Forsså Bruk

Forsså Bruk.
Historik:
Forsså bruk var ett svenskt bruk, beläget vid Näsvikens järnvägsstation i Forsa socken, nuvarande Hudiksvalls kommun.

Vid Forsså bruk bedrevs fram till 1868 huvudsakligen tegeltillverkning. Nämnda år anlade konsul E. Rasch där ett av Sveriges första träsliperier, och 1870 uppfördes en pappfabrik för massans förädling. 1911 ombildades bruket till Forsså bruks AB.

Bruket lades ned 1983. Hudiksvalls Kommun tog sedan över fastigheten (mark och byggnader) och det helt kommunägda bolaget ForssåGruppen AB tog över driften. Det bolaget är ett dotterbolag till Hudiksvalls Näringslivs AB, även det helt kommunägt. Kommunen håller nu på att avveckla Hudiksvalls Näringslivs AB och fastigheterna i ForssåGruppen AB går över till Fastighets AB Glysis, även det helt kommunägt.

Nyligen har fd mässen (byggnad och mark) sålts till NOAQ AB som rustar den som kontor till sin personal. Det sk plåtmagasinet öster om fd mässen såldes för rivning till NOAQ. Det använde fram till nu av Toveks. De blev nu hänvisade till mindre lokaler där tidigare DellenCat ek. för. höll till. NOAQ AB äger sedan tidigare fd tvättstugan-labbet och den marken. Genom rivningen försvann 1200 m2 lokaler.

En trend är nu att Forsså Bruks lokaler mer och mer används som passiva lokaler såsom vinterförvaring av husbilar och båtar. En grundtanke när kommunen tog över efter Forsså Bruks nedläggning var att aktiva små och medelstora tillverkande företag skulle flytta in. Nu är trenden den motsatta.

Det finns dock förslag på projekt för att vända den trenden men ingen plan eller strategi är gjort för detta. Detta kan göras i vårt projekt.

Från början använde Forsså Bruk skog som råvara som flottades hit över Dellarna men på senare tid gjordes kartongen uteslutande av returpapper. Så det finns en lång tradition av både att använda träråvara och återbruka. Nu finns både Dakapo och Toveks som arbetar med återbruk på ett framgångsrikt sätt. På området finns även Helsinge Linnevävert som fortsätter textiltraditionen från linspinneriet i Sörforsa. Linspinneriet i Sörforsa var störst i norra Europa på sin tid och använde lin som råvara.

Organisationen BioInnovation har sagt att det nu är läge att ta hem textilproduktion till Sverige igen. Idag skeppas skogsråvara från Sverige till exempelvis Indien för att med viskosmetoden göras till tråd som sedan kommer tillbaka som färdig konfektion till Sverige. Idag sker ingen spinning alls i Sverige i industriell skala. Och det finns nu betydlig mer miljövänliga metoder än viskosmetoden för att spinna tråd av skogsråvara både för kläder och som styrkematerial i gröna kompositer för bilar, flygplan, båtar mm.

Tränätverket (hålls ihop av HNA) tog fram förslaget Textilprojektet där planen var att spinna tråd från pappersmassa som malts ner till nanocellulosa. Tre ledande forskare från RISE ville samarbeta med oss lokalt här och de hade en patenterad metod som var klar att skalas upp. Finansieringen var delvis klar då styrelsen för HNA oförklarligt lade ner projektet som man kort tidigare hade applåderat. Vi vill nu i detta projekt att Textilprojektet och andra förslag till grön teknikutveckling tas upp igen. Forsså Bruk är ett lämpligt ställe för denna etablering och blir det i en mycket stor skala så finns lokaler vid linspinneriet i Sörforsa. Vi lever i en bygd som har ett arv av tidigare storskalig textilproduktion.

NOAQ är ett framgångsrikt företag på ForssåBruksområdet med försäljning av sina översvämningsskydd i 40 länder. Vi vill från projektet att även tillverkningen sker i Näsviken och ett utvecklingscenter för detta borde kunna samordnas med övriga förslag. Där kommer även gröna kompositer med styrkematerial från nanocellulosa kunna komma in. Det finns även långt gångna projekt med t.ex. automatiska segelvingar som ett FN-organ visat intresse för men som inte är finansierat än.

Vattenkraftverk: Effekt 0,84 MW och årsproduktion 4,5 GWh. Orsa besparingsskog har nyligen sålt till Strömfallet Småkraft AB som har sitt säte i Uppsala.

(Jämförelse Djuped kraftvärmeanläggning som har effekten 50 MW.)

Målbild på kort sikt.

Fler aktivt tillverkande företag på området.

En plan ska göras för att ta tillvara de företag och idéer som finns för att utveckla grön teknik.

Utreda om fastigheternas värde kan användas för att utveckla servicen i Näsviken.

Utreda om fastigheternas värde kan gå in i ett lokalt utvecklingsföretag i samarbete med kommunen.

Aktivera Textilprojektet.

Hur kommer vi dit?

Handlingsplan.

Målbild på lång sikt.

Hur kommer vi dit?

Handlingsplan.