Personlighet är den inre orsaken till beteende. Tänk dig att du blir tillfrågan att gå på en fest där du inte känner någon, vad är din första spontana reaktion? Tänker du att det ska bli roligt att träffa nya människor är du förmodligen mer extrovert, tänker du att det kommer bli jobbigt kan du vara mer introvert. Ett annat sätt att förklara vad personlighet är för något är genom att föreställa sig att man blir skrämd, skrattar du eller blir du arg på den som skrämt dig? Vår första reaktion är det som kan förklaras som personlighet, förutsatt att det inte är en tillfällig reaktion. Personlighet är varaktigt, stabilt men kan till viss del ändra sig. Skillnaden mellan personlighet och beteende är liten då vår personlighet till viss del kan förutsäga vårt beteende. Men både en introvert och en extrovert personlighet kan t ex hålla ett föredrag (beteende) men det "kostar" mer för den introverte att göra det.
Personligheten kan delas in i olika delar;
De första teorierna kring vad som gör vår personlighet härleds till Antiken. Under antiken på 400 talet f Kr. levde läkaren Hippokrates. Han är känd för sin teori som kallas humoralpatologi. Teorin delar in personligheten i fyra typer beroende på balansen mellan kroppsvätskorna; blod, svart och gul galla samt slem.
Flegmatikern- är långsam och lugn vilket beror på mycket trögflytande slem
Kolerikern- hetsig och ilsken vilket beror på för mycket gul galla.
Melankoliker- tungsint, dyster beroende på mycket svart galla.
Sangviniker- livlig, positiv person beroende på mycket blod.
Vissa av begreppen används fortfarande för att beskriva personlighet, men idag tror de flesta inom forskarvärlden att personligheten är en kombination av arv och miljö.
Idag är de flesta inom forskarvärlden överens om att 40-50% av vår personlighet styrs av våra gener. En stor del av personligheten bestäms även av miljön, och där har man sett att familjen har störst betydelse när det gäller hur gladlynt man blir, där är betydelsen 60%. Den verbala förmågan påverkas till 30% av familjen. Men även andra miljömässiga faktorer är viktiga så som tex kamrater, skola och livshändelser. Flera forskare har också visat att när man är född i en syskonskara har betydelse för personligheten, tex är äldsta syskonet oftare mer ansvarstagande och yngsta syskonet mer risktagande. Här hittar du fler studier om syskon och personlighet. Nedan finner ni ett klipp från vetenskapsstudion om syskon och personlighet.
Förr separerade man på arv och miljöfaktorer men idag vet man att de hänger ihop, och också påverkar varandra. Det forskningsfältet kallas epigenitik. För studier inom genetik och epigenitik används ofta världens största tvilling register som finns på karolinska institutet. Enäggstvillingar har identiskt DNA, och har de då vuxit upp i olika miljöer är de högintressanta för studier om vad som gör vår personlighet. Här kan du läsa mer om det.
Hur vår miljö kan påverka vår arvsmassa har bland andra Michel Meaney forskat om. Han gjorde 2002 en studie på möss och fann då att möss vars mammor inte gav dem närhet blev mindre stresståliga och mer otrygga. Effekterna visade sig också på hjärnan genom magnetröntgen. Musungarna fick en mindre utvecklad hippocampus. Effekten följde sedan med till mössens barn som hade fått samma förändring i hjärnan.
Att inte få närhet ändrar inte generna i sig men det ändrar de strukturer som bestämmer vilka gener som ska vara av och på. De är olika aktiverade beroende på vilken miljö vi varit med om. Men musungarna som fått ändrade hjärnstrukturer på grund av sina mammor som gett för lite närhet kunde ändå utvecklas till normalt fungerande möss om de i sin tur växte upp i en miljö som gav dem närhet. Då aktiverades den avstängda genen. Här kan du läsa mer om detta. Idag vet vi att tex. depression har en ökad risk hos människor vid brist på närhet och trygghet i barndomen. Men vi vet att en gynnsam miljö kan ändra genernas uttryck.
