Droger_handledning

Droger / rusmedel / beroendeframkallande ämnen

Det här temat är en utmaning.

Att göra det konkret, aktiverande - men inte direkt lockande.

Att behandla det sakligt - men varken tråkigt eller skrämmande.

Dessutom är det knappast ämnenas kemiska sammansättning, deras medicinska egenskaper eller deras biologiska påverkan som väcker intresse i verkliga livet. 

Det är sociala och kulturella faktorer.  Det är grupptryck, osäkerhet och experimentlust.

Det är förväntningar och vuxnas exempel.

Omgivningslära är ett brett ämne. Här passar det bra att öva sig att använda sina kunskaper brett. Inte bara inom naturvetenskap utan också sina erfarenheter av hur människor fungerar.

Hur märker du att ...

• Någon har börjat röka regelbundet?

• Alkohol har blivit viktigt för någon?

Ofta har eleverna hört hur hälsan påverkas. Men kompisen verkar ju kärnfrisk! Så det kan väl inte stämma? Åtminstone inte ännu på många år.

Det finns andra kännetecken som märks tidigt:

• Den som behöver tobak regelbundet ser till att ha det med sig. 

• Den som pratar mycket om att dricka visar att alkohol har börjat spela en stor roll i hens liv.. 

• Båda anser att det får kosta och skaffar pengar till det.

Vad ska man kalla dem? 

Vad gör ett ämne till en drog?

• Det påverkar hjärnan

• Man kan bli beroende av det

Vanligen kallas inte tobak eller alkohol (eller kaffe!)  för drog, fastän de uppfyller båda kriterierna. 

Oftast räknas bara olagliga / receptbelagda ämnen som droger.

Det är ändå viktigt behandla tobak och alkohol i det här avsnittet, åtminstone av tre orsaker:

• De är olagliga för minderåriga.

• De som blir beroende har vanligen börjat röka / snusa / dricka som minderåriga. 
  Det är mycket osannolikt att någon, som aldrig har provat att röka, skulle börja göra det när hen fyllt 18.
  Hen har just blivit vuxen, fått frihet och möjligheter att bestämma själv vad hen vill göra. 
  Hen har fått ansvar för sin egen ekonomi. Varför skulle hen välja att börja röka då?

• Tobak och alkohol är inkörsport till tyngre droger. 
  Knappast börjar någon som aldrig använt tobak eller alkohol direkt med cannabis eller starkare rusmedel.

Så kan man preparera

1. Dora stängde jag in i en plastpåse tillsammans med en glödande cigarrett en kort stund. Stanken har suttit i ett decennium.

2. Dirk är svårare. Honom måste jag hälla alkohol på dagen innan han ska användas. Sen förvaras han i plastpåse. Det luktar förstås inte helt autentiskt, när alkoholen inte kommer med någons utandningsluft, men också att känna igen alkohol på lukten var ny kunskap för mina elever.

3. Cannabis luktar "bränt hampsnöre, men lite äckligara, oljigare mot bränt stekt ägg", skrev någon. Bränt hampsnöre behåller inte lukten så länge. Bäst att bränna lite rasten före lektionen och stoppa det under skjortan på Donald. Sen får eleverna ändå använda uteslutning: Det luktar bränt, men inte tobak. Vad utom tobak kan röks?

4. På den fjärde stationen lägger jag en plastpåse med en tygtrasa och kanske en tändare.  Ämnet som Daisy hade på trasan har avdunstat och inte lämnat någon lukt efter sig. Hon kan ha hittat det hemma i garaget. Tändargas sniffas (boffas) också.
   Sniffning är vanligt bland hemlösa / utnyttjade barn i fattiga länder, just för att det är billigt och ämnena är lätta att få tag på. 
   "Vid järnvägen säljs droger och lim i gamla plastflaskor. Här ligger små barn på plastpåsar och sover medan solen värmer dem. Att få kontakt med barnen förefaller omöjligt. I ett hörn sitter barn och sniffar lim tills deras röda ögon slocknar och tankarna försvinner ur den här världen. Varje barn jag möter här är en mager missbrukare.” Utdrag ur Sofia Jerns fotobok ”Glue Boys” 

Länkarna till sidan Drugsmart går till olika delar av sidan; tobak, alkohol, cannabis resp sniffning / boffning.

