De visa säger att det finns sådant ingen dödlig ska veta. De gamla säger det finns det som borde vara bortglömt. De mäktiga vill hålla somliga hemligheter bakom lås och bom, eller förborgat i djupa bibliotek.
Ni håller inte med. Ni har alla hamnat i Vitterdal för att ni inte fick ägna er åt era experiment hemmavid eller för att ni var för radikala för där ni kom ifrån och sökt er till varandra för att samarbeta kring era maskiner, trollformler, brygder och annat som ni inte riktigt vågar ge namn åt.
Ni är Krossande Lyktan: Ljuset som spräcker bojorna, elden som befriar människan från glömskan, galenskapen som tar vetandet framåt. Andra kallar er galna, ni kallar er fria.
Det finns inga gränser för vad en människa får veta, men det finns definitivt gränser för vad en människa får göra. Krossande Lyktan har alltid varit Druidernas, alltså tomidernas, närmaste allierade och även ni tycker att tomidernas ondska är, ja, ond. Storartad, men vidrig. Utöver den här punkten är det inte mycket ni och maktens människor kommer överens om. Ni tycker er stå över de flesta av människans lagar, ni är bara ute efter sanningen och andra vill stoppa er. Konungagardet och Krondal har en hel hop med regler om vad man får skriva ner, vilka böcker man får trycka och liknande - ni har inga sådana skrupler. Ni brukar tillverka dokument, värdepapper och liknande åt alla som betalar.
Kläder och accessoarer:
Klassisk steampunk, goggles, mycket läder och kullriga hattar. Lämnar aldrig hemmet utan klocka.