Tamms kanal är (var) en kanal i Hälsingland med slussar för ångbåtstrafik som Per Adolf Tamm anlade för att underlätta frakten av järnmalm från östra Svealand via Bottniska viken till sina masugnar vid Dellensjöarna. Den fem kilometer långa sträckan mellan Näsviken vid Södra Dellen och Forsa kyrka blev färdig 1858 men invigdes officiellt 16 juli 1860. Den har två slussplatser, den ena i Näsviken och den andra 1 km nedströms vid Nedre Hamre. Grävda kanal- och slussträckor utgör ungefär 700 meter.
Nu finns en poddcast om Tamms Kanal. Lyssna här! 14 minuter lång.
Tamms ursprungliga plan var att med ytterligare slussar göra hela vägen från Dellensjöarna till kustorten Iggesund farbar. Men Hudiksvalls stad byggde samtidigt en järnväg, Hudiksvalls Järnväg, till Forsa, vilket gjorde det resterande kanalbygget onödigt. Kanalen användes i 16 år, men stängdes för trafik när järnvägen 1874 förlängdes till Näsviken.
Idag är slussportarna vid bägge slussplatserna ersatta med fasta fördämningar, men alla kanalmurar är fortfarande intakta. I Näsviken finns ett monument över Per Adolf Tamm intill den grävda kanalsträckan mellan Dellen och första slussplatsen.
Per Adolf Tamm, född den 2 januari 1774 i Göteborg[1], död den 24 juli 1856 på Österby bruk, var en svensk friherre och bergsbruksidkare. Per Adolf Tamm var son till direktören vid Svenska Ostindiska kompaniet, Gustaf Tham och Cristina Maria Grill. Han föddes med namnet Tham och tillhörde ätten med samma namn, därmed ättling till Sebastian Tham.
Tamm utbildades till en början i hemmet innan han kom att studera i Uppsala – vid 13 års ålder – åren 1787–90. Under hela 1790-talet läste han kemi, fysik och lanthushållning vid Uppsala universitet.
Tamm deltog som kornett i finska kriget 1790, där han utmärkte sig i flera sjödrabbningar. Han belönades med Svensksundsmedaljen i guld och utnämndes 1792 till löjtnant vid Livregementets kyrassiärkår.
Tamms moster, änkefru Anna Johanna Grill, skänkte honom en femtedel av det stora Österbybruk (intill Dannemora gruvor, knappt 5 mil norr om Uppsala) med uppdrag att förvalta hela egendomen. Så småningom förvärvade han även resterande delar av bruket samt Strömbacka med flera bruk i Hälsingland och blev en av Sveriges rikaste män. Han förbättrade bergsbruket och utvecklade lanthushållningen i sin hemort, och gjorde sig även känd för välgörenhet och mecenatskap. 1802 stod han dessutom som ensam ägare av Österbybruk, vilket ägdes av släkten till 1916.
Tamm avsade sig adelskapet vid riksdagen i Norrköping 1800, och kom därefter att ändra sitt namn från Tham till Tamm. År 1826 mottog han nytt sköldebrev av Karl XIV Johan, då han bibehöll det antagna namnet Tamm, och upphöjdes 1843 till friherre. Han deltog nu åter i riddarhusets förhandlingar och var vid 1834–35 års riksdag ledamot av statsutskottet. Sedan 1812 var han ledamot och sedan 1848 hedersledamot av Lantbruksakademien, sedan 1824 av Vetenskapsakademien och sedan 1846 av Akademien för de fria konsterna. År 1849 kallades han till hedersledamot av Vetenskaps-Societeten i Uppsala.
Tamm gifte sig 1802 med sin kusin Anna Margareta Grill. Hon avled dock kort efteråt i vad som tros vara sviterna av ett missfall. År 1804 gifte han sig med Johanna Charlotta Ehrenbill som även blev mor till hans barn.
Strax uppströms övre slussen.
Övre slussen idag.
Vid nedre slussen i Hamre.
Nedre slussen idag.
