Fallgropar och tankefällor

I samband med att vi formulerar våra hypoteser är det viktigt att vara vaksam på vanliga fallgropar och tankefällor. Genom att känna till dem och ha ett gemensamt språk för dem kan vi utmana, spegla och uppmärksamma varandra på när vi trampar fel.

Ytliga analyser

De personliga teorierna är ytliga och går inte på djupet.

Strategi - "fem gånger varför"

Vänj er vid att ställa följdfrågor i form av frågor för att utmana och fördjupa varandras hypoteser.

Använd ”5* varför-metoden” - fortsätt att fråga varför för att utmana förklaringarna och för att fördjupa förståelsen av problemet. För varje svar fördjupas förståelsen och de egna tankarna blir tydligare.

Exempel

“Förklaringen till det låga resultatet i matematik kan förklaras av att undervisningen är alltför läroboksstyrd”. (hypotes)

– Varför är det problematiskt att undervisningen är alltför läroboksstyrd? (varför-fråga)

“Om lärare förlitar sig för mycket på läroböckerna så kanske de missar att fånga upp elevernas behov.” (utvecklad hypotes)

– Så förklaringen till de låga resultaten i matematik är att lärare inte fångar upp elevernas behov? Varför förlitar sig lärarna så mycket på läroböckerna? (ny varför-fråga)

“Vi har flera lärare som är osäkra på hur de ska tillämpa och följa kursplanen i matematik och läroboken följer kursplanen på ett systematiskt och bra sätt.”

“Så din hypotes är att det låga resultatet kan förklaras av att undervisningen är läroboksstyrd och därför inte utgår ifrån elevernas behov i någon större utsträckning och att anledningen till att lärare låter sig styras av läroboken är att de är osäkra på hur de annars ska kunna tillämpa kursplanerna i ämnet!” (Hypotes utvecklad genom varför-frågor)

Göra-kultur

Vi är inte vana vid att prata om problem och risken är stor att vi istället väljer att fokusera på olika aktiviteter och lösningar innan vi fått en gemensam och fördjupad förståelse för problemet. Om vi inte har förstått problemet är risken stor att våra lösningar inte leder till utveckling.

Strategi - "se problemet bakom lösningen"

Varje aktivitet, åtgärd och lösning som föreslås kan ses som ett svar på ett ibland icke uttalat problem. Genom att ställa nedanstående fråga till varje lösning, kan vi få syn på vad det är för problem som vi försöker hantera:

- För vilket problem är denna aktivitet en rimlig åtgärd?

Exempel

Aktivitet som föreslås: Vi måste använda samma begrepp när vi pratar om bedömning
Rimligt problem: Vi gör olika, och vi använder olika begrepp, eller samma begrepp men
menar olika saker vilket gör att vi blir otydliga i vår kommunikation.

Aktivitet som föreslås: Vi behöver mer planeringstid
Rimligt problem: Den tid vi har räcker inte till för att planera undervisning på det sätt som vi tror är nödvändigt, vilket bidrar till att vi inte är samstämmiga.

Aktivitet som föreslås: Vi måste rensa upp våra klassrum
Rimligt problem: Eleverna möts av för mycket intryck och blir överstimulerade. De behöver stöd för att kunna sortera och filtrera intrycken.

Aktivitet som föreslås: Vi behöver fler iPads
Rimligt problem: Datorerna är svåra att använda för att filma och fotografera och eleverna behöver andra verktyg för att utveckla sin digitala kompetens i enlighet med läroplanen.

Röda frågor

Vi fokuserar på förutsättningar istället för att fokusera på det vi själva kan påverka. En lärares analys ska fokusera på den pedagogiska, den sociala och den fysiska lärmiljön. En rektors analys bör fokusera på att skapa förutsättningar för den pedagogiska personalen genom organisation, resursfördelning och genom kompetensutveckling. Förvaltningens analys bör fokusera på personella, organisatoriska och fysiska förutsättningar för verksamheterna.

Strategi - "Hantera - påverka - förändra"

Hantera-påverka-förändra-modellen kan användas för att göra fallgropen talbar och för att påminna varandra om att fokusera analysen på sådant som vi kan förändra. När vi hamnar i frågor som ligger utanför vår påverkan bör vi istället fundera över hur vi ska hantera dem.

Exempel

Förutsättning "Vi behöver en lärare som kan IKT för att kunna undervisa eleverna och utveckla deras digitala förmågor? (påstående som handlar om förutsättningar)

Förändra Rekrytering av lärare ligger utanför lärares påverkan. Det verkar som att det finns ett behov av digital kompetens. (hypotes som fångar något som går att förändra). Det finns många lösningar på detta problem, men det viktigaste är att behovet är identifierat."

