Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Vardagsspråk och skolspråk

Se föreläsningen ”Vardagsspråk och skolspråk”.

Läs gärna Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, kapitel 3 och 4.

Frågor

• Hur kan man beskriva skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk?

• ”Alla lärare är språklärare” – vad innebär detta synsätt?

• Varför är det viktigt att elever utvecklar ett kontextoberoende språk?

• Vilka kategorier av ord är svårast att förstå för flerspråkiga elever – och vilka konsekvenser har det för dig som lärare?

• Ju äldre eleverna blir desto vanligare blir det att de möter nominaliseringar i texter. Vad är en nominalisering? Varför kan de vara svåra att förstå för flerspråkiga elever? Vad kan du göra som lärare för att underlätta för eleverna?

• