En bra metod för kritisk läsning är att du ställer dig själv frågorna nedan när du läser en text. Fundera sedan på vad svaret har för betydelse för hur trovärdig texten är.
Vi kommer här att utgå från artikeln Vänner & Fiender av Agneta Nordin, publicerad i tidningen Glöd.
När du ska bedöma en text behöver du information om den som har skrivit texten. Det har stor betydelse för en texts trovärdighet vem som har skrivit den. Om textförfattaren kan kopplas till ett politiskt parti, ett företag eller någon annan organisation, måste du räkna med att det är organisationens åsikter som förs fram i texten. När en textförfattare står på en viss sida i en fråga, säger man att texten är partisk. Kanske har du hört det ordet tidigare i något sammanhang. Det används till exempel i sportsammanhang, där domare ibland kan anklagas för att vara partiska och döma till det ena lagets fördel.
Om du stöter på en text som är partisk, behöver du läsa fler texter som representerar andra åsikter om ämnet, så att du kan bilda dig en egen uppfattning om det ämne som texterna handlar om. En textförfattare som inte är knuten till någon organisation eller liknande som står på en viss sida i frågan, kallas oberoende. Reportaget Vänner & fiender är skrivet av Agneta Nordin. Om du söker på hennes namn på internet får du reda på att hon är samhällsjournalist, radioproducent, och dessutom författare av barnböcker och läromedel. Hon verkar inte knuten till någon organisation som kan påverka hennes åsikter om Israel-Palestina-konflikten. Utifrån de uppgifter som vi hittar om Agneta Nordin på nätet så framstår hon som en oberoende och seriös journalist.
Även om textens författare är oberoende, kan texten vara partisk om den som publicerat texten står för en viss åsikt. Därför är det också viktigt att ta reda på vem som har gett textförfattaren i uppdrag att skriva texten. En artikel som betalats av tobaksindustrin har troligen ett helt annat innehåll än en artikel som betalats av Cancerfonden. Bara för att en text är partisk behöver den inte innehålla lögner, men den kanske undviker att skriva om vissa saker. Att kritiskt granska en text handlar också om att ta reda på vad texten inte tar upp. Tidningen Glöd, där reportaget publicerades, utgavs av Statens Folkhälsoinstitut men är nu nedlagd. Tidningen vände sig till ungdomar. Den var politiskt oberoende och måste betraktas som en pålitlig källa.
När du läser en text kritiskt måste du ställa dig frågan: "Vilka åsikter har textförfattaren?" Finns det någon eller något i texten som författaren beskriver på ett positivt sätt och andra eller annat som beskrivs på ett negativt sätt? För att komma underfund med detta kan du leta efter värdeladdade ord, ord som ger ett positivt eller negativt intryck. Vi kan som exempel ta debatten om vägtullar, alltså avgifter för att åka bil in i en stad. Den som är positiv till vägtullar kan kalla dem för miljöavgifter. Då tänker folk att om vägtullar införs så blir miljön bättre. Den som är motståndare kan kalla vägtullar för straffskatter. Det för tankarna till straff och folk vill inte bli straffade, vägtullar uppfattas då som något negativt.
I reportaget Vänner & Fiender redovisas hur flickorna Tamar och Haneen ser på konflikten. Texten innehåller många negativt värdeladdade ord som hat, hemskt, sjukt, rädsla, våld, attentat och råa överfall. Den innehåller också några positivt laddade ord som fred, kär och söt. De flesta orden förekommer i citat, där ungdomarna berättar om sina liv.
Vilka personers åsikter är det som kommer fram i texten? Jo, det är tydligt att det är de två flickornas, Haneens och Tamars, åsikter som redovisas. De anser att israeliska och palestinska ungdomar lär sig att hata varandra, men att de borde kunna leva tillsammans och vara vänner, precis som de är. Agneta Nordins egna åsikter kommer inte fram i texten. Hon återger det som ungdomarna berättar om situationen i Israel, både som citat och i berättande text. Detta upptar den största delen av artikeln. Förutom att återge ungdomarnas berättelse så beskriver journalisten intervjumiljön, som är deras skola, på ett neutralt sätt. Hon tar inte på något sätt ställning i konflikten mellan israeler och palestinier. På några enstaka ställen använder hon sig av värdeladdade ord, som i det här exemplet: "Många som bor i Jerusalem är rädda. Det är inte ovanligt med självmordsattentat och råa överfall. Haneen och Tamar är också rädda." Men de negativt laddade orden är inte kopplade till den ena eller andra sidan av konflikten, utan finns där för att beskriva situationen. Det är också tydligt att Agneta Nordin har en positiv inställning till flickornas åsikter. Om hon inte hade sympatiserat med dem hade hon säkert valt att intervjua ungdomar med helt andra åsikter.
