Embedded Files
1. Bergarternas kretslopp
1. Bergarternas kretslopp
Använd en trappa för den här dramatiseringen.
Vi börjar nedanför trappan, under jordytan.
Materialet inne i jorden kallas magma.
När magma stiger upp och stelnar mycket långsamt bildas granit som är hårt och starkt.
1. Gå upp för trappan lååångsamt och ställ er högst upp med händerna uppsträckta. Graniten bildar ett högt berg.
Tillägg:
Vid vulkanutbrott stiger magman snabbt (Alla springer upp för trappan.) och bildar lavasten, som är lätt och porös.
Berget vittrar: Is gör sprickor i berget. Vatten, vind och kringblåsande sand får bitar att lossna.
2. En person i gången "lossnar" och traskar ned för trappan.
Kornen samlas i tjocka lager på bottnen av en sjö eller ett hav. De trycks ihop till sandsten.
3. Alla sätter sig nedanför trappan, flera i famnen på varandra.
Tillägg:
När små bitar av kalkskal från snäckor och korn som lossnat från korallrev samlas i tjocka lager bildas kalksten.
Jordskorpan rör sig så att stenmaterialet trycks långt ner där det är hett. Då omvandlas bergarten. Sandsten blir kvartsit, granit blir gnejs och kalksten blir marmor.
4. Alla lägger sig på golvet och rullar tätt ihop.
2. Lösning
2. Lösning
En elev föreställer vattenmolekyl och ha en skylt med H2 O (post-it-lapp i pannan).
Vattenmolekylen är positiv i ena ändan (H+) och negativ i andra ändan (O-).
Markera högra handen röd (+) och vänstra blå (-) t ex med färgat band om handleden eller med vante.
Två elever är i par. De föreställer salt (NaCl) som också är positiv i den ena ändan och negativ i den andra.
Den ena är Na+ och den andra är Cl -. De håller i varandra, men lite löst.
Sådana partiklar som har olika laddning dras till varandra.
När saltet blandas med vatten, släpper Na och Cl ur varandra. De dras starkare till vattnet än till varandra.
Vattnet drar Na+ till sin O --sida och Cl - till sin H +-sida.
Eleverna står nu tre hand i hand. Cl-H2 O-Na. Röda händer håller i blå händer.
Saltet har löst sig i vattnet.
Pröva dramatiseringen med hälften av eleverna som vattenmolekyler och hälften som NaCl-par.
I en lösning är ämnenas molekyler bundna till varandra.
Ett ämne kan lösa sig i vatten om molekylerna har + och – laddade sidor som vatten har.
Fettlösliga ämnen (t ex olja) har ett annat sätt att binda sig till varandra.
De har ingen + eller - sida att fästa vid vattenmolekylerna. Därför löser de sig inte i vatten.
Man kan dramatisera det så här:
Några elever föreställer olja. De har inte röd- eller blåmarkerade händer, utan fäster sig vid andra fettlösliga molekyler genom att ta varandra i armkrok. (T ex A-vitamin, D-vitamin och oljefärg är fettlösliga.)
3. Dygnet
3. Dygnet
Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland.
En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Markera Finlands plats på flirtkulan.
Jorden snurrar motsols. Följ med hur det blir det morgon först i Japan (soluppgångens land), sedan i Kina, Ryssland, Finland, Sverige och sist i Amerika.
4. Månaden
4. Månaden
Två personer kan dramatisera månens och jordens rörelser. Den ena föreställer jorden och snurrar fort medan den andra föreställer månen går långsamt ett varv runt jorden. Månen vänder hela tiden ansiktet mot jorden.
Hur länge tar det för månen att gå ett varv runt jorden? - En månad, fyra veckor. På samma tid vrider sig månen ett varv runt sin axel.
Lägg märke till hur fort jorden snurrar jämfört med månen. Den ska hinna sju varv medan månen går ett fjärdedels varv. Använd en lampa som sol för att se när det blir dag och natt på månen.
Hur lång är en dag på månen?
- Två veckor.
Månfaserna
Månfaserna
En flirtkula föreställer månen. Sätt den på en grillpinne och måla halva kulan svart. Den vita sidan är den sina som solen lyser på. Kulan ska hela tiden vara vänd på samma sätt, vita sidan mot solen.
En person föreställer jorden och står först vänd mot kulans svarta sida och snurrar ett varv för varje dygn.
En person går med kulan runt jorden, ett kort steg för varje dygn.
Den som står på jordens plats ser kulans svarta sida. Det är nymåne.
Efter att jorden snurrat drygt sju varv, och månen gått en fjärdedel av sin väg runt jorden, syns halvmåne från jorden.
