Embedded Files
Vi kanske inte alltid tänker på eller är medvetna om att allt liv på Jorden faktiskt uppstår ur och uppehålls av himlakropparnas inbördes rörelser. Men ur Jordens rörelser – roterandet runt den egna axeln och kretsandet kring Solen – föds dag och natt, ljus och mörker liksom de olika årstiderna med deras växlande förutsättningar för allt liv. Vi som lever och existerar på Jorden – mineraler, växter, djur, människor – är så att säga inneslutna i och bärs upp av de kosmiska och naturliga cykler och rytmer som förmedlas till oss genom himlakropparnas rörelser. Inte bara Jordens rörelser i relation till Solen utan även Månens och alla planeternas rörelser är med och formar de livsuppehållande cyklerna.
Vårt liv och vår existens formas alltså av himlakropparnas inbördes rörelser. Vi är inneslutna i och uppburna av ett kosmiskt skeende. Livet på Jorden tar form ur ett himmelskt, kosmiskt mönster. Man kan säga att det himmelska mönstret är den livmoder där livet på Jorden tar form och utvecklas. Vi andas och rör oss i det här kosmiska mönstret. Vi är en del av ett cykliskt och rytmiskt skeende som tar form ur himlakropparnas rörelser.
Astrologin är det systematiska studiet av hur människan – och allt liv och all existens på Jorden – korrelerar till det formande och uppehållande kosmiska mönstret eller skeendet, hur vårt liv formas av och återspeglar himlakropparnas varierande rörelser. Det är inget ”vidskepligt” eller i grunden ”ovetenskapligt” i ett sådant förhållningssätt. Istället innebär det ett systematiskt men samtidigt intuitivt uppfattande av livets bakomliggande mönster och hur det speglar vårt liv och vår existens.
Nu vore det naturligtvis fel eller otillräckligt att föreställa sig att vår tillvaro endast skulle vara ett yttre, fysiskt skeende. Vår existens, som vi uppfattar den, vårt liv, uppstår eller skapas i vårt medvetande i mötet mellan våra sinnesorgan och den omgivande verkligheten. Vi lever alltså i vårt medvetande, där vår uppfattning av den fysiska verkligheten skapas. Verklighetens – och därmed vår egen - ”verkliga” natur förblir däremot dold för oss, och vi får föreställa oss att det är här, i den för oss dolda delen av verkligheten, bakom kulisserna, så att säga, som astrologin verkar. För att i någon mån kunna ana hur astrologin fungerar eller har sitt modus operandi, får vi föreställa oss att vår verklighet utgör en stor medvetande- och energiocean där allting hör samman och påverkar vartannat. I en sådan verklighet – bortom våra sinnens räckvidd – är det möjligt att föreställa sig att astrologin fungerar, att den innebär en kartläggning av sammanhang som våra sinnen och vår rationella förståndsförmåga inte förmår greppa.
Astrologin som kunskapssystem ger oss en annan bild av verkligheten än vad den materialistiska och reduktionistiska naturvetenskapen ger. Istället för spridda detaljkunskaper om olika företeelser ger oss astrologin en enhetlig, sammanhängande och meningsfull helhetskunskap. Astrologin omfattar allt och ingenting lämnas därför utanför. Naturvetenskapen omfattar endast en begränsad del av verkligheten och lämnar allt annat utanför. Ett sådant förhållningssätt ger en högst ofullständig och fragmenterad bild av verkligheten – en bild utan sammanhang och mening. De skilda synsätten gör att det ”vetenskapliga” tänkandet står helt främmande inför och tyvärr också fördömande gentemot astrologin. Man förnekar riktigheten av och relevansen hos det man inte förstår eller begriper.
Egentligen skulle det inte behöva vara så. Det borde inte vara alltför svårt eller omöjligt – ens för det vetenskapligt skolade sinnet – att acceptera de enkla resonemang som jag här visar på. Fientligheten mot astrologin får nog mer ses som en ”försvarsmekanism” hos det vetenskapliga tänkandet. Astrologin utpekas som ”vidskepelse, bluff, pseudovetenskap, irrationellt tänkande”, osv. Men i själva verket är det naturvetenskapen som är ofullständig, fragmentarisk och ohållbar som verklighetsförklaring. Astrologins verklighet är en annan verklighet än naturvetenskapens. Där vetenskapen ser spridda detaljer ser astrologin sammanhang och mening. Där vetenskapen endast ser en fysisk verklighet ser astrologin en mångdimensionell verklighet där ickefysiska medvetande- och energidimensioner genomtränger och ger mening åt den fysiska verkligheten.
