Lära in ute

"Usch, vad vi är oroliga för alla bin som ingen förstår håller på att försvinna!"

Det blev startskottet för oss pedagoger på Fritidshemmet Lönnen att planera och genomföra ett tema som blev till många lärprocesser över tid. Vi utforskade hur bina lever, vad de tycker om, vad pollinering är, skillnad på bi, geting och humla och mycket, mycket mer...

Vi valde att fokusera på samt koppla till följande mål i Lgr 11 kap 4 under centralt innehåll

och rubriken natur och samhälle;

• Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Se berättelsen om processen här

För att välkomna de återvändande flyttfåglarna så har vi byggt 3 stycken fågelholkar. Några elever var med och sågade upp materialet till holkarna. Andra var med i skogen när vi spikade ihop holkarna. Vilket samarbete!! En fantastisk problemlösningsuppgift där alla fick vara delaktiga på ett eller annat sätt. Att i en grupp av 4 elever få en gäng brädor, spikar och två hammare och tillsammans klura ut hur de skulle få ihop detta till en fågelholk. Att spika på marken i skogen var inte det lättaste, det krävde att man hjälptes åt och höll ihop bitarna åt varandra. Nu hänger våra holkar i vår "trädskog" där vi har våra träd. Vi väntar med spänning för att se om vi får några hyresgäster.

• NO; biologi,

• Matematik; problemlösning, mäta,

Tidigt i höstas samlade vi ihop lite olika former av skräp som ofta förekommer i naturen. Väl på plats i skogen satte vi fast våra olika skräp på plankan som sedan grävdes ner.

Tillbaka i klassrummet diskuterade vi vad vi trodde skulle hända med skräpet på plankan.

Eleverna skrev ner sina hypoteser och dokumenterade med teckningar och text.

Vi har i skrivande stund inte grävt upp vår planka, men det ska vi göra innan sommarlovet för att se om det hänt någonting.

Fortsättning följer...

• NO; biologi - Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Vi går till skogen varje onsdag. Ibland går vi till skolskogen och ibland går vi till vår skog där vi har våra träd. Vi har ofta med oss en mindre grensåg och ett par täljknivar. Eleverna har lärt sig hur man hanterar en kniv, vi har pratat säkerhet och lärt oss vad man får tälja i. Vi arbetar också aktivt med allemansrätten, en unik

En ganska enkel men anpassningsbar övning är denna. På en vaxduk har jag gjort rutor, en för varje bokstav i alfabetet. Uppdraget blev denna gång att två och två hitta saker i skogen som började på alla bokstäverna. Men med möjligheten att vara flexibel kring vissa, ej så vanligt förekommande bokstäver. Så, med kreativa lösningar serverades iskallt vatten på bokstaven I, en himla snygg pinne på bokstaven H och så vidare.

• NO - djur och växter i närområdet

• Svenska

• Samarbete

I skogen fick eleverna vid detta tillfälle leta bokstäver som de sedan skulle få ihop till ett ord. Två elever hade huvudansvaret att tejpa ihop bitarna och de andra fick ge förslag hur de skulle få ihop bokstäverna till ett ord. Ordet var kopplat till trafik och mörker. När ordet var löst och ihop tejpad dolde sig ett meddelande på baksidan. En ledtråd till skatten. Skatten visade sig sedan vara reflexer, vilket passade bra efter som mörkret och hösten var på väg.

• problemlösning

• samarbete

• svenska

Det är roligt och spännande att lära sig om spår i naturen. Här har vi hittat rester från en kottfest. Men vem har ätit här?

Detta går att vidareutveckla med att spana efter bajs. Att plantera harbajs är en rolig aktivitet för de yngre barnen. Har man tur kan man se vad haren ätit genom att fröna i bajset börjar gro och växa.

Ibland kommer det ju till och med snö i vårt område, och då är det roligt att spana på djurspår i snön.

Tips kring djurspår

• NO; biologi - djur och växter i närområdet

• NO; biologi - vattnets former

• NO; biologi - fotosyntes

Under vårt arbetsområde med vatten så blev det också riktig vinter. Efter veckor med minusgrader valde vi därför att förlägga veckans skogstur till Blacktjärn. Vi borrade hål i isen och gissade hur tjock den var. Den var 19 cm!

Vi lärde oss var isens svaga punkter finns, hur man ska vara utrustad för en tur på naturis och att man blir blöt om man ska försöka känna isens slut i det borrade hålet.

bad- båt- och isvett SLS

När vi gått igenom isvett, både i klassrummet och på isen, och tränat på att livrädda varandra på isen så bjöd Blacktjärn på fin skridskoåkning och vädret på en fantastisk vinterdag! Vi avslutade dagen med varm blåbärsoppa vid strandkanten.