När månen gått halva varvet runt jorden, och jorden snurrat 14½ varv, syns fullmåne från jorden.
Turas om att stå på jordens plats och se hur stor del av månens ljusa sida som syns på jorden.
Nymåne
Halvmåne
Fullmåne
Halvmåne
5. Året
5. Året
Jordens bana runt solen är inte cirkelrund utan en s k ellips. Jordaxeln lutar. Det är sommar på norra halvklotet när nordpolen lutar mot solen. Norr om polcirkeln kan man se solen hela natten när det är sommarsolstånd 21.6. Då jorden har flyttat sig till andra sidan solen lutar nordpolen från solen och vi har vinter. Norr om polcirkeln syns solen inte alls när det är vintersolstånd 21.12. Res med jordgloben runt en lampa. Placera ut lappar för höst- och vårdagjämning, sommar- och vintersolstånd.
6. Vattnets kretslopp
6. Vattnets kretslopp
Eleverna föreställer vattenmolekyler. De går och håller varann i hand när de är flytande vatten i bäcken och sjön.
Från sjön stiger vattnet upp som ånga (gasform). Då släpper eleverna varandras händer, sprider ut sig och rör sig livligt. När vatten värms upp sprider molekylerna ut sig. Det varma vattnet tar större plats än det gjorde när det var kallt. Därför är varmt vatten lättare än kallt. Vatten i gasform är ännu lättare, där finns molekylerna ännu glesare utspridda.
När vattenångan kommer till molnen över bergstoppen, fryser den till sexkantiga kristaller (fast form). Eleverna ställer sig i sex personers ringar. Där står man stilla och tätt. Så bildas de sexuddiga snöflingorna. Flingorna faller ner på bergstoppen, smälter till flytande form, rinner i bäcken.
Så har vattnets kretslopp gått runt ett varv. Sången 'Vattenkanon' i Da capo åk 0-2 passar bra om man vill sjunga till. Inget nytt vatten kommer till jorden. Allt återanvänds gång på gång
7. Fotosyntesen
7. Fotosyntesen
Två lag klorofyllarbetare jobbar i varsitt blad (kan vara ett grönt tyg).
Klorofyllarbetarna kan samarbeta så att en del hämtar vatten och koldioxid medan andra plockar sönder molekylerna till atomer: svarta klossar är kolatomer, röda är syreatomer och vita väteatomer och bygger en sockermolekyl.
Lagen hämtar vattenmolekyler från en station (blått tyg) och koldioxidmolekyler från en annan. (Den stationen kan ha en bild av en människa eller ett djur).
Man får bara hämta en molekyl i gången, som i en stafett.
Varje lag behöver sex vattenmolekyler och sex koldioxidmolekyler.
Vad blir över? - 12 röda klossar, syre.
Vem är intresserad av det? - Vi och djuren behöver det.
Vem är intresserad av hela sockermolekylen? - Människor och djur, sådana som äter.
8a. Andningen
8a. Andningen
Två stafettlag jobbar i varsin människa. De får varsin sockermolekyl att plocka sönder.
En i gången får springa och hämta en syremolekyl (två röda klossar) från bladet (grönt tyg).
Två röda klossar byggs ihop med en svart till en koldioxidmolekyl.
Hur många koldioxidmolekyler räcker sockret till? - Sex per lag.
Vad gör människan med det? - Andas ut det.
Vem är intresserad av det? - Växterna behöver det.
Vad blir över? - 12 vita och sex röda klossar.
Vad räcker det till? - Sex vattenmolekyler.
Hur kommer vattnet ut ur kroppen ? - Vi andas ut vattenånga, bildar urin, svettas.
Sen kan stafetten börja om med fotosyntesen.
Sockermolekylen borde se ut ungefär så här. Men det är mera praktiskt att förenkla den som på den nedre bilden. Huvudsaken att den består av 6 kolatomer, svarta, 12 väteatomer, vita och 6 syreatomer, röda.
8b. Blodomloppet
8b. Blodomloppet
Varje elev behöver en syremolekyl (röd lapp) och en koldioxidmolekyl (röd lapp med svart i mitten).
Man formar hjärtat av hopprep på golvet och placerar ut en skylt för kroppen och en för lungorna.
Alla syremolekyler läggs i lungorna och alla koldioxidmolekyler i kroppen.
Eleverna är röda blodkroppar som startar i lungorna, tar varsin syremolekyl och går till vänstra förmaket, fortsätter genom klaffen (där kan någon stå och hindra blodet från att strömma fel väg) till vänstra kammaren.