Alla texter har ett syfte. Ibland är syftet enbart att informera, som i uppslagsboken eller användarhandboken till tv:n. Ibland är syftet att ge en objektiv, opartisk, bild av skeenden, som i en nyhetsartikel, historiebok eller vetenskaplig artikel. Men det är inte alltid som textförfattarna lyckas vara objektiva. Speciellt i nyhetsartikeln, som skrivs under stor tidspress och oftast inte får vara så lång, kan det vara svårt att ge en objektiv helhetsbild av det som hänt.
Ibland är syftet att föra fram åsikter i en fråga. Dessa texter är subjektiva, partiska, och för bara fram vad en part tycker i en fråga. Det här betyder inte att texterna är dåliga på något sätt. Det viktiga är att du som läsare förstår vilka som ligger bakom texten. Men även i texter som framför åsikter ska faktauppgifter som förekommer vara sanna.
Även reportage är subjektiva. Det beror på att journalisten har valt ut en eller flera personer som intervjuas och att de bara talar om vad de själva tycker. Ett reportage ger ingen helhetsbild av en fråga. Reportaget Vänner & Fiender vill ge en personlig bild av konflikten utifrån hur den uppfattas av en judisk och en palestinsk flicka. Textens syfte är att visa att det är möjligt för judar och palestinier att leva tillsammans i fred. Samtidigt förstår läsaren att de ungdomar som intervjuas inte är vilka ungdomar som helst. De går på samma skola och är vänner, vilket är mycket ovanligt för judar och palestinier i Israel. Hade Agneta Nordin intervjuat en soldat i den israeliska armén och en palestinsk ungdom som sitter i fängelse för sina politiska aktiviteter, hade hon nog inte fått höra samma positiva åsikter om att judar och palestinier kan leva ihop i fred.
För att kunna bedöma källors trovärdighet kan du använda dig av de två kriterierna närhet och objektivitet. Närhetskriteriet innebär att en källa ofta är mer trovärdig om den befunnit sig nära händelsens centrum i tid och rum. Med "nära i tid" menas att den som skrivit källan levde under samma tidsperiod som händelsen man läser om. Med "nära i rum" menas att den som skrivit källan levt på samma plats eller i närheten av händelsens centrum. Eftersom konflikten mellan israeler och palestinier äger rum just nu och de flickor som vår artikelförfattare intervjuar lever mitt i konflikten, så är källorna så nära i tid och rum som de kan vara.
Objektivitet är nästa viktiga kriterium som du måste ta ställning till. Nästan all faktatext innehåller värderingar, även sådana texter som vi brukar betrakta som opartiska och neutrala. De uppgifter som författaren nämner är säkert riktiga och kan betraktas som fakta. Problemet är att det oftast finns en enorm mängd uppgifter om ämnet och författaren måste välja. Värderingen ligger i att författaren väljer ut det som hon vill berätta. Därför är det också intressant att ta reda på vad författaren inte skriver. För att kunna bedöma objektiviteten behöver du läsa flera texter från andra källor om det ämne som du studerar.
I Agneta Nordins reportage är inte ambitionen att ge en helhetsbild. Hon baserar sin text på intervjuer av en israelisk och en palestinsk flicka och ifrågasätter inte de två flickornas uttalanden. Därför vore det inte bara att bara använda det här reportaget om du till exempel skulle skriva ett specialarbete i historia om Israel-Palestina-konflikten. Du skulle också behöva läsa nyhetsartiklar, historieböcker med mera.
Slutsatsen av analysen blir att författaren till Vänner & fiender på ett trovärdigt sätt återger de två ungdomarnas upplevelse av Israel-Palestina-konflikten. Syftet med artikeln är att visa att det är möjligt för israeler och palestinier att leva tillsammans. Artikelns källor begränsas till de två ungdomarna och för att skaffa sig en helhetsbild över konflikten och situationen behöver läsaren andra källor. Artikeln är användbar för dem som vill skaffa sig en nyanserad bild av konflikten. Den redovisar åsikter som inte kommer fram i debatten så ofta.