Klinisk psykologi

Vad är klinisk psykologi

Klinisk psykologi är en gren inom tillämpad psykologi som innebär att man diagnostiserar och behandlar psykiska sjukdomar. Idag använd två olika diagnosmanualer DSM -5 och ICD-10. Diagnossystemet ICD-10 (International statistical classification of diseases and related health problems), en standard för klassificering av sjukdomar utgiven av Världshälsoorganisationen (WHO), respektive DSM-5 (Diagnostic and statistical manual of mental disorders) [10]. I Sverige används främst ICD-10 vid diagnostik inom hälso- och sjukvården, medan DSM-5 ofta används inom forskning och i viss mån i psykiatrisk verksamhet.

Socialstyrelsen är den myndighet i Sverige som samlar forskningsresultat och delger landstingen rekommendationer för vilka behandlingsmetoder som har mest evidens (bevis för att de fungerar) . Det kallas att man arbetar evidensbaserat.

Orsaker till psykiska sjukdomar

Idag är de flesta inom forskarvärlden överens om att orsaken till psykiska sjukdomar är en kombination av arv och miljöfaktorer. Vissa sjukdomar vet vi är mer ärftliga än andra, men hos alla spelar miljön roll. Hos en tvilling med schizofreni är det 80% sannolikhet att den andre tvillingen också får schizofreni men det finns fortfarande 20% där miljön kan ha betydelse.

Att sätta en diagnos

För att ha underlag för att sätta diagnos används strukturerade intervjuer och olika enkäter och självskattningsmaterial. Diagnos kriterierna finns formulerade i två olika system, DSM- 5 och ICD-10.

Diagnosen egentlig depression

Prevalens, dvs hur vanligt förekommenade det är att drabbas av depression är cirka 36 procent för kvinnor och 23 procent för män. Diagnoser inom depression och ångest är idag 90% av alla sjukskrivningar. Det är en av vår tids största folksjukdom.

ICD-10 definierar diagnosen depression som ett tillstånd som varat mer än två veckor och där nedstämdhet,nedsatt energi, förlust av intresse eller nöje av att göra aktiviteter som tidigare gett tillfredsställelse är viktiga symtom. Även symtom som förlust av självtillit, skam och skuldkänslor, tankar på döden eller suicid, svårighet att tänka eller obeslutsamhet, vankelmod, sömnsvårigheter och aptitförändring kan ingå. För att få diagnosen depression ska personen inte tidigare ha haft maniska symtom. En egentlig depression är benämningen på en depression som uppfyller diagnoskriterierna. För att ställa diagnosen lindrig egentlig depression krävs ett mindre antal symtom, för medelsvår och svår egentlig depression fler. Förutom detta kännetecknas depression också av att vara episodisk och att den depressiva episoden varar i minst två veckor, samt att den är ofta återkommande och vanligen varar i 3–12 månader.

Behandlingsformer

Vid lindring till medelsvår depression rekommenderas motion. Motionen bör vara minst 30 min och kan bestå av tex promenad, jogging, simning, gymnastik. Det finns starka bevis för att motion påverkar välbefinnande. Antidepressiva läkemedel har också visat god effekt jämfört med placebo. Sedan finns framförallt två olika terapiformer KBT och IPT, vilken terapiform som är mest lämplig beror till viss del på vad patienten själv vill. Vid medelsvår till svår egentlig depression är funktionsförmågan och livskvalitén kraftigt nedsatt vilket gör det svårt att klara av vardagliga sysslor. Hos vissa med svår egentlig depression förekommer psykotiska symtom. Vid svår egentlig depression kan i vissa fall ECT behandling erbjudas. Även litium i kombination med antidepressiva läkemedel.

Ångest

Det är viktigt att skilja på ångest som symtom och specifika, definierade ångestsyndrom. Ångestsyndrom innebär en återkommande svårhanterlig rädsla eller oro i vissa situationer eller i förhållande till vissa företeelser. Vid ångestsyndrom är ångesten svår och leder till inskränkningar i det dagliga livet och ofta funktionsnedsättning. Olika ångestsyndrom definieras utifrån specifika diagnoskriterier i ICD-10.

Ångest som symtom innebär en intensiv oro och känsla av olust eller osäkerhet kopplad till en förväntad fara eller olycka och är vanligtvis av både fysisk och psykisk karaktär. Ångest (känslan av inre spänning, oro, osäkerhet) liknar också upplevelser eller reaktioner på stress. Nedan följer några exempel på diagnoser inom ångestsyndrom:

• Generaliserad ångest - GAD, när ångesten inte kan kopplas till specifika situationer, händelser, föremål eller tankar.
• Specifik fobi- Rädsla och oro inför specifika saker ex spindlar,
• Social fobi- Rädsla och oro inför social situationer eller folksamlingar
• Tvångssyndrom/OCD- tvångstankar och/eller tvångshandlingar som ger upphov till ångest.

Behandling

Ångest behandlas med KBT med eller utan exponering. Exponering innebär att man gradvis och kontrollerat utsätter sig för det man har ångest inför. Antidepressiva läkemedel har också visat effekt på olika ångestsyndrom.

Personlighetssyndrome