Historia

Av gammalt har fiske och sjöfart med egna skutor haft stor betydelse i Tjärlax.

Fiskehamnen vid Granön används ännu idag av fritidsfiskare.

Utanför Storskatan är vattendjupet stort och av gammalt har en viktig farled gått här. På bilderna nedan kan man se hur landstigningen ökat strändernas area och bildat nya klippor. Tidsskillnaden mellan bilderna är 70 år och under den tiden har landhöjningen varit ca. 60 cm.

Från år 1442 härleder sig det äldsta i skrift bevarade omnämnandet om vår by.

År 1442 var det ett stort tvistemål angående råsträckningen mellan Tierwelax (Tjärlax) och Nämpnäs byar.

År 1786 fastställdes den slutgiltiga råsträckningen, som gäller ännu idag.

Bakom namnet Tjärlax finns många teorier angående namnets uppkomst. En del tror att det härstammar från finska Tervalahti eller laksi (trots att alla ägo- och terrängnamn har svenska ursprung). En senare uppfattning är från byns första innehavare som hette Tjälve. Troligen i kombination med den rika tillgången på lax.

Efter Tjälves laxfiskeplats:

år 1442 Tierwelax

år 1750 Tjerlax

år 1793 Tjärlax

År 1546 fanns endast två skattsskrivna bönder i byn. Samma år började Gustav Vasa skattlägga alla bönder.

Då skrevs Back (Backfolk - Västerback) hemman in under Väster Kalax.

Så egentligen fanns det tre hemman i Tjärlax år 1546, 1. Norrgrann - Södergrann, 2. Herrmans, 3. Back.

Skatten betalade man som det ser ut i bolag i Tjärlax by. Så sannolikt fanns det 4 hushåll eller hemman i byn år 1546,

Norrgrann, Södergrann, Herrmans och Back (Backfolk – Västerback).

Uppskattningsvis fanns i Tjärlax by 10 fullvuxna och ett antal barn i mitten av 1500-talet.

Korrigerad med tacksamhet efter Rafael Nissfolks email.

Kungen bland alla Närpesskeppare och båtbyggare var och förblev Jöns Jopsson på Norrgrann hemman i Tjärlax. Han hade själv endast år 1550 levererat båtar till Stockholm och torde sedan vid sitt skeppsbyggeri ha byggt större båtar på beställning. Inom hela Nedre Satakunta skatteområde fanns ingen bonde med så stor förmögenhet. I Silverskatteregistret för år 1571 är hans hemman upptaget till ett värde av hela 663 mark. På kistbottnen hade han dessutom 230 mark i reda pengar, vilket belopp i och för sig motsvarande värdet av ett stort hemman.

Han hade 20 kor och 40 får samt 6 hästar. Men det var inte detta stora kreatursbestånd, som enbart gett honom de stora förmögenheterna. De samlade rikedomarna var givetvis resultat av hans egna och förfädernas omfattande affärsverksamhet. Hemmanets totala areal omfattade 1,5 mantal jord och skog.

När Närpes nya kyrka byggdes år 1435 skänkte hans förfäder en nattvardskalk till kyrkan i rent äkta silver om 300 lods vikt. Vid ett inbrott i

kyrkans sakristia någon gång under 1600-talet stals hela kyrksilvret och är ännu idag på villovägar. Det enda minne ättlingarna på Norrgrann har av sina förfäders silverdonation 1435 är en liten "åkerlapp" jord, som kyrkan avstod i Tjärlax by som ett tack för den generösa silvergåvan. Uppgifter om donationen finns i Närpes församlings kyrkoarkiv. Donator av kyrksilvret torde vara Henrick Kuss i Tjärlax som år 1442 tvistade med Jop Gudze om rån mellan Tjärlax och Nämpnäs byar.

Under en process mellan kyrkoherden Elias Holmius och Jöns Jopssons barnbarn 1664 om "tre spanland kyrkojord i Tjärlax, förlorade kyrkoherden målet, sedan Jöns Jopssons barnbarn framhållit att jorden skänkts till deras förfäder när kyrkan byggdes (1435) för den nattvardskalk förfäderna givit kyrkan. (Utdrag ur domprotokoll för år 1664.)

Under Stora Ofreden (hösten 1714) förliste några skutor ur den ryska flottan utanför Storskatan, närmare bestämt vid Svarthällan. Man har i flera års tid anordnat marinarkeologiska dykläger i dessa vatten. Områdena är fredade för all dykning, men är tillåtna i dessa former. Till de fredade dykområdena hör Finnviken, Skatskärsviken, Storskatkobban "Isak", Svarthällan och Svartstenen samt en del vid Truthällan (Kalax).