Det rationella tänkandet har sina begränsningar och räcker inte till för att förklara livet och vår tillvaro. Inför livsmysteriet tvingas det helt och hållet göra halt. Astrologin står intuitionen och poesin nära och har därför bättre förutsättningar att ”förklara det oförklarliga”. Övertron på det rationella sinnets förmåga är på många sätt skadligt och fördummande. Inte så att det är något fel med rationella tankar som sådana, men det är ett stort misstag att tro att det rationella tänkandet är det enda som kan representera en sann uppfattning av verkligheten. Intuition, poesi, konst, musik, sagoberättande och religion har så mycket mer att ge när det gäller en dialog med livets stora gåta.
Det rationella tänkandet ger i sig inte någon sann eller fullständig bild av tillvaron. Det ger bara en del av helhetsbilden och behöver med nödvändighet kompletteras av andra sätt att nalkas verkligheten. Poesi, konst, musik och sagoberättande ger inte en mindre sann bild än det rationella tänkandet. Tvärtom behövs de alla för att göra vår verklighetsuppfattning fullständig. Symboler är viktiga i vår dialog med den okända delen av vår verklighet. Vi kan inte ”tänka oss fram” till en sann livsförståelse utan behöver känna oss fram, uppleva och vara en del av hela vår verklighet.
I mystisk mening finns allt inom människan – alla djur, växter, mineraler, luften, havet, hela universum med alla stjärnor, galaxer och planeter. Det är i ett sådant mystiskt sammanhang astrologin verkar. Astrologin förenar på ett förunderligt och storslaget sätt det rationella och logiska med intuition, poesi, symbolik och mytologi. Därför kan den också ge en mer fullständig, fullödig och sann livsuppfattning och bild av verkligheten än vad enbart det rationella tänkandet förmår.
Astrologin handlar alltså inte bara eller i första hand om ”förutsägelser om framtiden”. En sådan användning är en mycket begränsad del av vad astrologin är. Istället är astrologin ett logiskt-intuitivt-symboliskt kunskapssystem som ger en långt mer fullständig och sann bild av verkligheten än vad en materialistisk och reduktionistisk naturvetenskap förmår göra.
I sin iver att nedsvärta astrologin använder rationalitetens förkämpar tillmälen som ”irrationell pseudovetenskap, ockult företeelse”, osv. Ofta vill man förknippa ”stjärnskåderiet” med mörka och dunkla krafter. Påståenden som att ”Hitler var besatt av astrologi” fortlever och upprepas hela tiden trots att de visat sig vara helt ogrundade. Hitler och nazisterna var ointresserade av astrologi. Snarare var de besatta av det rationella.
Egentligen finns ingen – eller behöver det inte finnas någon – motsättning mellan naturvetenskap och astrologi. Ingenting i astrologin motsäger vetenskapen och för astrologen representerar den moderna vetenskapen ett sätt att ”delbeskriva” verkligheten. Kanske är det här skon klämmer. Vetenskapens representanter vill vara ensamma om att kunna ”förklara livet”. Allt annat fördöms som ”irrationellt” och ”förlegat”. Det finns en slags naiv övertro på den moderna vetenskapens auktoritet och kapacitet parad med ett förakt för och en ringaktning av allt ”ovetenskapligt”. Häri ligger en stor del av samtidens tragedi. Vi leds av en rationell ”vetenskap” som på ett förrädiskt och till synes paradoxalt sätt begränsar vår livsförståelse samtidigt som ”det irrationella” demoniseras, förträngs och sopas under mattan. Den samlade verkan av det här skeva förhållningssättet driver oss obevekligt mot den avgrundens brant som består av teknokratisk överexploatering och förstöring av naturen parad med ett materialistiskt synsätt som får livet att framstå som meningslöst.
Endast ett behövligt paradigmskifte inom naturvetenskapen skulle kunna medföra en nyare, mer öppen och fördomsfri syn, där även ”irrationella” synsätt skulle kunna respekteras och erkännas som vägar till ökad livsförståelse. Som det nu är tvingas astrologer verka utanför det etablerade synsättet och i ständig vetskap om att deras verksamhet föraktas och smutskastas av etablerade auktoriteter. Det tragiska är att detta är helt onödigt eftersom det beror på missuppfattningar och förutfattade meningar om astrologin. Astrologins kritiker och fördömare har aldrig på allvar sökt sätta sig in i det astrologiska synsättet och har därför heller ingen verklig kunskap om och insikt i astrologin som kunskapssystem.
© 2010 Mats Bergman
Navigering:
Page updated
Google Sites
Report abuse