Vatten 2

Obs!

Det finns frågor i texten. Visa svaren genom att markera området mellan pilarna. >Svar<

Om svaret ändå inte syns, välj Hitta markering eller Slå upp.

Vatten 2

Du vet redan mycket om vatten. '
Att det kan vara i fast form (is), flytande form och gasform.
Att det kokar vid 100°C och fryser vid 0°C.
Att en del ämnen flyter i vatten och andra sjunker.
Att vattentrycket blir större ju djupare ner i vattnet man kommer märks t ex när man dyker.

Vattenmolekyler

En vattenmolekyl består av en syre atom och två väteatomer som sitter ihop.

Vatten har beteckningen H2O. Tvåa efter H betyder att det är två väteatomer.

Rita eller bygg en modell av vattenmolekylen och skriv beteckningarna.

Ytspänning

Lägg en bit plast på bordet och droppa en stor droppe vatten på det.

Titta noga på droppens form. Vattenmolekylerna håller hårt fast i varandra i ytan. Det kallas ytspänning.

Vattenmolekylerna håller hårdare fast i varandra vid ytan än i resten av vattnet. Därför är ytan starkare än vattnet under ytan. När man har vatten i ett glas eller provrör, kan man se att ytan är högre vid kanterna än på mitten. Vattnet fäster sig vid glaset. Fyll ett glas eller en sked med vatten. Ytspänningen gör att det går att fylla kärlet lite högre än kanterna. Kärlet är alltså fullt ”med råge”.

Ytspänningen håller droppen rund.
Lägg en nål över droppen så att den ligger på ytspänningen. Se från sidan hur ytan formar sig.
Om du sticker in ett papper med text under plastbiten med droppen ser du hur vattnet bryter ljuset.

Hur ser texten ut?

> Förstorad.<

Häll vatten på ett tefat. Pröva att lägga små saker av metall på ytspänningen: ett ritstift, ett gem.

Du har kanske sett insekter som går på ytspänningen i naturen? > Skräddarna möjligheten att gå på ytspänningen. <
Lägg smulor av någon torkad örtkrydda på vattenytan och gärna ett gem eller ritstift också.
Lägg smulor av någon torkad örtkrydda på vattenytan och gärna ett gem eller ritstift också.

Vad händer?

> Metallföremålen sjunker. De lätta flingorna rör sig snabbt bort från diskmedlet. <

Tvål och tvättmedel består av molekyler som tränger sig in mellan vattenmolekylerna så att ytspänningen går sönder.

Diskmedel, tvättmedel och tvål innehåller tensider som fäster sig vid vattenmolekylerna i ytan. Då kommer ytans vattenmolekyler längre ifrån varandra och ytan blir svagare. Metallföremålen sjunker då genom ytan. När man droppar diskmedel i vattnet, sprider tensiderna snabbt ut sig över vattenytan.

Örtflingorna är så lätta att de dras med tensiderna över ytan. Tensider har en ”vattenälskande” (hydrofil) ända, som de vänder ner mot vattenytan och en (hydrofob) del som inte kan fästa sig vid vatten utan vänds upp mot luften. När man dramatiserar lösning (nedan) kunde man säga att tensiden har ”en hand med vante (vattenlöslig) och en armkrok (fettlöslig)”. Därför kan man tvätta bort fett med diskmedel i vatten.

Vattenmolekylerna är hårt fästa vid varandra i vattenytan.

Det kallas ytspänning.

Kapillärkraft

Ytspänningen gör att vattenytan stiger mot kanterna av ett kärl. Du kan se kapillärkraften i rör av glas. Plastsugrör fungerar inte.

Häll vatten i ett glas och stick ner glasrör som är olika tunna.
Var är vattenytan inne i rören?

> Ju tunnare rör desto högre stiger ytan. <

Kapillärkraften fungerar också med andra vätskor. Hälsovårdaren använder kapillärkraften när hon tar blodprov från fingertoppen. Blodet stiger upp en bit i det smala röret av sig själv .

Hur kommer det att se ut inne de olika rören?

De tunnaste rören kallas kapillärrör. Det kallas kapillärkraft när ett tunt rör får vattnet att stiga.

I marken finns det smala sprickor mellan kornen av jord. Vattnet stiger i dem på samma sätt som i tunna rör. Om jorden är för lös fungerar inte kapillärkraften utan ytan torkar.