Sedan pumpas blodet ut i kroppen.
Alla lämnar sina syremolekyler någonstans på sin väg genom kroppen och plockar upp koldioxidmolekyler.
Det syrefattiga blodet skickas tillbaka till hjärtat genom att vi rör på kroppen, muskler spänns och slappnar av och klaffar i blodkärlen hindrar blodet från att strömma tillbaka.
Blodet strömmar in i hjärtat genom högra förmaket, genom klaffen till högra kammaren.
Där får det fart igen och pumpas till lungorna för att släppa ut koldioxiden, hämta syre och börja ett nytt varv.
9. Strömkrets
9. Strömkrets
Elektroner som rör sig åt samma håll på samma gång längs en ledare är en elektrisk ström.
Strömmen rör sig runt i en strömkrets.
Här föreställer eleverna elektroner. De kan bara gå längs ledaren, linjen på golvet.
Det får inte finnas något avbrott på ledaren, strömkretsen måste vara sluten.
En spänningskälla , t ex ett batteri (här rutschbana) får elektronerna att att röra sig.
Ett batteri får strömmen röra sig i samma riktning hela tiden.
Sådan ström kallas likström.
10. Motstånd
10. Motstånd
Ett elmotstånd är något som är svårt för strömmen att ta sig igenom. Ledaren kan vara tunn eller av ett material som inte lätt släpper igenom ström. Då elektronerna går genom motståndet blir det varmt. En del motstånd blir så varma att de glöder t ex tråden i en brödrost.
I dramatiseringen kan motståndet vara en tunnel av en gymnastikmatta. Två personer kan trycka ihop mattan så det blir svårt för elektronerna att passera.
11. Lysrör
11. Lysrör
I ett lysrör eller en lågenergilampa finns argon, som är en gas.
På ett bestämt område på golvet ligger flera ärtpåsar. Det är argonatomer som ligger i lysröret. Nu strömmar elektronerna (eleverna) genom lysröret. De lyfter upp ärtpåsarna och låter dem sedan falla till golvet igen.
Så lyfter elektronerna argon-atomerna till en högre energinivå.
Ärtpåsarna ger ifrån sig energi när de faller. Någon som har tårna under kan känna energin och alla kan höra dunsen.
När atomerna går tillbaka till sitt ursprungliga skick, släpper de ifrån sig energin de hade fått av elektronerna som ljus.
12. LED
12. LED
En diod leder ström bara i en riktning.
En lysdiod (LED) ger ifrån sig ljus när strömmen går igenom den.
Ett batteri ger likström. Den går bara i en riktning.
Dramatisera:
En elev är diod och håller en bit färgad (blå, röd eller grön) kartong i ena handen.
Den andra armen håller dioden ut som ett hinder för att stoppa strömmen.
Resten av eleverna är elektroner och går mot dioden längs en ledare.
Om strömmen kommer i rätt riktning sänker dioden hindret, släpper igenom elektronerna och lyfter sin färgade kartong för att visa att den ger ifrån sig ljus.
Så gör dioden hela tiden när den får likström som går i rätt riktning.
Det får den från ett batteri när batteriets +pol är kopplad till diodens längre ben.
Från ett potatisbatteri (äppelbatteri på bilden) går strömmen i rätt riktning genom dioden när sista kopparspiken är kopplad till diodens längre ben.
Om man kopplar diodens kortare ben till +polen går strömmen strömmen i “fel” riktning.
Dramatisera:
Elektronerna kommer till dioden från andra hållet. Dioden höjer hindret, stoppar strömmen och fäller ner sin färgade kartongbit - den ger inget ljus.
Om dioden får växelström händer det här:
Strömmen byter riktning hela tiden.
Dioden släpper igenom elektronerna och lyser när de kommer från det ena hållet men stoppar elektronerna och är mörk när de kommer från andra hållet.
Så blinkar dioden när den får växelström.
Växelström kommer från en generator.
Olika färger
Det finns, röda, gröna och blå lysdioder.
Man kan kombinera dem för att få ljus i olika nyanser.
Alla tre färgerna tätt ihop uppfattas som vitt ljus.
Dramatisera:
Tre elever med var sin bit färgad kartong, röd, grön och blå, står tätt efter varandra.
Resten av eleverna föreställer elektroner och går längs ledaren mot dioderna.
Alla tre dioderna släpper igenom elektronerna och lyfter sina kartongbitar för att visa att de lyser.
En vit påse över alla tre kartongbitarna visar att deras gemensamma ljus uppfattas som vitt.
Det finns också andra sätt att åstadkomma vitt ljus med lysdioder.
