Utvecklingen

Bakgrund

Under kriget var behovet av fordon stort. I början var man hänvisad till civila personbilar och lastbilar som Krigsmakten kamouflagemålade. Som radiobil användes den civila personbilen Volvo PV 51, 53, 54 alt 56. Dessa hade dock ingen terrängframkomlighet och allt för litet utrymme för radioutrustningen. 1941 orienterade man Volvo om planerna på anskaffning av en terränggående personbil. 1942 begärde man in pris från Volvo vid olika alternativ 100, 200, 300 respektive 400 st bilar. Den 24 februari 1943 ger Kungl. Arméförvaltningens Tygdepartement uppdrag till Volvo att bygga ett "försökskarosseri för terrängpersonbil (TPV)".

Konstruktion

Ansvarig för utvecklingen hos Volvo blev den unge ingenjören Nils Magnus ”Måns” Hartelius. Måns hade tidigare hjälpt till med utvecklingen av den tunga armélastbilen Volvo TVC.

”En vacker dag kom man och sade att vi skulle bygga en terrängpersonbil. Vi skulle utgår från en tysk Horch.* En stor och kraftig, öppen och mycket förnämlig bil med drivning på alla hjulen, individuell fjädring och automatiska diffspärrar bland annat.”

”Efter en tids funderande föreslog jag min chef att vi skulle bygga en enklare bil istället. En bil med stela axlar. En liten lastbil. Det skulle bli mycket enklare och billigare”. Citat av Nils Magnus ”Måns” Hartelius. 4 Wheel Drive 1987, nr 3, sid 13. 

*Att Armén verkligen hade en Horch 1943 kan man se på denna bild https://khm.kulturhotell.se/objects/c124-216258/

För att snabba på utvecklingen av TPVn använde man i största möjliga mån befintliga delar. Receptet var att använda en befintlig personbilskaross och sätta den på en modifierad lätt lastbilsram (LV-101). Komplettera med stora hjul och fyrhjulsdrift och man får en terrängbil.

Kaross och motor (typ EC) kom från droskbilen PV800-serien (som introducerades 1938). Dock kapade man karossen i bakkant för att minska överhänget samt tillverkade enklare skärmar och stötfångare. Även taket skars upp och täcktes med canvas-tyg som kan rullas ihop och möjliggör flygspaning. Dörrsidor och golvet kläddes med enkel masonit. Dörrarna hängdes i framkant (till skillnad från 800-serien där bakdörrarna är hängda i bakkant). Dörrhandtagen sänktes också in i  dörren och man monterade skyddslister av trä (på produktionsmodeller). Kylaren var av lastbilstyp med rak front (tidigt 30-tal). Axlar kom från dem lätta lastbilsserien Volvo ”Spetsnos” som också bidrog med en fyrväxlad osynkroniserad växellåda (typ E9). Framaxeln är en bakaxel som man satt drivknutar på. I bakaxeln monterade man en enkel differentialspärr som regleras via vajer. Fördelningslådan (för fyrhjulsdriften – ingen hög/lågväxel finns) var en nykonstruktion.

Utprovning

De första försöken med en prototyp skedde på P4 i juni 1943. Denna prototyp hade annorlunda konstruktion än det som senare blev TPVn. Men man lärde sig mycket. Tyvärr finns ingen känd bild.

En provvagn ur leveransserien testades under 1944.

I Volvos tidning Ratten, februarinumret, 1945 finns bilder på terrängkörning med en TPV och följande text:

”TPV, Volvos nya terrängpersonbil, håller som bäst på att prövas av den militära sakkunskapen, ehuru mannen vid ratten ännu är civil och tillhör Volvos garde. Efter körningar vid P 4 i Skövde kom vagnen till A 9 i Kristinehamn, där den underkastades ingående prov. Från landsvägen tar man ledigt och behändigt in terrängen med TPV, som forcerar hinder av betydande svårighetsgrad.” (2)

Beställning

Den 12 november 1943 beställer Kungl. Arméförvaltningens Tygdepartement 207 st terrängpersonbil m/43 till priset 20.400:- (exkl. gummiutrustning och omsättningsskatt) summa 4.222.800:-

Leverans

210 exemplar tillverkades. 207 st levererades till Krigsmakten. En (eller två?) provvagnar levererades 1944. Efter att proven slutligen godkänts levererades de två första (nr 1 och nr 2) den 6 november 1945. De resterande levererade mellan januari  och september 1946 . En TPV blev civil brandbil  (chassi-nr 209). Två exemplar behölls av Volvo varav en såldes i Argentina. Oklart vart Volvos tredje bil tog vägen. Inom Armén fördelades bilarna inom Artilleriet, Infanteriet, Pansartrupperna och Signaltrupperna. (Källa leveranslista).

Artikel i Tracks nr 4 2020

För en mer utförlig beskrivning av utvecklingen och tillverkningen kan du läsa denna artikel i Tracks nr 4 2020 - klicka på länken och artikeln öppnas i ett nytt fönster.