Inne i stammen på växter finns tunna rör. Kapillärkraften hjälper till att få vattnet högre upp i växten.

Mellan pappersfibrerna i ett hushållspapper finns också smala mellanrum där kapillärkraften fungerar.

Doppa yttersta kanten av en bit hushållspapper i vatten. Vad händer?

> Vattnet sugs snabbt upp en bit i papperet. <

Vatten stiger i smala glasrör och springor.

Det kallas kapillärkraft.

Gör en vetenskaplig undersökning

Jämför olika material: hushållspapper, pappershandduk, toalettpapper, servett, kaffefilter.

Klipp en remsa av varje material ca 3 cm x 10 cm.

Markera varje centimeter på remsorna.

Arbeta gärna tre i grupp:

en tar tid
en håller remsan
en antecknar hur många sekunder det tar för vattnet att stiga 1 cm, 2 cm, 3 cm...

Doppa nedre kanten av varje remsa i vatten, håll remsan stilla och iaktta hur vattnet stiger.

Presentera resultatet i ett diagram

Använd olika färger i diagrammet för olika material.

T ex toalettpapper: röd kurva, pappershandduk: blå kurva, kaffefilter: grön kurva.

Vattentryck (hydraulik)

Fyll en plastflaska med vatten och skruva på korken. Tryck på den.
Tyck på en flaska som är full med luft. Vilken är skillnaden?

> Vattnet låter sig inte tryckas ihop. Men luften, som består av gas, tar mycket mindre plats när trycket är högre. <

Sätt två olika stora plastsprutor (apotek) i varsin ända på en tunn slang (tillbehör för bilar).
Fyll slangen och den mindre sprutan med vatten.

Den större sprutan ska vara tom och kolven inskjuten när man fäster den på slangen.

Tryck in kolven på den mindre sprutan. Vad händer i den större?

> Kolven trycks ut en liten bit. <

Tryck in kolven på den större sprutan för att flytta vattnet tillbaka. Vilken skillnad märker du?

> Det behövs mera kraft att trycka in kolven i den grövre sprutan än i den smalare. <

Varför?

> Kolven rör sig kortare väg. <

Vad man förlorar i väg vinner man i kraft

Att trycka in kolven i en smal spruta fordrar mindre kraft än att göra det i en tjock spruta. Men om den smala sprutan är lång kan man trycka ut lika mycket vatten (uträtta lika stort arbete) med den som med den tjocka sprutan. När man använder vätsketryck för att uträtta arbete kallas det hydraulik.

'Hydr-' betyder vatten men vanligen använder man olja. Vatten skulle kunna frysa eller få metalldelar att rosta.

Utför arbete med sprutorna

Tryck in kolven på den ena sprutan och låt kolven på den andra sprutan lyfta t ex pulpetlocket.

I grävmaskiner och lyftkranar används hydraulisk kraft.

Bygg en grävmaskin.

Grav2.AVI

Hydraulik kallas det när man använder vattentryck för att utföra arbete.

När man trycker ut vatten ur en smal spruta behövs det lite kraft för kolven går en lång väg.

Densitet

Att en del material flyter och andra sjunker beror på materialets täthet, densitet.

Styrox har låg täthet, lägre än vatten har. Därför flyter det på vatten.

Järn har hög täthet, högre än vatten. Därför sjunker det i vatten.

Vilka material har lägre densitet än vatten och vilka har högre?

Sten, trä, porslin, glas, stearin, olja, koppar, aluminium, kork.

Pröva gärna flera material. Sortera i en tabell.

Ett material som har lägre densitet (täthet) än vatten flyter i vatten.

Ett material som har högre densitet än vatten sjunker i vatten.

Lyftkraft

Fyll en ballong eller plastpåse med vatten.
Sänk ner den i vatten.

Hur känns ballongens / påsens tyngd under vatten?

> Det känns inte som om den vägde någonting. <

Lyft den över ytan. Hur känns tyngden ovanför ytan?

> Den känns tung. <

Hur mycket mindre tyngd har den i vatten?

Om man sänker ner en kropp i ett kärl fullt med vatten, rinner en del vatten över kanten. Det vattnet kan man samla upp och väga.

