Praktisk yrkesteori och de olika nivåerna

Praktisk yrkesteori är den enskildes föreställningar om praktiken och den samlade handlingsberedskapen för praktisk verksamhet. Den är både teoribaserad (teoretiska kunskaper och insikter) och praxisbaserad (egna erfarenheter samt kännedom om andras erfarenheter).

Den praktiska yrkesteorin kan åskådliggöras med en modell som Handal Lauvås kallar Praxistriangeln (Lauvås, P & Handal, G (2015): Handledning och praktisk yrkesteori). Praxistriangeln är en tankemodell som rymmer tre nivåer. Nivåerna är handlingsnivån, den teoribaserade nivån, samt etisk legitimitet.

Handlingsnivån, längst ner i triangeln, beskriver hur vi handlar i olika situationer eller hur vi planerar att handla. I nästa steg i triangeln motiverar vi våra handlingar utifrån den erfarenhet och teoretisk kunskap som vi förfogar över. Den översta delen i triangeln handlar om etisk legitimitet, vilket innebär ett etiskt rättfärdigande av de handlingar som utförs i vårt arbete. Den kunskap, erfarenhet och de värderingar som ligger till grund för våra handlingar har betydelse och kallas för den praktiska yrkesteorin – “den enskildes föreställningar om praktiken och om den samlade handlingsberedskapen för den praktiska verksamheten.”

• P1 Handling (det vi gör, t ex vår undervisning)

• P2 Teori (den kunskap och de erfarenheter våra handlingar bygger på): vetenskapliga teorier, erfarenheter och överförd kunskap (information om andras erfarenheter)

• P3 Etik (våra värderingar, vad vi uppfattar som rätt och fel)

Kunskaper, insikter och uppfattningar på teori- och etiknivåerna är styrande för vad som sker på handlingsnivån.

Tyst kunskap, förtrogenhetskunskap och påståendekunskap

Varje lärare har en praktisk teori om undervisning, och denna teori är subjektivt sett den starkaste faktorn för lärarens egen pedagogiska praktik. I begreppet praktisk yrkesteori innefattas flera olika kunskapsformer som ”tyst kunskap,” där förtrogenhetskunskap över praxisområdet är en del. Påståendekunskap, vilket innebär systematiskt uppbyggda påståenden inom ett visst område, det vi ofta kallar teorier är en annan del. Vi behöver förtrogenhetskunskap för att tillgodogöra oss påståendekunskapen. Den tysta kunskapen är personlig där både påståendekunskap och förtrogenhetskunskap är beroende av varandra och spelar många gånger en viktigare roll än den kunskap som verbaliseras. Problemet är att denna teori ofta ligger dold för oss. På den andra nivån samtalar vi om vad vi anser är lämpligt och effektivt utifrån praktiska och teoretiska utgångspunkter. Det vi grundar våra antaganden på är egna och andras erfarenheter samt teoretiska insikter. Den etiska legitimering som omfattar översta nivån utgår från värderingar där vi gör bedömningar utifrån vad som är rätt eller fel. Detta är subjektiva bedömningar och det kan många gånger vara svårt att förklara varför vi har handlat på detta sätt. Våra värderingar är de som skapar engagemang och lust i arbetet och handlar inte om effektivitet. Vi gör det vi anser rätt och försvarbart oavsett krav på effektivitet. (M. Dahl (2003): Pedagogisk handledning, utmaning eller bekräftelse – en studie kring handledningssamtalet ).

Avgränsa

En observation kan avgränsas genom att specifika kvaliteter är i fokus. Ett annat sätt är att istället fokusera på specifika delar av lektionen: inledning, genomgångar, övergångar, elevernas arbete eller avslutning etc. Nedan följer förslag på kvaliteter som är iakttagbara vid olika delar av lektionen:

Cummins fyrfältare är ett bra stöd för att förstå vad en eller flera elever upplever i en undervisningssituation och hur väl undervisningen hamnar i elevernas proximala utvecklingszon. Eleverna behöver utmanande undervisning med hög stöttning t.ex. i form av tankestöttor, modeller, tekniker och verktyg som de kan använda för att ta sig an utmaningarna. Utan stödet upplevs den utmanande undervisningen som för svår och eleverna blir frustrerade. Däremot kan undervisning med hög stöttning men som saknar utmaningar upplevas som trygg samtidigt som den ger låg inlärning. Litet stöd och för få utmaningar leder till att eleverna kan bli uttråkade.