Utvärdering

Inledning

Projektet From Good to Great har haft som avsikt att erbjuda SYL (Särskilt Yrkesskickliga Lärare) inom Kalmarsunds gymnasieförbund en vetenskaplig metod för att förbättra effekten av undervisningen och därmed påverka/öka elevernas lärande. Detta förväntas långsiktigt stärka kopplingen till skolans vetenskapliga grund samt att etablera en utforskande kultur inom lärarkåren. Projektet har genomförts i samverkan med processledare från Lin Education och professorer från University of Hull. Arbetet har till stor del genomförts på engelska, därför är en del av texterna skrivna på engelska. En utförlig beskrivning av projektet From Good to Great hittar du under Projektbeskrivning

En sammanställning av alla undersökningar med frågeställningar hittar du HÄR.

From Good to Great påbörjades i oktober 2017 och avslutades i december 2018. Nedan följer en sammanfattning av den utvärdering som deltagande SYL besvarade i februari 2019. Totalt är det 25 lärare som har svarat på utvärderingen. Texten inleds med en reflektion kring det som framkommer i enkäten. Därefter följer en mer detaljerad sammanställning av lärares svar på de fyra frågor som ställdes. Svaren redovisas som diagram när det gäller kvantitativa frågor. Svaren på textfrågor redovisas i punkter för att kunna ge en så heltäckande bild som möjligt.

Utvärderingens syfte är att beskriva lärares lärdomar och upplevelser av From Good to Great. Hur deras deltagande har förändrat den egna undervisningen, hur de har fortsatt använda metoder från detta projekt, hur de har kunnat sprida sin nya kunskap. Vidare är syftet att se hur erfarenheter skulle kunna integreras med fortsatt skolutvecklingsarbete, samt att fånga upp förslag till förbättringar om likartat projekt genomförs framöver.

Reflektion

I denna reflektion görs ett försök att peka på några linjer som går att läsa ut från lärarnas utvärdering.

De förändringar som deltagarna redovisar i utvärderingen är framför allt kopplade till formativt arbetssätt och bedömning, reflektion över sin egen praktik, elevaktivt fokus samt ett ökat elevperspektiv.

Deltagarna har i projektet visat ett ökat intresse och motivation att interagera med sina elever genom intervjuer, enkäter, observationer och samtal. Man har utmanat sig genom att utgå från elevens behov, perspektiv och vara mer inlyssnande för att utveckla elevens lärande. Mer lyhörda på vad och hur eleven lär. Pedagogerna kommer närmare de enskilda eleverna och därmed får en ökad förståelse för hur de kan utmana och stödja till ett ökat lärande.

Det stora flertalet lärare upplever att projektet på olika sätt har varit givande och utvecklande för deras undervisning och deras lärarroll. Det har givit dem möjligheten att vara mer reflekterande över sin undervisning samtidigt som det inneburit att de prövat konkreta metoder för att undersöka förändringar i sin undervisning. I enkäten ges tydliga exempel på hur formativa lärandeprocesser har fått fokus och utvecklats. Det framgår även att elevaktiva former i undervisningen fått en mer framträdande roll, inte minst genom fokussamtal/enkätet som genomförts med elever.

Två faktorer som tydligt skapat problem för lärare är upplevelsen av tidsbrist och att projektets syfte och mål har varit otydligt. Några framhåller att det ena kan leda till det andra. Tidsbristen för att det är svårt att ta till sig syfte och mål.

När det gäller förankringen i övriga verksamheten borde skolledningarnas roll ha varit mer aktiv. Det finns en upplevelse av att uppdraget som SYL ibland har kolliderat med olika aktiviteter.

Utvärderingen ger vid handen att lärare har utvecklat sin undervisning på olika sätt. De har använt metoder för att på ett effektivt sätt utvärdera effekten för elevers lärande av genomförda förändringar. Feedback i olika former har spelat en viktig roll.

Genom att initiera From Good To Great har ledningen satt fokus på vikten, för den enskilde pedagogen, av att utmana sin verksamhet genom att ställa frågor och vara mer nyfiken på hur den pedagogiska praktiken kan utvecklas.

Lärdomar som vi kan dra av detta projekt inför framtiden: Det är väsentligt för lärares professionsutveckling att få möjligheten att reflektera över sin egen praktik i undervisning. En framgångsrik väg att utveckla metoder för att undersöka effekter i undervisningen är att göra det i ett kollegialt sammanhang. Koppling till vetenskapliga metoder är även det en väsentlig del. Att lärare själva ges möjlighet att formulera sina frågeställningar kring vad de vill fokusera på att undersöka i sin praktik är viktigt för att det ska upplevas som relevant och skapa ett engagemang. Att tidigt säkerställa att alla har med sig en tydlig bild av syfte och mål är ytterligare en lärdom att ta med sig. Förankringen av ett sådant här projekt behöver vara tydlig och redan från början vara kopplat till övrigt skolutvecklingsarbete som pågår på respektive skola. Vidare kan det var lämpligt att samverkan med universitet sker på nationell nivå, vilket kan underlätta både för kontinuitet och hindra språkbarriärer.

Hur skulle nästa steg kunna se ut?