Så mycket som det undanträngda vattnet väger, lika mycket mindre tyngd har föremålet när det är nersänkt i vattnet.

Det kom Arkimedes på och det kallas Arkimedes lag. Arkimedes levde i Grekland under antiken.

Det var han som hoppade ur badet och sprang ut och ropade ”HEUREKA!” (Jag har funnit det!)

Sätt en sten i en plastpåse.

Knyt ihop påsen så att du kan hänga den på en kraftmätares krok.
Titta på den sidan av mätaren där det står gram. Hur många gram väger stenen?
Sänk ner stenen i en skål med vatten. Den ska vara helt under vattnet, men inte röra bottnen. Hur många gram visar kraftmätaren?

Stenen har fortfarande samma massa. Du har ju inte tagit bort någon del av den. Men vattnets lyftkraft bär upp den, så att den inte tynger så mycket på vågen.

Tyngden mäts i Newton men massan mäts i gram. Kroppen nersänkt i vatten har inte tappat massa.

Egentligen borde det inte stå både gram och Newton på en kraftmätare, utan bara Newton.

Under vatten kan man lyfta tunga saker, som man inte skulle orka på land. Men om det man lyfter kommer upp över vattenytan, känns det genast mycket tyngre. När du doppar dig själv i vatten har du samma massa som du har på land, men vattnets lyftkraft bär upp dig så att du kan simma. Det är också mycket lättare för en kompis att lyfta dig när du är under vatten än när du har luft omkring dig.

En tom ballong eller badboll sjunker nästan helt under vattenytan.

Men en uppblåst ballong flyter högt på vattenytan.

Vattnet påverkar alla föremål med lyftkraft.

På ett stort föremål är lyftkraften stor.

Om det stora föremålet också är tungt flyter det inte men det är mycket lättare att lyfta i vatten än i luft. Tryck ner en uppblåst ballong eller boll under vattenytan. De får så stor lyftkraft att den riktigt flyger upp ur vattnet.

Alla föremål som är nedsänkta i vatten påverkas av vattnets lyftkraft.

På ett stort föremål är lyftkraften stor.

Bygg en båt

Det finns båtar av stål och andra tunga material. Hur kan de flyta och dessutom bära en tung last? Det ska vi undersöka.

Pröva om modellera flyter.
Gör en båt av modellera och pröva om den flyter.
Lasta den.

Varför sjunker inte modelleran när den är en båt?

Det finns två orsaker. Fundera först och kontrollera sedan svaret

här > 1. När man plattar ut modelleran till en båt blir den mycket större än när den var en klump. Då påverkar vattnet den med mycket större lyftkraft.

2. Det finns också luft i båtens lastrum. Luften har mycket lägre täthet än modelleran. Hela båten (modelleran + luften) har tillsammans lägre täthet än modelleraklumpen som du byggde av. <

Den låga tätheten och den stora lyftkraften får båten att flyta så bra att den också kan bära last.

När båten får större yta påverkas den av större lyftkraft.

Luft har låg densitet. Med luft inuti kan ett föremål få lägre densitet än om det är tomt.

Lösning

Lägg en tesked salt i ett glas vatten.

Efter en stund kan man inte se bara vatten eller bara salt någonstans i glaset, ens med mikroskop.

Saltet har löst sig i vattnet.

Vad händer när salt löser sig i vatten?

Vattenmolekylen är har olika laddningar i olika delar.

H-delen är + (positiv) och O-delen är – (negativ).

Koksalt är en förening av metallen natrium (Na) och gasen klor (Cl).

Koksaltets kemiska beteckning är NaCl, natruimklorid.

Na-delen är + (positiv) och Cl-delen är – (negativ).

När saltet hamnar i vatten delar Na och Cl på sig.

Vattenmolekyler vänder sig med O-sida som är minusladdad mot Na+.

Andra vattenmolekyler vänder sig med H-sidan som är plusladdad mot Cl- .

+ och - dras till varandra, men lika laddningar stöter bort varandra.

+ och - dras till varandra.

Lika laddningar stöter bort varandra.

Dramatisera hur lösning går till.

Ämnen som kan lösa sig i vatten har en plus-sida och en minus-sida.

Vad utom salt kan lösa sig i vatten?

