Läskompetensuppgifterna är olika omfattande. Du kan alltså bli ombedd att skriva ett längre svar eller två-tre kortare. Du kan skriva svar för 30, 18 eller 12 poäng. Trettiopoängarens rekommenderade längd är 5 000 tecken utan mellanslag. Det står dock alltid vad som förväntas i instruktionerna. Om det står att svaret (12 p i så fall) ska skrivas i punktform så är det obligatoriskt att göra det.
Längden inverkar i sig inte på bedömningen utan innehållet är avgörande. Så länge du diskuterar endast det relevanta kan längden alltså variera, och det görs inga poängavdrag eller liknande om du går över eller under teckenantalet. Språket ska vara standardsvenska och korrekt, men bedöms inte separat som ett viktigt kriterium.
Precis som i skrivkompetensen (essän) behöver du använda dig av en god citatteknik. I provet i läskompetens är det också viktigt att du alltid ger ett exempel ur texten som du sedan analyserar. Analysen är dina egna iakttagelser av texten, men dina åsikter om texten eller det ämne texten behandlar lämnar du utanför svaret. Jämför dessa tre påståenden:
Texten presenterar tydligt ungdomarnas alkoholbruk som ett problem, vilket syns i stycket ...
Skribenten är alldeles för upprörd då hon på ett så överdrivet sätt skriver om ungdomarnas alkoholbruk.
Det skribenten påstår om ungdomarnas alkoholbruk stämmer helt enkelt inte. Det dricks inte för mycket i landet.
På samma sätt som i essän behöver du en inledning, avhandling och avslutning. Läs mer om det här. Du behöver också disponera logiskt, även om det är fråga om en kortare text. Läskompetenssvaret ska du betrakta som en vetenskaplig analys, alltså ska det vara tydligt, korrekt, sakligt och i princip objektivt skrivet. Vem som helst ska kunna se det du ser, så länge du förklarar dig. Du minns väl att du skriver som om läsaren hade materialet till sitt förfogande.
Så här kan du strukturera ett läskompetenssvar:
Rubrik behövs inte i läskompetenssvaret.
Inledningen presenterar vad du kommer att ta fasta på. Den presenterar också materialet mycket kort och ger all viktig info (författare, titel, datum, publikationsställe). I resten av svaret hänvisar du sedan till materialet som vanligt. En inledning kan se ut t.ex. så här:
I utdraget ur den populärvetenskapliga boken "Charmen med tarmen - allt om kroppens mest underskattade organ", skriven av Giulia Enders och utgiven år 2014 ser vi flera typiska drag för genren.
Det inledande avsnittet av serien “Oblivion High” (2012) av Johanna Koljonen och Nina von Rüdiger handlar om några ungdomars vardag. Serien är ritad i japansk manga-stil och författaren och illustratören använder sig av flera olika visuella och språkliga medel för att uttrycka känslor och sinnesstämningar.
Avhandlingen är den del av svaret där du stycke för stycke tar upp sådana saker som är relevanta med tanke på frågan som ställdes. Du utgår ifrån ett eller flera exempel ur texten och bygger upp stycket enligt det. Granska bilden till höger och reflektera över vad de olika delarna i stycket gör.
Det blåa är en observation, ett påstående om något i texten eller hela texten. Att göra en iakttagelse är ett naturligt sätt att inleda ett stycke.
Det gula är ett exempel, en direkt hänvisning till var i texten observationen gjordes. Ofta ges exemplen i form av citat, men du kan också referera eller räkna upp t.ex. författarens ordval.
Det gröna är en förklaring, en diskussion eller en analys av exemplet. Att analysera innebär just att förklara varför exemplet (gult) hänger ihop med påståendet (blått).
Utan alla de här tre delarna blir analysen ofta otillräcklig och platt. Ger du inget exempel har du ju inget "bevis" direkt ur texten. Och förklarar du inte vad du menar med att ta just detta exempel har du egentligen inte kommit med något nytt.
Om du är en van skribent behöver du naturligtvis inte slaviskt följa strukturen i avhandlingen, utan du kan skriva en sammanhängande analys på ett mer varierat sätt.
Observera att texten med färgmarkeringarna är ett autentiskt studentsvar och har vissa brister, till exempel att referatmarkörer saknas.
Avslutningen behöver inte vara lång. Du sammanfattar eller avrundar med det du har kunnat konstatera om texten. Du kan avsluta till exempel så här:
Man kan dra slutsatsen att vargen i Vargen och Rödluvan har rollen av en ond person, en skurk, som får sitt välförtjänta straff. Vargen i Herr Varg! är å andra sidan en äkta varg och straffar människorna för deras dumhet.
(Textexempel ur Knixar med skriveri)