Den lokala dykföreningen Scuba -77 rf i Närpes och Bothnia Navalis rf står för huvudarrangemangen vid de marinarkeologiska lägren. Man har hittat alltifrån druvhagel av bly till kanonkulor, uniformsknappar och vapen. Man har även hittat en fullstor kanon. Kanonen finns till påseende i Närpes stadshus. Läs mera här (extern länk)

Viktiga datum i byn:

På 1700-talet infördes hemmansnumreringen

1709 blev Kaldon skären tillhörande Nämpnäs

På 1760-talet började potatis odlas i byn

1815 förliste den sista gemensamma byskutan

På 1850-talet började havre odlas i byn

På 1860-talet byggdes vägen ut till Granö udde

På 1870-talet började emigrationen till Amerika

På 1870-talets slut byggdes skolstugan

På 1880-talet togs första handdrivna tröskverket i användning

I juni 1889 uppfördes Storskat bastun med lagarbete. Den brannhärjades, men återuppbyggdes år 1935 och övergick senare i privat ägo

28.09.1898 inleddes folkskolverksamheten i gamla skolstugan med Arthur Magnusson till lärare

1899 öppnades den nya skolbyggnaden

1902 köptes första cykeln till byn av Josef Vesterback

15.09 1902 anställdes Johan August Södergrann som lärare vid folkskolan

13.07 1907 byns första tröskverk

18.08 1907 första lokomobilen

1909 syntes älgspår för första gången i Mässliden i Tjärlax

1910 byggde ryska militären det s.k Rysstornet på Sandeback. Tornet byggdes om år 1979, men finns inte längre kvar

1910 köptes den första båtmotorn "Vickström" av Oskar Silfversten

1910 byggdes telefonledning

1918 kopplades elen på till de flesta gårdarna i byn

04.10 1923 uppenbarade sig en tysk spritbåt utanför Kaldon

1923 från fårskallet i Tjärlax (nedan).

1933 bildades Tjärlax Fiskargille

1938 första traktorn köptes till byn

1915-1994 hade byn en egen bybutik ”Tjärlax handlin”

1945 bildades Tjärlax Marthaförening

1946 bildades Tjärlax Jaktförening

13.03 1949 Tjärlax cirkelsåg bildades

1950 första motorcykeln köptes till byn av Elis Engman

1951 byggdes första sommarvillan i byn av K. J Övergård

1952 köptes första personbilen till byn av Albinus Halle´n

1955 första utejulgranen vid Trekanten. Den tänds fortfarande varje år.

1961 fångades en tumlare i Konrad Rådlands ryssja

1961 första tv-apparaten köptes till byn

1964 Vikens mink startade i mars

1964 folkskolan upphörde på våren, efter en drygt 60-årig verksamhet. Samma höst bildades Tjärlax bygårdsförening

1965 inköptes folkskolan av Bygårdesföreningen och började härefter kallas Tjärlax Bygård

1972 startade Rolf Norrgranns rävfarmning

1972 kopplades Närpes vatten in till alla hushåll

1972 första snöskotern i byn

1976 första diskmaskinen

1978 restes dom två tv-masterna i byn

1981 påträffades en bäverdamm i träskbäcken

1981 Tjärlax camping öppnades i juni och på hösten invigdes vandringsleden

1982 första fyrhjulsdrivna traktorn

1984 björnspår observerades på Granö

1992 muddrades farleden på ca en km sträcka genom Storskatsund. Farleden blev 40 m bred och ca 4 m djup. Nästan 2000 kubikmeter muddermassa transporterades bort

13.10 1994 gatubelysningen togs i bruk. Den hade byggts på talko av byns män

22.05 1995 invigdes Niagarabron

08.09 2006 fibernät till 56 hushåll, Digital TV och snabba dataförbindelser är tillgängliga för alla hus med fast bosättning samt även till några fritidshus

15.01 2009 Tjärlax egen hemsida blev färdig och officiell

07.04 2009 Renoveringen av stora festsalen i Tjärlax bygård blev färdig

Vårvintern 2010 donerades gungor till bygården av S-E Norrgrann samt en gammal träbåt av K-G Enqvist. Ett trevligt tillskott till gårdsplanen för alla barnen.

Hösten 2012 Videoprojektor utrustning införskaffades och luftvärmepump installerades i lilla festsalen.

Hösten 2012 Kalax lågstadieskola stängdes. Tjärlax bygård fick tillbaka byns uppstoppade lodjur, som funnits i den tidigare skolan i grannbyn

Maj 2014 Talkoarbete och ny "breslåning" av uthusradens östra och södra sida vid bygården. Kunde genomföras mhj av bidrag från Tjärlax samfällighet. Virket från Granlidens trä.

2015 "Pub Dörän" iordningsställdes, tack vare bidrag av Tjärlax Samfällighet. Utrymmets namn kommer av att väggarna är täckta av flera dörrar. Invigningen gjordes samtidigt som den första veteranfordonsdagen ordnades vid bygården

Vårvintern 2016 installerades en luftvärmepump i den stora festsalen, tack vare bidrag från Sparbanksstiftelsen.

Våren 2016 Uthusradens resterande sidor målades på talko. På sommaren köptes en barnlekställning med ett lektorn, rutschkana och gungor, med bidrag från Sparbanksstiftelsen. Den byggdes av Sven-Eric Norrgrann och Tor Norrgrann.