> T ex socker, C-vitamin, B-vitamin. <

Fettlösliga ämnen (t ex olja) har ett annat sätt att binda sig till varandra. De har ingen + eller - sida att fästa vid vattenmolekylerna. Därför löser de sig inte i vatten.

Röd vante betyder + Blå vante betyder -

I en lösning är ämnenas molekyler bundna till varandra.

Ett ämne kan lösa sig i vatten om molekylerna har + och – laddade sidor som vatten har.

Vad påverkar fasta ämnens löslighet?

Lös en sockerbit i vatten.

Bestäm några faktorer som kan ändras och som kan tänkas påverka hur fort sockret löser sig.
Gör en tabell över hur du tror att det kommer att gå (hypotes) och hur det gick.
Gör försöket med en tesked strösocker (konstant).

Exempel

Obs! Sockret är löst också i varmt vatten (eller kaffe).

Smält socker får man om man värmer socker i en stekpanna tills det blir en flytande massa.

Det brukar man sätta ihop pepparkakshus med.

I vatten kan man t ex lösa salt, som är ett fast ämne.

Koldioxid, som är gas, kan också lösas i vatten. Det är koldioxid som bubblar i läskedrycker.

I naturen löser sig syre i vatten t ex när vattnet och luft blandas i en fors.

Fiskarna andas det lösta syret (inte det syre O som finns i vattenmolekylen H2O).

En vetenskaplig undersökning börjar med en hypotes: Det du tror kommer att hända.

I en vetenskaplig undersökning ändrar man bara på en sak (variabel).

Allt annat ska var lika (konstant).

Mättad lösning

Hur mycket salt kan lösas i 1 dl vatten?
Mät upp vattnet.
- Hur mycket väger 1 dl vatten? > 100g <
Väg upp 10 g salt.
Tillsätt lite salt i gången, rör om, vänta.
- Går det att lösa mera?
- Väg upp 10 g salt till och lös det på samma sätt.
- Går det att lösa ännu mer? Gör likadant igen tills det blir olöst salt kvar på bottnen.

Då är lösningen mättad.

Väg lösningen när det inte går att lösa mera salt.
- Hur mycket väger den?
- Blev det salt över? Väg det, så att du får veta hur mycket salt som gick att lösa.
- Hur många gram salt gick att lösa?
- Ungefär hur många procent salt är det i den mättade lösningen? > 30 % <

Hur kan man skilja åt vattnet och saltet igen?

Testa om lösningen är mättad?

Lägg en bit rå potatis i vatten. Vad händer? > Den sjunker. <
Lägg potatisbiten i mättad saltlösning. Vad händer? > Den flyter. <

På det här sättet kan man också testa om lösningen är mättad.

Man kan skriva med mättad saltlösning på ett svart papper.

Nästa dag syns texten.

När det inte går att lösa mera av samma ämne är lösningen mättad.

Blandningar

Blanda en matsked potatismjöl i ett glas vatten. Rör om. Vilken färg har blandningen? > Vit. <
Vänta några minuter. Hur ser det ut i glaset? > Potatismjölet har sjunkit till bottnen och vattnet ovanför är klart. <
Hur känns potatismjölet när man rör om igen?

> Hårt i början, mjukt när man har rört lite. <

Potatismjöl blandas med vatten men löser sig inte.

Blanda sand och järnfilspån. Hur kan man skilja åt ämnena igen? > Med magnet. Tips: Om man först sätter magneten i en plastpåse slipper man bekymmer järnfilspån på magneten. <

I en blandning är ämnena nära varandra men fortfarande åtskilda.

Tillverka potatismjöl

Riv rå potatis.
Lägg massan i vatten och rör om.
Häll blandningen genom en sil.
Låt vattnet stå någon timme eller till följande dag, så sjunker stärkelsen till bottnen.
Häll av vattnet.
Häll på rent vatten.
Låt stå och skölj igen.
Låt mjölet torka eller använd det vått att reda av lite saftsoppa med.

Lösligt och olösligt i växter

Potatismjöl (stärkelse) och socker (glukos) består av samma ämnen men de är uppbyggda på olika sätt.
En enda stärkelse-molekyl består av en lång kedja av ca 2500 glukos-molekyler.

Potatis-plantan tillverkar socker genom fotosyntes i bladen.
Sockret är löst i vatten och transporteras genom ledningar (”bladnerver”).

