Bakgrund:
Fibromyalgi drabbar cirka 2-3% av befolkningen globalt och är vanligare bland kvinnor. Tillståndet kännetecknas av utbredd smärta, trötthet, kognitiva besvär, samt försämrad arbetsförmåga och livskvalitet. Vägen till diagnos är ofta lång och resurskrävande och rätt behandling är fortfarande en utmaning. Tidigare studier har visat att fibromyalgi innebär en hög ekonomisk börda. Det är oklart i vilken utsträckning detta gäller i Sverige, samt vilken betydelse covid-19 och pandemin haft för vårdkonsumtion och sjukdomsförloppet.
Syfte:
Att undersöka sjukdomsbördan hos individer med diagnosen fibromyalgi, analysera relationen till covid-19, samt jämföra med matchade kontroller.
Metod:
Ur en kohort av individer folkbokförda i Region Stockholm eller Västra Götalandsregionen år 2015 identifieras alla med diagnosen fibromyalgi (ICD-10: M797) från år 2016, och matchas (för ålder, kön, civilstånd, region och kalendertid) med fyra kontroller.
Data hämtas från SCIFI-PEARL-projektets länkade registerdata över individbaserad information från primärvård, specialistvård och läkemedelsregister. Läkemedels- och hälso/sjukvårdskostnader skattas över tid både före och efter diagnosen sätts, samt jämförs med de matchade kontrollerna. Betydelsen av en covid-19 infektion på kostnaderna analyseras. Samsjukligheten analyseras och jämförs mellan grupperna, samt sambandet mellan fibromyalgi och post-covid (ICD-10: U09.9).
Det övergripande syftet med studien är att undersöka om Covid-19-infektion är en riskfaktor för ökad sjukdomsbörda för individer med fibromyalgi och ökade sjukvårdskostnader, och om post-covid är vanligare bland dem med fibromyalgi. Ett sekundärt syfte är att bedöma sjukdomsbördan hos individer med fibromyalgi, i kombination med eller utan Covid-19-infektion, jämfört med utvalda matchpopulationer i Sverige (Region Stockholm och Västra Götalandsregionen) också i kombination med och utan Covid-19-infektion, och särskilt bland unga individer och att jämföra kvinnor och män.
Sjukdomsbörda, som nämns i syftena, planeras att inkludera sjukvårdskostnader, läkemedelskostnader, sjukfrånvaro, samsjuklighet, tid i vården och att vänta på vård. Faktorer som kommer att undersökas, utöver fibromyalgidiagnos, Covid-19-diagnos och post-Covid-diagnos, är män/kvinnor, ålder, utbildning och födelseregion.
Genomförs i samverkan med Riksförbundet Fibromyalgi & Långvarig smärta. Finansieras av Fibromyalgiförbundets forskningsstiftelse.