Kärnbudskap
Planerade förändringar leder sällan till planerade resultat. Förändringar kan vara positiva ändå, då de stör rutinmässiga sätt att göra saker på och leder till spontana förändringar. Man bör undersöka konsekvenserna av förändringarna.
Källa: En teori om organisering, B. Czarniawska
Våra medborgare i centrum
Vi möter våra medborgare gemensamt och hjälps åt att skapa en servicekänsla i organisationen
ledare som är med på tåget
Vi som ledare är nyckelpersoner och deltar aktivt i kommunens förändringsresa
Tydliga strukturer
Vi bygger upp, förenklar och förtydligar strukturer som vi alla förstår och arbetar med
Gemensam kulturbeskrivning
Vi skapar en gemensam organisationskultur som vi alla står bakom och bygger tillsammans
Nå gemensam vision
"En attraktiv kommun med möjligheter för hela livet"
Vår utvecklingsresa kan delas in i tre faser:
Förberdelse: I förberedelsefasen arbetar vi med ägarskap, tydliggör vår burning platform, skapar en delad förståelse och ett gemensamt språk.
Agerande: I agerandefasen påbörjas arbetet utifrån en gemensam riktning med medborgaren i fokus. Vi fortsätter att utveckla vårt språk och tydliggör förväntningar vi har på agerandet.
Resultat: I resultatfasen förväntas resultat bli synliga - i ledarskap, nytt agerande, med stödjande strukturer och tydliga förflyttningar.
Utvecklingsresan sker även i två led, dels i chefsledet och dels i medarbetarledet. Cheferna ligger ofta en fas före i utvecklingsarbetet. När cheferna går från förberedelse- till agerandefasen syftar agerandet i medarbetarledet till att introducera medarbeterarna i arbetet, vilket är syftet i förberedelsefasen.
I en gemensam organisation där alla arbetar mot samma vision handlar det inte om att övertala varandra utan om att komma till en gemensam lösning. Vi måste alla gå uppför förändringstrappan. Vi är på en plats, men vill vara på en annan.
Se och hör (information). På första trappsteget ser och hör vi och börjar upptäcka saker, men inget förändras.
Förstår (kunskap och insikt). På det andra steget börjar man förstå att det inte blåser över och man börjar få insikt. Alla pratar om åt vilket håll man är på väg. Det kan börja att skava hos en del. Ännu påverkar inte förändringen vardagen.
Vill (känna ägandeskap). På det tredje steget börjar man inse att man vill, man börjar känna ägarskap och att vi är på gång. Det här vill jag också!
Gör (ändra beteende). I det sista steget börjar görandet. Görandet är uppdelat i olika steg. Först gör man, men skillnaden syns inte förrän man ändrar beteendet. Det är klassiskt och man kan bara ändra sitt eget beteende, inte andras. Det är en stor skillnad att göra och att ändra sitt beteende. Om jag går till ett möte med målet att driva igenom mina egna intentioner utan att lyssna och förstå den andra parten har inte mitt beteende ändrats. Bara för att jag vill, ändrar jag inte mitt beteende.
Attraktiv kommun med möjligheter för hela livet (vision). När vi nått det översta steget i trappan kan vi göra allt. Vi har kraft och energi och styr i full fart mot visionen. Det handlar om oss och vårt beteende!
Våra ledord i denna resa är Hjärtat – Blicken – Steget!
"Hjärtat är din övertygelse. Blicken är fäst på målet. Steget är att börja göra."
Logotypen "Hjärtat, blicken, steget" kan ses som en visualisering av tre viktiga områden för att ledarskapet i en kommun.
Hjärtat handlar om att ha empati, lyhördhet och en öppenhet för andra människors perspektiv. En god ledare är en person som kan skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö där medarbetarna trivs och känner sig sedda och värderade. Att ha hjärtat med i ledarskapet handlar också om att våga vara sårbar och visa en mänsklig sida.
Blicken handlar om att ha en vision och en tydlig riktning för organisationen. En god ledare har förmågan att se framåt och identifiera de utmaningar och möjligheter som ligger framför organisationen. Blicken handlar också om att kunna prioritera och fokusera på det som är viktigast för organisationen och dess mål.
Steget handlar om att ha handlingskraft och ta beslut. En god ledare är en person som inte bara har visionen och strategin, utan som också kan omsätta dessa till praktisk handling. Steget handlar också om att våga ta risker och att inte vara rädd för att misslyckas.
I pilen finns vår organisation som också består av flera nivåer - kommunlednings-, områdes-, enhets- och individnivå. Pilen symboliserar att organisationen ska gå i en gemensam riktning. Bilden visar också att det finns mellanrum mellan områdena samt gränser. Den yttre kanten av pilen utgör också en gräns, den ram hela organisationen måste förhålla sig till. Spetsen kan sägas symboliserar vår organisations kraft i den utveckling vi tar oss an. Olika verksamheter kommer dra olika mycket beroende på vilket förändringsarbete vi driver men vi måste göra det tillsammans och med syfte att sikta pilen mot visionen.
Hur skulle det se ut om det inte fanns gränser utan allt var flytande? Var behövs resurserna denna vecka? Kan resurserna flyttas till ett ställe under en period?
Gränserna måste suddas ut för att vi ska nå visionen. Vi chefer får inte vara protektionistiska och skydda den egna verksamheten utan vi måste lyfta upp problem till ytan och lösa dem tillsammans med utgångspunkt från de ramar som finns.