En följd av detta projekt bör vara att det både på förbundsnivå och skolnivå sker en reflektion över hur arbetssättet som bedrivits inom ramen för From Good to Great kan få genomslag på en mer systematisk nivå i verksamheten. Det vetenskapliga förhållningssätt och undersökande av egen praktik som SYL bär med sig från deltagandet i From Good to Great kan verka som en hävstång i det utvecklingsarbete som pågår inom förbundet och på skolorna. För att detta arbetssätt eller förhållningssätt till sin egen praktik ska få fäste krävs att man bygger in en systematik i den praktiska verksamheten. Det syns helt klart en vilja från lärarna att dela med sig av sina erfarenheter och att arbete vidare med dem tillsammans med kollegor. För att det ska vara effektivt kommer det att behövas ett strukturerat kollegialt lärande som en plattform. From Good to Great skulle kunna vara en utmärkt utgångspunkt för att bygga ett starkt förhållningssätt till skolutveckling. Ett förhållningssätt som bygger på att undersöka sin praktik och att kontinuerligt ställa frågor kring hur man själv kan utvecklas och utveckla.

• Flera lärare anger att de har utvecklat sin formativa undervisning. Det handlar om att mer aktivt arbeta med och höja kvalitet på feedback. Konkreta metoder som exit-tickets för att utvärdera elevers lärande och undervisningen framhålls som effektiva. Uppföljning av elevers kunskaper har ökat. Lärare skriver att former för kamratrespons har utvecklats och att elever i större omfattning ges möjlighet att äga sitt eget lärande.
• Lärare skriver om hur de i ökad utsträckning har fokuserat på hur de ställer frågor till elever och hur samtalet ser ut i klassen.
• Genom att arbeta med From Good to Great har lärares reflektion över den egna undervisningen ökat. Medvetenheten kring elevers behov har även ökat.
• Elevers aktivitet i undervisningen har ökat. Lärare skriver om att elever har involverats i undervisningen i högre grad.
• Metoder i undervisning har förändrats vilket innebär att den egna praktiken undersöks i större utsträckning med hjälp av enkäter och intervjuer.
• Någon lärare ser ingen förändring av egen praktik.
• Resultat som framkommit i samband med From Good to Great ligger till grund för framtida planeringar.
• Två lärare har i sin undersökning fokuserat på fenomen utanför den egna undervisningen, därmed blev det för dem inte någon större upplevd förändring på egen undervisning.

• Lärare anger att de har tagit med sig metoder som användes i From Good to Great i sin nuvarande undervisning. De beskriver hur enkäter, intervjuer och observationer är mer förekommande nu.
• Graden av uppföljning av elevers kunskapsutveckling har ökat, exempelvis i form av exit-ticket.
• Metoder som tidigare har använts har kunnat utvecklas i samband med detta projekt.
• Metoder har tagits med in i sammanhang där SYL leder kompetensutveckling på olika sätt.
• Någon lärare anger att ingen påverkan har skett av användande av metoder som kan härledas till From Good to Great.

• Lärare har på den egna skolan fått möjlighet att berätta för skolledning och kollegor i samlad grupp (föreläsning aula).
• De flesta lärarna har kunnat sprida sina kunskaper i ämneslag och programlag.
• Genom olika kompetensutvecklingsinsatser har kunskaper från From Good to Great aktualiserats och spridits.
• Spridning har skett genom det kollegiala samtalet.
• Spridning sker även genom den site som upprättats där de olika undersökningarna beskrivs både med film och text.
• Ett par lärare anger att någon större spridning ännu inte skett.

Hur erfarenheter från From Good to Great kan integreras i undervisning och skolutveckling

• Besök i arbetslag och diskussioner om erfarenhetet från From Good to Great. Alternativt i andra mindre grupper än arbetslag.
• Att integrera erfarenheter i kompetensutveckling, där SYL blir viktiga resurspersoner.
• Workshops där lärare kan välja utifrån intresse, som en form av kompetensutveckling.
• Att använda ett mer vetenskapligt perspektiv.
• Att skapa projekt genom exempelvis verksamhetsutvecklingsfonden.
• Svaren kring undervisningen handlar om att tydligare följa upp elevers kunskaper och planera lektion utifrån det. De tar även upp vikten av att pröva nytt och utvärdera effekt hos eleverna med relevanta metoder. Vidare tas erfarenheter med i planeringen av nya kurser.

Kommentarer om From Good to Great

• De flesta lärare upplever projektet som ett mycket gott initiativ och det har varit givande, intressant och spännande för dem att delta i.
• Flera lärare har upplevt en tidsbrist för att kunna ägna den tid de skulle vilja till detta projekt och därmed nå bättre kvalitet.
• Det har funnits en otydlighet när det gäller syfte och mål kring projektet.
• Det har varit ett bra och relevant innehåll.
• Rektorer borde ha varit mer involverade under hela processen.
• Koppling hade kunnat gjorts till någon form av ordinarie kompetensutveckling.
• Insatser från medverkande professorer har var bra i form av föreläsningar, vetenskaplig koppling och feedback till deltagarna. Bra med kopplingen till universitet.
• Det hade varit bättre att samverka med ett svenskt universitet (LNU) för att få mer kontinuitet och att helt arbeta i en svensk kontext.