Skalet

Vi fokuserar på det som är lätt att förändra istället för det vi behöver förändra. Kvalitetens brännpunkt är mötet mellan barn och verksamhet. Att befinna sig i ett lärande, att acceptera att vi ännu inte kan något som vi vill kunna, kan kännas utmanande och därför lockas vi att välja att fokusera på sådant som känns ofarligt och lätt att förändra istället för något som vi vet kommer att innebära utmanande arbete under lång tid. Det är också lättare att göra förändringar av första ordningen - förändringar i befintlig struktur och med den kunskap vi redan har, än förändringar av andra ordningen, som handlar om att förändra sätt att tänka och förstå saker.

Strategi - "kärnan"

Det är i kvalitetens brännpunkt, i den stödjande och stimulerande interaktionen mellan lärare och elev som vi kan göra störst skillnad. I modellen med äpplet kallar vi detta för ”kärnan”. Modellen med äpplet kan användas för att påminna varandra om att fokusera våra hypoteser på det som har störst betydelse för våra elever, det vill säga att hitta förklaringar i mötet mellan oss och eleverna.

Exempel

Om vi förändrar blanketter, formalia och indikatorer så kommer det inte att påverka eleverna i någon större utsträckning. Däremot om vi lyckas utveckla ett nytt sätt att bemöta våra elever tex med lågaffektivt förhållningssätt, lyssnande och genom undervisning, kan det få stor påverkan på elevers utveckling. Blanketter är lätt och förhållningssätt är svårt!

Fast i investering

Vi håller fast i det som vi investerat mycket tid i även om det är dåligt.

Strategi - "Tom tavla"

Tänk dig att vi ska starta upp en ny verksamhet. Hur skulle vi göra om vi var tvungna att göra allting från scratch?

När vi funderar över vad vi behöver förändra bör vi även fundera över vad vi behöver göra på något annat sätt än hur vi gör idag, det vill säga fundera över vad vi ska sluta att göra som vi gör idag.

Exempel

Sedan en lång tid tillbaka har utvecklingssamtalen på en skola skett i form av femminuterssamtal där ämneslärare en kort stund träffar vårdnadshavare och elev. Samtalet har skett i monologform där ämnesläraren berättar om hur eleven ligger till i sitt ämne.

Den nye rektorn på skolan vill att utvecklingssamtalen på skolan utvecklas till att bli trepartssamtal om elevers utveckling. Lärarna har lagt mycket tid och kraft på det tidigare systemet och många är därför fast i sin investering. Istället för att ta ett nytt grepp om utvecklingssamtalen börjar de att justera och ändra i det befintliga systemet. Femminuterssamtalen utökas till tiominuterssamtal där läraren håller i sina fem minuter och vårdnadshavare och elev får fem minuter att samtala och ställa frågor. Vårdnadshavare och elever upplever en förbättring då de får mer tid och uttrymme med varje lärare, men lärarna upplever att pressen att vara förberedd till mötena ökar.

Skolan bestämmer sig för att pröva strategin tom tavla. Istället för att ändra i det befintliga systemet ritar de på ett helt nytt grepp. När de inte längre är fast i sin investering väljer de att utveckla elevledda samtal där elever förbereder sig tillsammans med mentor ett par veckor innan samtalen. I arbetet med det nya vägs erfarenheter in från det gamla.

Bekräftelsefördom

Konfirmeringsbias, bekräftelsefel, bekräftelsefördom eller bekräftelseförväntning är en tendens i mänskligt beteende att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar. Vi söker och lyssnar till fakta som bekräftar vår egen världsbild eller uppfattning.

Strategi - "Perspektivbyte"

Genom att ta andra perspektiv än det egna, möjliggör jag för mig själv att se saker på nya sätt.

Hur skulle min kollega X tänka om detta?
Hur skulle barnet Y tänka om detta?
Hur skulle vårdnadshavare till Z tänka om detta?
Hur skulle min chef tänka om detta?

Exempel

Betygsfördelningen mellan klasser på skolan är stor. Vissa klasser är högpresterande och andra har få betyg över C-nivå. Lärarna på skolan använder ofta betygssättning på prov och uppgifter som ett sätt att ge elever återkoppling på deras prestationer. Flera högpresterande elever säger sig vilja ha betygsåterkopplingen och protesterar om någon hintar om att dessa ska tas bort, vilket bekräftar lärarna på skolan i att fortsätta med betygsåterkoppling.

I resultatanalysen i slutet av året prövar några lärare strategin "perspektivbyte" och då framträder en mer nyanserad bild av effekterna kring betygsåterkoppling. Det finns lärare på skolan som vill ge eleverna annan återkoppling, men det finns en grupp högpresterande elever som alltid protesterar när detta kommer på tal. De eleverna som behöver kämpa för sina betyg, får ofta låga betyg som enda återkoppling på sina prestationer. Rektorn på skolan vill att de klasser som inte har en pluggkultur ska få bättre resultat.

Page updated

Report abuse