Nya ämnen

-So innefattar faktiskt så mycket som Historia, Religion, Samhällskunskap och Geografi, replikerar han snabbt.Kampen är hård och Richard Persson verkar aldrig lyckas snacka omkull So-läraren Per-Erik Eriksson. Det är uppenbart att han blivit förhörd förr.

-Jaha, och varför skall man egentligen lära sig So egentligen då? frågar jag uppgivet med en smula misslyckande i rösten.

Per-Erik säger att So är viktigt att lära sig för att klara sig i framtiden och för att förstå så mycket som möjligt i livet. Det är ju klart att man måste veta när freden i Brömsebro var och var Calcutta ligger.…

Eleverna i de klasser som Per-Erik har anser att So är ett skoj ämne, men det kan lika fort bli tråkigt för humörgenomsnittet beror helt på vad de får göra på lektionerna. Det är klart att det är roligare att skriva ner information om världens alla Tivolis på dator än att memorera Asiens alla huvudstäder. Enligt mig i alla fall. Jag finner ju inte So som ett favoritämne direkt, och det beror på att jag får just sitta och memorera länder.

För att få Godkänt i So så krävs det att man gör alla uppgifterna som läraren säger att man måste göra. Vill man få bättre än det, d.v.s. Väl Godkänt så måste man göra precis samma saker som på godkäntnivån fast därtill lägga mycket mer arbete på det. Vill man få Mycket Väl Godkänt så måste man först och främst ha gott om pengar och därtill vara beredd att använda dem. Det skulle dessutom vara positivt med inflytesrika föräldrar. Skämt åsido så måste man kort sagt vara oerhört duktig på So.

-Hur anser du att en bra skolstart skall gå till, med en ny klass och allt? frågar jag nu något intresserad.

-Jaaa, som det är nu är jag faktiskt nöjd med.

Det betyder att de nya sexorna vanligtvis sitter tysta och snälla i sina bänkar i upptill ungefär en vecka. Sedan blir det värre. Det beror på, tror Per-Erik, att de den första veckan brukar vara nervösa, ja över att börja en ny skola och sådant.

Per-Erik tillägger i slutet av intervjun att det finns för lite tid att göra riktigt kul saker i So. Hade han mer tid så skulle han gärna ordna till nåt skojigt i stil med teater eller rollspel.

Och med de avslutande orden så nickar Richard Persson sakta på huvudet, ser uppgiven ut, och lämnar Per-Erik Eriksson ensam kvar, sittandes vid katedern i djupa tankar under tiden som han fumlar med några papper.

Titelsidan