (2023), "Kommer sent, lämnar tidigt? Invandrades utträde från arbetsmarknaden", IFAU-rapport 2023:11.

Vi studerar utträden från arbetslivet, med fokus på skillnader mellan inrikes och utrikes födda. Frågan har hittills fått begränsad uppmärksamhet, trots att andelen utlandsfödda i den åldrande befolkningen ökar, samtidigt som skillnaderna på arbetsmarknaden är stora mellan människor med olika bakgrund. Bland de som jobbar är sannolikheten att lämna arbetslivet större bland invandrade redan från 50 års ålder. Men när de närmar sig 65 år stannar vissa grupper av utrikes födda i högre grad kvar i arbetslivet i stället för att följa normen att gå i pension vid en viss ålder. Skillnaderna är överlag större bland män än bland kvinnor. Utbildningsnivå och familjesituation förklarar inte mycket av skillnaderna i pensioneringsmönster mellan invandrade och infödda. Däremot är arbetsmarknadshistorik, hälsa och typ av yrke viktiga faktorer. Resultaten tyder på att ekonomiska begränsningar och/eller möjligheter snarare än skillnader i preferenser är de viktigaste förklaringarna till skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda.

Finanspolitiska rådet (2022), Pensionssystemet och pensionärernas inkomster, Särskilda studier från Finanspolitiska rådet 2022.

Hagen, J., L. Laun and M. Palme (2022), Pensionärernas inkomster i Sverige 1991-2019, Studier i finanspolitik 2022/1, Underlagsrapport till Finanspolitiska rådet.

DN Debatt, Dagens Nyheter, 2022-05-05: Jobb och längre arbetsliv avgörande för pensionerna.

Media coverage: Replik DN 2022-05-06 (a), Replik DN 2022-05-06 (b), Replik DN 2022-05-08, SVT Rapport 2022-05-06, SVT Nyheter 2022-05-06, Sveriges Radio 2022-05-06, Sveriges Radio Studio Ett 2022-05-06, Sveriges Radio 2022-05-06, Sveriges Radio P4 Jönköping 2022-05-12, SVT Politikbyrån: Pensionsfläsket 2022-05-18, SVT Nyheter 2022-05-18 (a), SVT Nyheter 2022-05-18 (b), Expressen 2022-05-06, Omni 2022-05-05, Dagens Industri 2022-05-07, Folkbladet 2022-05-07, Dagens Nyheter 2022-05-08, Kkuriren och Strengnäs Tidning 2022-05-08, Dagens Nyheter 2022-05-10 (a), Dagens Nyheter 2022-05-10 (b), Göteborgs-posten 2022-05-10, Svenska Dagbladet 2022-05-10, Sydsvenskan 2022-05-12, Tidningen Näringslivet 2022-05-12, Upsala Nya Tidning 2022-05-16, Dagens Industri 2022-05-22, Skånska Dagbladet 2022-05-24, Dagens Nyheter 2022-05-25, Södermanlands Nyheter 2022-05-27, Svenska Dagbladet 2022-05-30, Upsala Nya Tidning 2022-06-02, Expressen 2022-05-05, TT 2022-05-06 i bl.a. Svenska Dagbladet, Skånska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Näringsliv, Expressen 2022-05-06, Dagens Industri 2022-05-06, Sak och Liv 2022-05-07, Världen idag 2022-05-08, Kristianstadbladet 2022-05-08, Senioren 2022-05-09, Expressen 2022-05-10, Dagens Nyheter 2022-05-13.

Laun (2021), "Förlängt arbetsliv en förutsättning för hållbara pensioner", Ledare, Ekonomisk Debatt, vol. 49(5), pages 3-5.