Bilden ovan. Parti av kanalen i höjd med nya järnvägsstationen. Fotoår 1911. Flera har hjälps åt med informationen och fått fram att det är nya järnvägsstationen i Näsviken med lastbryggan och någon sorts bockkranen. Ångbåten Näs ligger vid bryggan. Den ägdes av Tage Rasks pappa. Tack till Karl-Arne Lindström, Håkan Blank, Håkan Lidström och Olle Danielsson för information. Bilden ligger hos
https://digitaltmuseum.se/021018116189/parti-av-kanalen-nasviken
Roger Frank: Nya stationen. Pappa har ett liknande foto som jag jämfört med. Malmen från järnvägen lastades över till båtarna, som åkte till Moviken. Det finns bilder på lastningen i sockenbilder. En stuga bredvid Dacapo tjänade som raststuga. Tuffa grabbar som riskerade livet när ”getterna” gick på Södra Delllen. Det var tung last från Moviken, med tackjärn (Moviken) och smidesjärn (Strömbacka).
Här en bild (t. v.) från sockenbilder.se som visar lastkajen vid nya järnvägsstationen. http://www.sockenbilder.se/forsa3/visasok3.asp?page=7&sok=N%E4sviken
Är bilden nedan från samma plats?
http://www.sockenbilder.se/forsa3/visasok3.asp?sok=lastning&page=1
Länkar:
http://kanaler.arnholm.nu/patamms.shtml
Några citat från denna sajt:
“P A Tamms kanal byggdes under åren 1857 till 1860 för att man lätt skulle kunna frakta malm upp till Strömbacka bruk. Den byggdes av huggen sten från Mälardalen. Kanalen byggdes på initiativ av brukspatronen Petter Adolf Tamm som även bekostade bygget. Han fick dock inte uppleva den färdiga kanalen, då han avled redan 1856.
Arbetena leddes av kapten S. P. Bergman vid Väg- och Vattenbyrån. Bygget av denna kanal ansågs särdeles besvärligt, varför Bergman befordrades till major sedan bygget avslutats.
Kanal och slussar byggdes för båtar som var 18,5 meter långa och 3,6 meter breda.
Kanalen var i bruk fram till 1874. Då öppnades en järnväg som tog över trafiken. Sedan dess har kanalen endast använts periodvis för timmerflottning. Senast under åren 1944 till 1965.
När kanalen byggdes sänktes Norra Dellen till Södra Dellens nivå och Norrboån däremellan rensades och muddrades till lämplig bredd och djup.
Två slussar anlades. Den ena i anslutning till den egentliga Tamms kanal vid Näsviken och den andra vid Hamre där det också grävdes en kortare, cirka 75 meter, kanal.
Slussen vid Näsviken fick dessa dimensioner: längd mellan portarna 26,8 meter, bredd vid in- och utlopp 4,9 meter och djup 6,95. Lyfthöjd 8 fot. Denna sluss var en enkelportssluss med en nedre höjd på mer än 6 meter.
Slussen vid Hamre fick dessa dimensioner: längd mellan portarna 26,9 meter bredd vid in- och utlopp 5,7 meter och djup 4,8 meter. Lyfthöjd 14 fot.
Renovering på gång!
Kanske inte riktigt på gång, men Pär Wallin som arbetar med byggnadsvård och rekonstruktion av äldre bebyggelser har börjat undersöka möjligheterna. Pär har varit i kontakt med berörda parter och inte fått nej, så det är alltså inte helt omöjligt att kanalen kan rekonstrueras. Just nu funderar han på vilken strategi han skall ta för att få projektet att komma vidare.
Pär bor i trakten och besökte kanalområdet i våras. Han tog då dessa bilder.”
https://fyr.org/wiki/index.php/Tamm
Bruno Frank berättar om kanalen: https://youtu.be/qZBVAR2yX20
“Hudiksvall Hela Livet bjuder seniorer på utflykt till vackra Tamms kanal i Näsviken. Bruno Frank håller föredrag om motlutsflottningen och historien om det Engelska bolaget som köpte stora avverkningsrätter i Härjedalen, byggde en flottled mellan Ljusnan och Delsbo och flottade virket i motlut.”
Om MS Dellen: https://msdellen.nu/historia
QR-kod till denna sida.