13. Solpanel
13. Solpanel
Solceller / fotoceller fungerar som dioder. Strömmen kan bara gå i en riktning genom dem. En solpanel består av en massa fotoceller.
Övre sidan vänds upp mot ljuset. Mellan översidan och undersidan finns ett skikt som elektronerna bara kan gå igenom i en riktning, från undersidan till översidan och bara när översidan får ljus.
Dramatisera:
Rita en avlång plan. Det är solpanelen i genomskärning. Lägg ett hopprep som mittstreck. Det är gräns mellan översidan och undersidan. Eleverna föreställer elektroner och står utspridda på båda planhalvorna.
De kan inte gå över hopprepet innan översidan får ljus.
Nu skiner solen på översidan. Elektronerna från undersidan går över hopprepet till översidan. Sedan kan de inte gå tillbaka. Snart är alla elektroner på översidan.
För att jämna ut skillnaden, som kallas spänningsskillnad, måste elektroner komma till undersidan. Men de kan inte gå över hopprepet i den riktningen.
Rita en ledare från översidan till undersidan på utsidan av solpanelen.
Längs den kan elektroner gå till undersidan.
Eftersom solen fortfarande skiner på översidan, kan elektronerna sedan gå över hopprepet till översidan, fortsätta genom ledaren och ta ett varv till.
Det kallas kortslutning när elektronerna rör sig runt så här utan att hindras av något motstånd, utan att göra någon nytta.
Man kan leda strömmen genom en accumulator, ett laddningsbart batteri, som laddas upp.
Då har man ström att använda när solen inte lyser.
Man kan också låta strömmen från solpanelen driva någon elapparat direkt.
14. Generator
14. Generator
Generator
Generatorn består av en spole koppartråd och en stark magnet.
Magnetfältet påverkar elektronerna när magneten rör sig.
Elektronerna dras inte till magneten utan rör sig vågrätt fram och tillbaka i koppartråden när magneten rör sig lodrätt.
I generatorn på bilden snurrar man magneterna för att få en snabb rörelse.
Dramatisera:
Eleverna föreställer elektroner och står i ring.
Läraren står i mitten med en stavmagnet.
Lyft magneten, elektronerna tar ett steg motsols (åt vänster).
Sänk magneten, elektronerna tar ett steg medsols (åt höger).
Upprepa.
Elektronerna byter hela tiden riktning längs ledaren. Sådan ström kallas växelström.
Det bildas också växelström om kopparspolen rör sig och magneten står stilla.
15. Atomer
15. Atomer
Väte
Den enklaste atomen är väteatomen.
Kärnan i väteatomen är en ensam proton (+).
Runt kärnan rör sig en elektron (-).
Dramatisera:
En elev är proton och står i mitten. Röd tröja eller röd postit-lapp kan symbolisera +laddning.
En annan elev är elektron och springer runt kärnan. Blått eller svart kan betyda -laddning.
En minusladdad partikel och en plusladdad uppväger varandra. Tillsammans gör de att atomen är neutral.
Helium
Helium är det näst lättaste ämnet.
Kärnan i en heliumatom har två protoner. Eftersom båda är +laddade stöter de bort varandra.
För att kärnan ska hållas ihop behövs också två neutrala partiklar, neutroner i kärnan.
Dramatisera:
Två elever med + laddning står i mitten och försöker knuffa bort varandra.
Två neutrala elever står och håller ihop dem.
För att atomen ska vara neutral behövs lika många elektroner som protoner.
Två elever med -laddning springer runt kärnan.
I periodiska systemet kan man se hur många protoner varje ämne har.
Antalet protoner kallas atomnummer.
16. Kärnkraft
16. Kärnkraft
Uran är det tyngsta grundämne som förekommer naturligt. En uranatom har 92 protoner i kärnan och lika många neutroner som håller ihop dem.
Kärnkraften är den kraft som håller ihop atomkärnan.
När man skjuter neutroner mot en urankärna klyvs den. Flera neutroner lossnar ur kärnan och klyver nya kärnor i en kedjereaktion.
Kärnkraften frigörs och åstadkommer enorm hetta och farlig strålning.
I kärnkraftverk använder man hettan för att få vatten att koka och driva ångturbiner som driver generatorer som tillverkar elektricitet.
Dramatisera
Flera elever föreställer protoner som stöter bort varandra och neutroner som håller ihop dem i atomkärnan.
En ensam neutron skickas mot kärnan och klyver den.
Neutronerna från kärnan far omkring och klyver andra kärnor.
Helvilt!
Google Sites
Report abuse