År 1992 gav Fjalar Smeds ut en släktbok. Då gick han tillbaka till år 1821 i sin släktutredning. Sex år senare, år 1998, träffades Pimmas släktingar för första gången. Tanken var att ordna återkommande släktträffar var femte år, men nu blev det sju år mellan tredje och fjärde sammankomsten. Det blev även sju år mellan den fjärde och femte på grund av pandemin. Vid det här laget finns omfattande släktutredningar tillbaka till 1500-talet.
Beata, som kallades för "fasson", föddes år 1823 i Kråkträsk, Petalax. Fadern och hans släktingar talade finska, så fasson kom framöver att röna stor respekt för sin förmåga att tala det för byborna svårförståeliga språket. På den tiden fanns det många finsktalande i Kråkträsk.
Det var vanligt att finskspråkiga gårdfarihandlare övernattade hos Pimmas när de kom till Petalax. Fassons humör och pratglada sätt underlättade säkert många affärsuppgörelser. Även om fasson också talade svenska - och i synnerhet dialekt - helt flytande tog hon ofta till finskan när hon blev ivrig eller förargad. Och varje gång hon fick chans att diskutera på finska så sade hon nöjt att hon hade fått "taal monin räin".
Ett utkast till ny hemsida