Att tänka källkritiskt innebär att du som ”mottagare” av information alltid ifrågasätter det du läser, ser och hör! I skolan handlar det om de källor du använder när du t ex skriver ett skolarbete.
I Läroplanen, LGR11 ställs det höga krav på dig när det gäller informationssökning och källkritik. Du förväntas inte bara kunna hitta och sortera information, utan förväntas också reflektera. Du ska tänka själv och utifrån dina kunskaper i källkritik kunna avgöra om en källa är bra och användbar eller inte.
För att veta om det man har läst, sett eller hört är rimligt och sannolikt, måste man undersöka eller granska sina källor, som det också kallas. Här följer ett antal frågor som kan hjälpa dig att avgöra om källan är tillförlitlig eller inte.
Checklista för en enkel källkritisk analys
- Vem har skrivit detta? Finns det en namngiven författare eller organisation?
- Vad vet jag och vad kan jag ta reda på om författaren eller organisationen?
- Hur aktuell är informationen, är den daterad?
- Vad vill förfafttaren/talaren? Vad är syftet?
- Försöker han/hon informera eller påverka?
- Är detta fakta eller någons åsikter?
- Är detta en förstahandsuppgift eller har den förts vidare i flera led?
- Kan vi lita på att informationen är sann?
- Har jag andra källor som styrker eller motsäger dessa upplysningar?
- Undanhålls information av frågan i källan? Kan man se varför?
Nedan följer en rad kriterier som en bra källa bör uppfylla så många som möjligt av:
De "källkritiska kriterierna"
- Det framgår tydligt vem som är avsändare.
- Det går att ta reda på information om författaren/avsändaren.
- Det finns kontaktuppgifter - det går att ringa, maila, eventuellt besöka.
- Informationen är aktuell och det framgår när den uppdaterades senast (internet)
- Källans syfte är tydlig - organisationer som vill påverka är oftast tydliga med detta. En källa som ger sig ut för att inte vilja påverka mottagaren men har propagandasyfte kallas “tendensiös” - syftet är att manipulera.
- Det framgår tydligt varifrån källan har fått sin information - källan ska alltså redovisa sina informationskällor.
- Det går att hitta samma information på andra platser som inte är direkt kopplade till källan. Detta stärker källans trovärdighet!
- Textens stilnivå - texten är välskriven och bearbetad.
- Perspektiv - Olika perspektiv presenteras i källan, läsaren kan lättare skapa sig en egen uppfattning.
Hur skriver du en källkritisk analys?
När du skriver källkritik gör du en slutgiltig granskning av dina källor. Du värderar dem och diskuterar fördelar och nackdelar med dessa. Du motiverar ditt val av källor och förklarar hur du tänkte du när du valde att använda dessa i ditt arbete.
Källorna granskar du med hjälp av de källkritiska frågorna:
- Vem är författaren/upphovsmannen? Är han/hon kunnig i sitt ämne? Hur vet man det?
- I vilket syfte har texten publicerats? Vill källan informera dig om något? Eller vill den övertyga dig om en åsikt? Är författaren till texten opartisk eller representerar han/hon en viss åsikt?
- När skrevs texten? Är informationen uppdaterad eller kan den ha förändrats sedan den skrevs.
- Jämför med andra källor. Överensstämmer informationen med vad du har läst i andra källor?
Inled med att berätta vilken typ av källor du har använt och om det var lätt/svårt att hitta information om ditt valda ämne.
Har du lyckats variera din källor? Varför/varför inte? Hur?
Motivera och värdera dina källor:
- Varför valde du den typen av källor?
- Varför valde du den ena källan framför den andra?
- Vilka källkritiska kriterier uppfyller/uppfyller inte källorna?
Om någon av källorna du har använt känns tvivelaktig, ska du förklara varför du ändå valde att använda den (det kan t ex vara att det var svårt att hitta fler källor i ämnet).