• NO - vattnets olika former

• NO - årstidsväxlingar i naturen

• Samarbete, gruppstärkande

• Idrott - Friluftsliv och utevistelse

När snön kommer till vår skolgård gäller det att passa på! Vi hade precis påbörjat vårt arbetsområde kring vatten, och så kom vintern. Med mängder av snö. Snabbt planerade jag om och valde att förlägga måndagens första lektion ute. På fotbollsplanen.

Eleverna delades in i grupper och fick alla ett och samma uppdrag; att bygga något som var högre än den längsta personen i gruppen.

Engagemang, samarbete och problemlösning. Elever byggde rampar för att kunna förflytta stora snöbollar upp på redan stora snöbollar. De prövades och klurades; hur kunde de få en snöboll att stanna kvar? Olika lösningar kom fram. En del låsta bollarna med snö, andra förändrade underdelens form.

• Matematik - problemlösning, mäta, former

• Samarbete

• Problemlösning

• Pröva och hitta lösningar

• NO - vattnets olika former

Ibland äter vi lunch i skogen. Det är något våra elever uppskattar. Den sista skogsdagen på höstterminen, en kall decemberdag var en sådan. Ofta brukar en eller två elever få hjälpa till med grillandet.

Men när det var avslutning i skogen behövdes något mer; nämligen "strövargodis".

Att få vara med och göra strövargodis över glöden och sedan bjuda sina klasskompisar var något om föll på dagens medhjälpare. Och om vi alla vet, allt smakar ju så mycket godare i skogen.

Recept på strövargodis:

50 g smör,

0,5 dl socker

2 dl havregryn

(Vi dubblade till en grupp på 25 barn)

Faktatext om det adopterade trädet. Eleverna har varsitt träd i skogen dit vi går regelbundet. Här fick de observera sitt träd och skriva ner vad de såg;

• barr- eller lövträd?

• hur högt?

• gammalt eller nytt?

• vad heter trädet?

• kan vi ta redan på vilket träd det är genom att titta på löven på marken?

• NO - växter i vårt närområde

• NO - enkla fältstudier och observationer i närmiljön.

• SV - beskrivande text

Matematisk problemlösing i skogen. Eftersom vårt temaarbete vud denna tid handlade om pengar så fick gruppen en 10:a ( i plast, skolan har ju en budget att hålla) för varje rätt svar.

I grupper skulle de lösa uppgiften, och alla i gruppen skulle kunna förklara hur de resonerat.

Hade de rätt fick de en peng.

Efter att alla stationer i skogen var avklarade fick alla grupper summera sina tior; vem hade fått mest?

Att sedan få använda pengarna för att betala inträde till bamba var ju en klockren avslutning på förmiddagen.

• MA - strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer

• ämnesöverskridande

• SO - Pengars användning och värde.

När det blev höst så samlade vi höstlöv på väg till skogen. På plats i skogen gjorde vi en bilduppgift, frottage. Vi fick fram lövens former och ådror genom att gnugga en krita på ett papper med lövet placerat under pappret.

När vi kom tillbaka till skolan kom vi på att vi måste ju ha ett träd i klassrummet för våra vackra höstlöv. Sagt och gjort. Vi målade ett naket träd på vårt fönster. Sen placerade vi höstlöven på grenarna och vid trädets fot.

När vintern sedan kom så var trädet åter naket, men fick då inneboende i form av alla våra stannfåglar.

I skrivande stund kan man tänka sig att vårt träd snart kommer få nya löv, precis som träden utanför fönstret kommer att få.

• NO - årstidsväxlingar i naturen, djur och växter i vår närhet, djur och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

En enkel och engagerande lek som vi gjorde på skolgården, som självklart också innefattade samarbete.

Mjölkkorkar med bokstäver skrivna på i en låda och laminerade bilder på olika svenska djur med djurets namn på.

Uppdraget var att ta ett kort, läsa namnet på djuret, springa till korklådan och hämta rätt bokstäver för att kunna skriva djurets namn och sedan visa fröken. Därefter fick gruppen dra ett nytt kort.

Den grupp som fick ihop flest djurnamn vann, men ni fattar ju att alla var vinnare i denna lek. Alla deltog efter sin förmåga.

• inkluderande

• SV - läsinlärning

• samarbete

• NO - djur i vårt närområde

För att skapa möjligheter för lärande så tror jag att man som vuxen måste visa intresse över elevernas fynd i skogen.

En daggmask, som liggandes på ett papper och med hjälp av en lupp och en mobiltelefon blev en film. Maskens rörelsemönster fascinerade, likaså att vi kunde ana maskens blodådror genom hens tunna hud.

Senare kunde vi titta på filmen igen, tillsammans i klassrummet och ha det som underlag för att skriva om just daggmasken.

Så, sätt dig på marken med barnen och utforska naturen tillsammans. Det är fascinerande!

Fakta om kryp i skogen