Pedagogiska metoder

Lotsen är en kollega, som handleder, hjälper och uppmuntrar sina kollegor i vardagens utmaningar och i lärandet. Lotsen är också ett stöd för förman och ledning t.ex. genom att förankra förändringar samt säkra jämlikheten och kvaliteten i yrkesutbildningen. Lotsen arbetar enligt principen att det ska vara låg tröskel till att ta kontakt.  

Läs mer om DigiLots-verksamheten här! 

Kompetensmärken handlar om  att identifiera och erkänna kunnande. Kunnandet påvisas i förhållande till bedömningskriterier och genom de principer som gäller för att bevilja märket. Påvisandet kan föregås av att förvärva det kunnande som behövs, reflektera kring detta och därefter genom att presentera efterfrågade material eller genom att påvisa kunnandet genom utförda prestationer.

Kompetensmärken är ämnade för att beskriva och påvisa det kunnande man redan har. Ifall lämpliga beskrivningar och dokument saknas, är det skäl att stanna upp och tänka till hur kunnandet kan förvärvas. Här kan du läsa mera om kompetensmärken på svenska för yrkeslärare.

Vill du fördjupa dig i kompetensmärken kan du ta del av tex A beginners guide to Open Badges (på engelska)

Tanken med escape room i lärande är att skapa en motiverande och rolig lärsituation där studerande kan jobba i par eller grupp. Escape room kan göras analogt ("på plats") eller digitalt, eller som en kombination av dessa. Beroende på målet med aktiviteten kan lärsituationen i sig vara i fokus (samarbete, kreativitet, kommunikation) medan vissa aktiviteter kan vara skapade med uppgifterna i fokus (lärstoffet gås genom via välplanerade uppgifter). Kom igång med escape room för lärande tex via:

• Patricia Diaz - Digitala Escape Rooms

• Escape rooms på aoe.fi - tex Thinglink pedagogisten pakopelien suunnittelusta ja toteutuksesta

• Facebook-gruppen Escape the classroom - Sweden

• Ullis skolsida - Escape room i undervisningen

Genom mobilt lärande låter du studerande ta del av innehåll via mobila verktyg. Arbetssättet är ofta kreativt genom utforskande och skapande uppgifter. Resurser för att komma igång är tex

• Pappas appar, en webbplats med appar i kategorier samt länkar till olika resurssidor

• Pedagogiska appar och idéer Pedagogiska-Appar-3.3.pdf (turku.fi)

Förstärkt verklighet (Augmented reality, AR) och Virtuell verklighet (Virtual Reality, VR) är två områden som kan användas var för sig eller tillsammans i en mixad miljö. Förstärkt lärande (augmented learning) utgår ofta från material eller situationer som bottnar i digitalt lärande, där man alltså använder verktyg eller tjänster som använder teknik för att förstärka/anpassa innehållet i studerandes verkliga omgivning. Exempel på innehåll för förstärkt lärande hittar du tex här:

• Yrkesakademins AR-ambulans (skapad med Thinglink)

• YA:s AR-/VR-studio

• Maskinparken i restaurang Kungsgården

Flippat lärande eller flippat klassrum är en pedagogisk metod där studerande förbereder sig på förhand genom videosnuttar eller andra digitala material, för att frigöra tid för lärsituationer där lärare och studerande träffas online eller på plats för handledning, återkoppling och/eller praktiskt arbete. Flippat lärande bör planeras noga för att tydliggöra lärprocessen, där kunskapsutveckling och förståelse stöds genom diskussion och interaktion mellan de lärande. Läs mer tex

• Flippade klassrum har både för- och nackdelar - Skolverket

• Guide - för ett effektivt arbete med ett flippat klassrum (Flexibelt lärande)

• Flippat klassrum - Flexicon folkbildning.net

• Implementing a Flipped Classroom in Medical Education - Lecturio

Dramapedagogik som metod för lärande kan användas som en process där en grupp samverkar för att utveckla tex kommunikativa eller konstnärliga uttryck. Handlingen är central i denna metod, för att stöda kreativ och social utveckling. Dramapedagogiken stöder bla samarbetsförmåga, kommunikativa och sociala färdigheter då lärandet sker i grupp. Om du vill bekanta dig mera med denna metod kan du tex ta del av följande resurser:

• Föreningen för Drama och Teater (DOT r.f.)

• Pedagogiska möjligheter med dramapedagogik (kandidatuppsats)

Yrkesutbildningen ger flexibla möjligheter att i den studerandes PUK komma överens om olika sätt att förvärva och påvisa kunnande. Genom distanslärande kan den studerande flexibelt förvärva kunnande utgående från den egna livssituationen. Distanslärande kan används mångsidigt också i de gemensamma exmensdelarna och i lärandet som sker på arbetsplatsen och vid läroanstalten. 

Vill du läsa mera om distanslärande kan du börja med att bekanta dig med följande källor:

• Olika sätt att genomföra distansundervisning inom yrkesutbildningen - Utbildningsstyrelsen

Spelifiering definieras normalt som användning av speldesign och spelelement i sammanhang och verksamheter som inte är relaterade till spel. Inom utbildning kan denna verksamhet kallas spelifierat lärande, där spelmekanismerna används för att öka studerandes motivation och engagemang för att samverka med ett bestämt material eller innehåll (digitalt eller analogt). Spelifiering betyder således att man inte nödvändigtvis behöver använda sig av spel i lärandet, men att man skapar situationer med spelelement som tex poänglistor, ranking, märken (badges), avatarer eller progressionsmätare/nivåer som visar hur färdigheterna utvecklas. 

Vill du läsa mera om spelifiering kan du börja med att bekanta dig med följande källor:

• Spelifiering och badges - Flexicon folkbildning.net

• Spelifierad undervisning (Hovhanisiann & Janse)

• Vad är spelifiering? - Digiteket 

• Spelifiera.nu

Learning café eller träffar för öppna diskussioner är ett koncept där man kan komma sig samman för att diskutera olika teman som kan vara förbestämda eller baseras på aktuella behov. På Bästa kunnandes webbsida om delaktiga samarbetsmodeller kan du hitta ett antal modeller för träffar med öppna diskussioner, tex 

• Peda Café

• Kaffesorl

• Lotslärarens kaffestunder

Problembaserat lärande (PBL) en pedagogisk metod där inlärningen sker via fallstudier och problemlösning. Studerande jobbar i grupper och söker aktivt relevant information för att lösa fallet/problemet. Problemen har verklighetesanknytning för att skapa större meningsfullhet, vilket gör deltagarna mer engagerade. I genomfölrandet kan man ta stöd av De sju stegen i arbetsprocesen men lärandeprocessen leds av studerande själva och lärarens har en handledande roll. Kunskapskontroller sker via avstämningar eller check points för att se om studerande förstått vad de ska göra och att de är på rätt spår.

Vill du läsa mera om PBI kan du börja med att bekanta dig med följande källor:

• Problembaserat lärande (PBL) - www.larare.at