Betyg

I åttan blir det betyg

Av Daniel Östgren och Pontus Larborn

Erik är skolans allvetare när det gäller betyg och scheman, han är mannen som jobbar mellan 8-17 och på de timmarna inte tar det lugnt en enda sekund. Hans rum är fyllt av pärmar och böcker. Hans väggar är precis som resten av skolan lite för gamla och bör målas. Uppe på en hylla står två overheadmaskiner, en blå och en svart, men där finns ingen vit duk eller tavla.

-Jag är en alltiallo, säger Erik och fortsätter, en sån som tar hand om allt som ingen annan vill ha.

Betygen var vårt ärende, som de flesta vet är det nya regler som gäller, inte längre 1, 2, 3, 4, 5, utan G, VG och MVG. Detta byte av system har inneburit att betygen är delvis svårare att sätta, man måste tänka mer och inte bara sätta på vilka som är bäst samt sämst i klassen. Men är egentligen en 5:a samma som ett MVG? Och en 1:a samma som ett IG?

-En femma sattes på den elev som var bäst eller bland de bästa i klassen, medan för att få ett MVG ska man uppfylla vissa mål, säger Erik.

Därför tror vi att det svårare att få ett MVG än att få en 5:a. Erik förklarade det som om varje betyg var en bägare och G var den minsta och MVG var den största. Desto bättre betyg man ville ha ju mer fick man fylla bägaren med kunskaper.

-Systemet byttes för att man tyckte att det gamla blivit föråldrat, säger Erik och gungar en aning på stolen.

För att räkna ut medelbetyget med det nya systemet har man satt poäng på bokstäverna; MVG är värt 20, VG värt 15 och G värt 10. Om man räknar i hop dom och dividerar på 16 som är antalet ämnen, då får man ut sitt medelbetyg.

För att få söka in på gymnasiet bör man ha 30 poäng, men då finns absolut ingen garanti att man kommer in. Dom 30 poängen måste vara ett godkänt i tre speciella ämnen, nämligen Matte, Svenska och Engelska. Har man inte godkänt i dom tre ämnena så kommer man inte in på de nationella programmen på gymnasiet. Även om du skulle ha högst G i alla ämnen förutom engelska, så skulle du inte komma in, så ett G i de tre huvudämnena är en säker framtid. Broskolans elever är relativt bra, så det finns vissa förhoppningar att leva upp till.

Om man väljer bort sitt språkval, det vill säga Tyska, Spanska eller Franska och ersätter det med Engelska eller Svenska får man inget extra betyg i Engelska eller Svenska, utan ett betyg mindre, dvs Språkvalsbetyget försvinner.

Om det mot all förmodan skulle hända att man inte kan lära sig t ex Engelska eller Matte så har man fram till två år efter grundskolan en rättighet till extra hjälp. Och den bör man ta emot.

De första betygen delas ut i årskurs åtta och sedan framåt. I dom flesta ämnen handlar ett Godkänt om att närvara och deltaga i lektionen. Göra sina uppgifter, helt enkelt.

Titelsidan