Växten lagrar näringen som den har tillverkat, men inte som socker utan som stärkelse (potatisar) som inte löser sig i vatten.

När man sätter en potatis i jorden omvandlas stärkelsen till socker igen.
Sockret löser sig i vatten och kan transporteras från den gamla potatisen för att bygga upp en ny planta.

Om en potatis fryser omvandlas en del av stärkelsen i den till socker. Det känns på smaken.

Separationsmetoder med vatten

Ämnen som är lösta i vatten kan man skilja från vattnet igen, för att sedan försöka ta reda på vilket ämne det är fråga om.

Kromatografi

Vattnet som stiger med kapillärkraft tar med sig vattenlösliga ämnen.

Klipp 1 cm bred remsa av kaffefilter.
Rita en prick med vattenlöslig tusch ett par cm från ena ändan på remsan.
Håll yttersta ändan av remsan i vatten.

Vad händer med färgen när vattnet kommer dit?

> Den följer med. Svart färg delar upp sig i flera färger. <

Olika färger rör sig olika långt genom papperet. På det här sättet kan man skilja åt olika ämnen.
Man kan också ta reda på vilket ämne som har lämnat spåret genom att jämföra med tidigare experiment.

Lös mysteriet

Samla flera svarta, vattenlösliga tuschpennor. Någon gör en punkt med en av dem på en filterpappers remsa utan att de andra ser. Ta reda på vilken penna som användes med hjälp av kromatografi. En doppar ”den mystiska remsan”. De andra gör remsor med punkter från varje penna och doppar dem. Till sist jämför man vilken av kromatografi-bilderna som liknar den första mest.

Indunstning

Hur kan man får salt ur havsvatten? > Man låter vattnet andunsta. <

Titta på saltkristallerna med lupp eller förstoringsglas!

En varm, regnfattig sommar avdunstar vattnet från strandklipporna och saltkristallerna blir kvar på stenen. På samma sätt tillverkar man havssalt i varma länder. Men det lönar sig inte i Östersjön. Där finns för lite salt. I världshaven finns det 3,5 % salt, i Östersjön är salthalten under 1 %.

Om man kokar en saltlösning så att vattnet har avdunstar, hur kan man ta vara på vattenångan och göra den till sötvatten? > Man leder in den i ett kärl och kyler den eller låter den svalna. <

Samla vattenånga

På havet kan man bli utan sötvatten.

När solen värmer kan man samla in vattenångan som avdunstar från havsvatten och få sötvatten.

Sätt en svart soppåse utanpå skålen, så den drar till sig solvärmen.
Sätt saltvatten i bottnen på skålen.
Ställ en liten burk mitt i vattnet på en sten.
Bind plastfolie löst över hinken. Tryck ner det i mitten med en sten, så att vattendroppar som kondenseras på plasten rinner ner i den lilla burken. Man kan också knyta fast en tråd på undersidan av plastfolien, för att styra vattendropparna.

Det går långsamt att göra sötvatten på det här sättet. Om det regnar, samlar man förstås regnvatten istället.

Filtrering

Vatten och ämnen som är lösta i vattnet rinner genom ett filter, men fasta partiklar blir kvar i filtret.

Kaffekornen blir kvar i kaffefiltret, men färgen och smaken löser sig i hett vatten och rinner igenom filtret.

Tepåsen är ett likadant filter. Det som rinner igenom filtret kallas filtrat.

I naturen filtreras vattnet genom sand. Snäckor och musslor får mat genom att filtrera småkryp (plankton) ur vatten.
I akvarier och simbassänger pumpar man vattnet genom ett filter för att hålla det rent.
All mjölk filtreras i lantbrukarens mjölkrum innan den skickas till mejeriet.

Pröva att filtrera olika material ur vatten med kaffefilter: (ren) sand, sönderstött kol, potatismjöl.
Ta ett nytt filterpapper och filtrera en gång till. Jämför resultaten.
Använd dubbelt filterpapper.
Sätt bomull i filtret Jämför.

Andra separationsmetoder

En del torra ämnen går att skilja åt utan att man använder vatten.

Hur skiljer du sand och järnfilspån?

> Med magnet. <

finsand och grus?

> Med ett sikt. <

sand och is?

> Smälter och filtrerar eller låter vattnet avdunsta. <

Man kan skilja åt ämnen som är blandade eller lösta i vatten.

