I videon ges en samlad introduktion till fyra viktiga områden i arbetet med språklig tillgänglighet.
Sammanfattningsvis kan man säga att dessa fokusstrategier ger ökade förutsättningar för elever att förstå, uttrycka och bearbeta information. Arbetssätt som behöver ses över är lärarens skriftliga och muntliga språk i klassrummet. En annan viktig aspekt är vilka förutsättningar till informationsbearbetning som erbjuds och hur man arbetar med ordförrådsinstruktion. Nedan kan ni inspireras och läsa och inspireras i ert fortsatta arbete. Vi visar på några perspektiv på hur undervisningen och lärmiljön kan språkutvecklas, men gör inte anspråk på att vara heltäckande.
referens:
Starling, Munro, N., Togher, L., & Arciuli, J. (2012). Training secondary school teachers in instructional language modification techniques to support adolescents with language impairment: a randomized controlled trial. Language, Speech & Hearing Services in Schools, 43(4), 474–495. https://doi.org/10.1044/0161-1461(2012/11-0066)
Den här sidan är resultatet av ett tidigare utvecklingsprojekt med fokus på att implementera användningen av visuellt stöd i undervisningen. Visuellt stöd kan kopplas till alla de fyra fokusområden vi nämner ovan. När flera olika uttryckssätt kompletterar varandra ökar tillgängligheten. Här finns många exempel, från både tidigare och senare skolår, att ta del och inspireras av.
För att ringa in och förstå hur väl den egna undervisningen och lärmiljön fungerar i relation till identifierade behov så kan man kartlägga lärmiljön. Nedanstående material kan användas som verktyg och underlag i kollegiala samtal. Välj ett som passar för just era syften. Materialen är hämtade från externa källor och länk finns under respektive material.
Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2020). Delaktighet: ett arbetssätt i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
När man arbetar med elevers delaktighet är det viktigt att man har ett gemensamt språk för att förstå elevens situation och utveckla tillgänglig undervisning och lärmiljö. Det här materialet ger en teoretisk förankring och verktyg för kartläggning.
Sheltered Instruction Observation Protocol efter Ecchevaria m.fl. 2004,
ur Hajer 2004
SIOP är en observationslista för språkutvecklande ämnesundervisning. Den kan användas för att få syn på utvecklingsområden i den egna undervisningen, när det gäller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Den svenska versionen är en översättning av Supporting Classroom Observation Tool Översättningen är utformad a docent Christian Waldmann. professor Kirk Sullivan, FD Ingmarie Mellenius och professor Julie Dockrell
Det kommunikationsstödjande klassrummet är ett observationsprotokoll som är utformat för att utforska olika dimensioner av språkstödjande arbetssätt. Det är ursprungligen tänkt att användas i skolans tidigare år, men är också möjligt att med viss justering användas i högre stadier.
För att undervisning och lärmiljö ska bli språkligt tillgänglig behöver den vara både strukturerad, erbjuda strategier och vara kommunikationsstödjande. Med hjälp av Levla Lärmiljön kan du kartlägga olika situationer i undervisningen/skoldagen.
Varför är det här viktigt? Ett gott stöd inom området struktur kan t.ex. frigöra resurser och arbetskapacitet för att bearbeta språkligt innehåll.
Klicka på bilden för att komma till Levla-sidan!