Stödstrukturer för analys
Som stöd för analysen kan vi använda olika stödstrukturer.
Stödstruktur 1 - Undersökande frågor
Genom att använda oss av undersökande frågor får vi syn på vad vi med säkerhet vet, vad som är personliga teorier och vad vi egentligen inte vet.
Utgå ifrån följande frågor:
Vad vet jag?
Vad tror jag mig veta?
Vad vet jag inte som jag behöver veta?
Hur kan jag ta reda på det?
Stödstruktur 2 - Bruksteori
Använd er av Viviane Robinsons bruksteori-modell för att formulera hypoteser kring era identifierade problemområden. Modellen hjälper oss att se centrala övertygelser och värderingar som bakomliggande faktorer till nuvarande handlingar samt vilka faktiska konsekvenser dessa leder till.
Vi har identifierat ett problemområde. Första frågan handlar om vilka nuvarande handlingar som bidrar till detta problem? Vad har gjorts eller inte gjorts?
Vilka centrala övertygelser och värderingar ligger bakom handlingarna? Vi behöver prata om våra övertygelser, värderingar och personliga teorier för att få en gemensam förståelse, skapa samsyn, utmana och ibland förändra dessa. Hur kommer det sig att det gjordes eller inte gjordes?
Vilka faktiska konsekvenser leder nuvarande övertygelser, värderingar och handlingar till? Vad hände som ett resultat av detta?
Källa: Förbättringar i en förändringstrött skola, Viviane Robinson
Exempel på bruksteori
Stödstruktur 3 - Tankekarta
Genom att använda oss av en tankekarta som stöd för analysen, får vi möjlighet att strukturera upp våra tankar. Genom att arbeta igenom de olika
delarna i tankekartan får vi möjlighet att tänka kring områden och aspekter som vi normalt inte reflekterar kring, vilket bidrar till att vi breddar analysen.
Utgå ifrån det problem som vi ska formulera hypoteser kring.
Arbeta igenom ett område i tankekartan i taget. Vilka förklaringar och vilken påverkan har respektive område på problemet.
Välj ut de hypoteser som vi tror har störst påverkan på problemet.
Exempel på hypotes
Klasserna är stora och detta påverkar lärarnas upplevelse av att kunna göra anpassningar till varje elev.
Vi ser att vi har en hel del arbetssätt och lärmiljöer för att stimulera elevernas språkliga förmågor, men vi saknar metoder och lärmiljöer som fokuserar på delaktighet och respekt för varandra.
Vi ser att vi saknar kompetens. Personalens kunskaper om relationell förmåga och hur man kan arbeta med elevernas delaktighet och respekt för varandra är på en lekmannanivå.
En relativt hög sjukfrånvaro innebär försvårande omständigheter för gemensam fortbildning.