Det kallas separation.

Vattenrening

Det kommunala dricksvattnet kommer från någon sjö och renas innan det släpps in i vattenledningen.

Varifrån kommer dricksvattnet i er kommun?

Avloppsvattnet renas innan det släpps ut i en sjö eller i havet. Avloppsvatten från en liten strandbastu ska ägaren själv rena så att inte tvål gödslar sjövattnet.

I reningsverk renas vattnet på flera sätt.

Mekaniskt:
- Filtrering: Vattnet silas genom ett grovt filter eller galler så att stora saker fastnar.
- Sedimentering: Vattnet ligger stilla i en bassäng och tunga partiklar sjunker till bottnen.
Biologiskt: Mikroorganismer bryter ner (äter) organiskt avfall (sådant som har varit levande).
Kemiskt: Man sätter t ex kalk i vattnet. Det förenas med fosfor (från tvättmedel) till klumpar som flyter på ytan (flockning). Sedan skummar man bort klumparna.

Besök ett reningsverk. Obs! Det luktar.

Viksbacka reningsverk i Sibbo (luktar inte på webben)

Bygg ett reningsverk av en plastflaska

Gör en tratt av övre delen av flaskan.
Sätt ett kaffefilter i tratten.
Sätt sand eller bomull och sönderstött kol i filtret.
Filtrera nersmutsat vatten.

Ta in ”ren” snö, smält den, filtrera och granska filtret.

När man ska rena dricksvatten i naturen, filtrerar man det genom vitmossa och kol. Ett reningsverk med sand fungerar bäst om vattnet rinner långsamt igenom.

I ett reningsverk renas vattnet mekaniskt, biologiskt och kemiskt.

Surt och basiskt

Motsatsen till sur är basisk. Man kan också säga också alkalisk (t ex alkaliska batterier).

Syror och baser neutraliserar varandra.
Om man har hårt (basiskt) vatten, fastnar det kalk i kaffebryggaren. Sur ättika tar bort den.
Starka syror och baser är frätande.

En del ämnen ändrar färg när de påverkas av en syra eller en bas. Hur regerar te när man sätter citron i? > Det blir ljust. <

Man kan koka rödkål i vatten och använda spadet för att visa hur surt eller basiskt något är.

Rödkålsspad är den indikator (”visare”) som man brukar använda på lågstadiet.
Man kokar rödkålsbitar i vatten. Spadet blir violett. Man kan låta en del av vattnet koka bort, så spadet blir mera koncentrerat.
Det blir mycket spad av ett kålhuvud. Spadet går att frysa i isfack för kommande behov.

Sätt lite rödkålsspad i flera glas och blanda i t ex citronsaft, tvättmedel, apelsinsaft, läsk, krita, maskindiskmedel (akta!), matsoda, ättika, flytande tvål mm.

Rada glasen i ordning från det mest basiska till det suraste.

Måla av de olika färgerna som uppkommer och skriv vilket ämne det är.

Ett ämne som reagerar som te eller rödkålsspad kallas indikator.

Surhet mäts i pH.

Man kan mäta pH-värdet med universal-indikator-papper eller med en pH-mätare.

Papperet ändrar färg vid olika pH-värde och det finns en skala på förpackningen som visar vad färgerna betyder.

Något som är neutralt, varken surt eller basiskt, har pH-värdet 7.
Om pH-värdet är under 7 är ämnet surt.
Om pH-värdet är över 7 är ämnet basiskt.

På en del tvättmedel finns pH-värdet utskrivet.

Dricksvatten ska helst vara neutralt. Regnvattnet blir surt när kol, svavel och andra luftföroreningar förenas med vattnet.
Många vattenorganismer dör av surt vatten.
Tvål och tvättmedel är i sig själva lite basiska. Baser är bra på att lösa fett och proteiner. De löser förstås också hudens fett. Medel som behöver vara hudvänliga gör man nu för tiden lite sura. Det brukar stå på förpackningen vilket pH de har. Hudkräm ska helst vara svagt sur som är hudens normala tillstånd.

Motsatsen till sur är basisk, alkalisk.

Man mäter surhetsgraden i pH.

Det som är varken surt eller basiskt kallas neutralt och har pH-värdet 7.

Page updated

Google Sites

Report abuse