Förväntningar kring förändringens resultat
(klicka för att expandera innehållet)
(klicka för att expandera innehållet)
Människor kan göra samma sak, men se det de gör på helt olika sätt. För att bli motiverad och känna arbetsglädje behöver vi se helheten, se att det vi gör är en pusselbit för att nå ett större mål. Saker och ting får mening i sitt sammanhang. Anekdoten om stenhuggaren visar på vikten av att förstå helheten och uppleva en känsla av sammanhang.
"En man går förbi en stenhuggare som hugger på en sten. Han frågar stenhuggaren om vad han arbetar med. Stenhuggaren tittar upp och svarar: "Jag hugger i den här förbannade stenen!". Mannen nickar och bestämmer sig för att vandra vidare. Efter en stund kommer han fram till en annan stenhuggare som precis som den föregående, hugger på en sten. Mannen frågar honom vad han arbetar med. Stenhuggaren tittar på honom och lägger ned släggan. Han torkar bort svetten från pannan och säger med ett leende. "Jag håller på att bygga ett palats!"
Kompetensen utnyttjas effektivare när man delar in organisationen i verksamhetsspecifika delar och i de verksamhetsspecifika delarna har verksamheterna kommit olika långt i ledarskapet. En baksida med en organisationen i verksamhetsspecifika delar är att det kan bildas stuprör med organisatoriska mellanrum. Det är i mellanrummen vi måste bli bättre. men vi måste börja tänka på hur vi ska hjälpa varandra mellan stuprören.
Samverkan mellan delarna i organisationen är chefsgruppens gemensamma uppdrag. Vi måste förvissa oss om att alla bollar fångas och inte tappas i mellanrummen. När ett problem uppstår i ett mellanrum har de närmaste två cheferna ansvar för att lösa problemet. Om problemet skickas vidare till nästa chefsled har de två närmaste cheferna inte lyckats. Vi måste samverka mellan stuprören och hitta en gemensamma lösningar. Det är vi som leder kommunen. Alla resurser kommunen har, har någon av oss chefer ansvar för. Samtidigt som vi jobbar för ökad kvalitet i den egna verksamheten måste vi chefer arbeta för helheten och visionen. Vi måste spegla oss själva i första hand och hitta lösningar inom organisationen. Ingen annan kan lösa det åt oss. Det bygger på tillit mellan varandra. I kriser blir de verkliga krafterna ofta synliga och man löser utmaningen. Denna kraft kan bli en kraft i det vardagliga arbetet genom hjärtat. Vi måste leta efter det som inte är bra och göra det bättre.
Troed Troedsson konstaterar att alla samhällen i västvärlden närmast härstammar från bondesamhället. I bondesamhället uppstod behov som inte kunde lösas av var och en. I mitten av 1800-talet behövde barnen mer än de kunde få hemma på gården. Lösningen blev att man samlade barnen i ett rum och lät en lärare undervisa dem. Samhället hade ett behov och organiserade sig. Därefter kom professioner in i bilden. För att få mjölk till kaffet skapades mataffären, kontrollanter och lastbilar som kan köra kall mjölk.
Ett problem som kan uppstå är när professionen inte följer med i samhällsförändringar och inte längre utgår från behov och tar hänsyn till organisationen.
Ett exempel är när professionen tror att bilköpare är en enskild grupp istället för olika grupper som köper bil, exempelvis köper även matköpare bilar. Professionen tror att den driver utvecklingen, men egentligen är det samhället som flyttar på sig. Det får som konsekvens att det blir diskrepans mellan samhälle, behov, organisation och profession.
När förändringar sker i organisationen, exempelvis en ny arbetsmiljölag, försöker professionen att lösa det. Hur stora gapen är mellan delarna, spelar roll. Gapen blir större om professionen inte är tillräcklig skicklig på att titta ner på samhället för att se vilka behoven är. Om gapen är små hänger alla delar med. De flesta säger att förändring kräver tid, beslut måste få gro och utveckling får inte gå för fort. Men vi kan också åstadkomma förändring snabbt, exempelvis om ett virus sprider sig. Då kan vi göra fantastiska saker på kort tid. Utvecklingstakten är inte ett problem, problem uppstår om något rycker oss åt sidan. Du kan dricka kaffe 200 km i timmen på ett tåg. Problem uppstår först om tåget bromsar eller ändra riktning.
Det står still inom många områden. Exempelvis skulle en ekonom från 1921 snabbt förstå vad en ekonom gör idag. Ekonomer arbetar fortfarande med dubbel bokföring, debet och kredit. Mänskligheten förändras sällan av möjligheter, det är snarare nödvändighet som förändrar. Då drar allt iväg och tornet rasar. Professionen försöker då att få samhället att kryper tillbaka. ”Alla måste förstå att SAAB är en bra bil”. Det är dock omöjligt att få samhället att krypa tillbaka. Vi måste förstå att skolan inte kan få tillbaka sin status och det går inte att få patienter att sluta googla efter sjukdomar. FASS hamnade på nätet för att världen flyttade på sig.
Syftet, vårt varför (Why), med vår satsning på att utveckla ledarskap i Svedala kommun vilar på tre delar:
1) Att Svedala kommun ska vara en attraktiv kommun som ger möjligheter för hela livet.
2) Vi befinner oss i en omvärld i förändring där kommunens resurser ska räcka till för fler och möta nya behov, och därför behöver vi
3) en flexibel organisation som har kapacitet att anpassa sig efter olika mål och utmaningar.