De tre stegen

"Kroppen bryr sig inte om vilken typ av drog det är utan det är mängden och styrkan på drogen som avgör hur den reagerar.

Det är så att kroppen går igenom tre steg beroende på styrkan och mängden av giftet eller drogen" (Say No to Drugs)

Steg 1: Kroppen försöker först göra sig av med det giftiga ämnet genom ökad aktivitet för att förbränna det snabbt och få ut det med svett, urin och avföring. Personen som tagit drogen känner sig pigg, blir aktiv och pratsam, skrattar lätt, svettas och behöver ofta gå på toaletten. 

Steg 2: I första steget använde kroppen mycket energi. Nu måste den spara på krafterna och satsa alla resurser på att oskadliggöra giftet i levern för att överleva. Personen som tagit drogen blir slö, sentimental, får dålig balans och sluddrar när han talar. 

Steg 3: Kroppens sista försök att överleva är att hindra drogintag. Personen somnar eller blir medvetslös och kan inte längre tillföra kroppen mera gift.. Personen kan kräkas för att matsmältningen inte ska ta energi. Alla normala funktioner går på sparlåga och energin används i stället för att bryta ner giftet. Om giftet är för starkt eller dosen för hög, så att kroppen inte lyckas bryta ner det, dör personen. 

Alkohol - statistik

Om man vill ta upp andra än fy/ke-aspekter finns lite diskussionsunderlag här. 

Det finns mycket statistik om alkoholbruket i vårt samhälle. 

Med risk för att förenklingen missar de finare nyanserna kan man sammanfatta något av statistiken så här. 

• Av 100 vuxna använder 90 alkohol. 

• 80 av 100 använder alkohol utan att få problem. 

• 10 av 100 riskerar att få alkoholproblem, beroende eller kroppsliga skador pga alkohol. 

• Av de 10 som riskerar att på problem har hittills 4 varit kvinnor och 6 män. 

• Antalet kvinnor som riskerar att få alkoholproblem ökar, men männen verkar inte bli färre. 

• I Finland är dubbelt så många män som kvinnor alkoholister. 

• Vem som helst blir beroende av alkohol om hen använder tillräckligt mycket. Vad som är ”mycket” är olika för olika personer. 

• Unga personer utvecklar beroende snabbare än äldre. 

• 10 av 100 vuxna använder inte alkohol. Av vilka orsaker låter de bli? (smaken, effekten, priset, övertygelse?) 

Att fundera på

Människor i andra länder dricker också. Fundera över skillnaden i inställningen till alkohol i vårt land och i andra kulturer. 

• I vår kultur är det vanligt att allt drickande associeras med att bli berusad. 

• Vi fnittrar åt drickande. Vi skojar om fylla. Det gör redan små barn. 

• Ordet 'fest' betyder för många bara att dricka alkohol. För att ha fest behöver man inte vara finklädd, inte städa eller dekorera, inte ordna något program, bara skaffa alkohol. 

• Det finns också många som helt tar avstånd från alkohol. 

• Har du träffat någon som är neutral när det gäller alkohol? Någon som kan dricka men inte skämtar om det eller uppmanar andra att dricka. 

• I många andra länder är det vanligt att dricka vin till maten, att bjuda på en drink när det kommer gäster. Men om någon blir berusad anses det som ett misslyckande och inget man skojar om 

Alkoholbruk i Finland (Institutet för hälsa och välfärd)

Filmer om alkoholberoende och droger på Vetamix.

Narkotikaberoende (Droglänken.fi)