Här kan du se ett klipp där Michael berättar om samspelet mellan arv och miljö
De flesta inom forskarvärlden är idag överens om att personligheten beror på ett samspel mellan arv och miljö, där individuella upplevelser är en stor del av förklaringen inom miljön. Två olika personer kan uppleva en och samma miljö helt olika, och därigenom få olika personlighetsdrag. En person kan växa upp i en miljö med hårda krav och rutiner och tycka att det är toppen, och en annan uppleva det som hemskt.
Här kan du läsa vidare i en artikel om personlighet utifrån arv och miljö
Syftet med att mäta människors personlighet är att man vill kunna förutse deras beteende.
Gordon Allport försökte redan på 1930- talet få fram ord som kan beskriva personlighet, personlighetsdragen kallas traits. Han listade 4500 ord. Detta var för omfattande för att kunna använda för att beskriva skillnader mellan olika personligheter. Man försökte istället med hjälp av en faktoranalys klumpa ihop de faktorer som hörde ihop. Tex svarar människor som gillar att träffa nya människor ofta även att utåtriktade och talföra och att de har många vänner. Dessa kan klumpas ihop som extroverta. Catell fick ner Allports lista och skapade genom faktoranalys 16 poler på en skala. Du hittar dem här.
Fem faktorteorin är en teori som menar att endast fem kategorier är nödvändiga för att beskriva personlighet. Även här finns en skala mellan två poler, klicka här så kan du läsa mer om det.
Ett annat sätt att systematisera personlighetsdragen är genom Jungs typologi. Han har sina rötter inom psykoanalysen. Jung har samlat åtta olika typer, som visar på olika karaktärsdrag. Även där används motsatspar;
1. Introvert-extrovert- handlar om varifrån man får sin energi är den genom andra (E) eller från dig själv (I)?
2. Sinnen-intuition- hur uppfattar du omvärlden och samlar information? Använder du dina sinnen (S), (syn, hörsel, lukt..) eller intuitionen (N)
3. Tänkande-känslor- hur man fattar beslut. Analyserar man problem noga innan man fattar beslut (T) eller går man mer på en känsla( F)
4. Kontroll- upplevelse- brukar du vilja kontrollera det som sker omkring dig (J) eller upplever du det som kommer/händer dig och gillar att improvisera (P)
Beroende på hur man svarar på dessa frågor så kommer man få en bokstavskombination som då förklarar ens personlighet.
Myer-Briggs är en utveckling av Jungs test och har totalt 16 typer. Det är ett flitigt använt test idag.
DISA modellen är en annan modell som försöker strukturera och beskriva olika personligheter, I klippet från nyhetsmorgon till höger får du höra mer om de olika personligheterna .
D-Dominans (RÖD)
I-Inspiration (GUL)
S-Stabilitet (GRÖN)
A- Analytiskt förmåga (BLÅ)
En röd person är en person får mycket gjort är ambitiösa , resultat och tävlingsinriktade. De ser ofta inaktivitet som ett hot. En gul personlighet är glad och positiv, väldigt social och kan stå i centrum. En grön personlighet gillar mer att bevara än förändra. De är konflikträdda och tar hellre laget före jaget. En blå personlighet gillar mest ordning och reda. De kontrollerar och gillar inte när de blir fel. Läser instruktioner noga.
Här kan du lyssna på ett intressant avsnitt från framgångspodden om de olika personligheterna och hur du kan göra för att bli bättre på att socialisera med olika människor
Idag används personlighetstester framförallt i rekryteringssammanhang. Vill man anställa en chef på ett visst företag kan det vara bra med vissa specifika karaktärsdrag. Vill man anställa en säljare kan vissa karaktärsdrag vara bra osv. I rekryteringssamnahang används oftare de tester som kommer från trait psykologin än de som kommer från typ-psykologin. Lägger man till området intelligens i personlighetspsykologi, vilket ofta görs, förekommer intelligenstest i rekryteringssammanhang. Till höger kan du lyssna på ett avsnitt från HR-podden som beskriver olika sett att mäta personlighet.
Här är två Ted talks som handlar om personlighet.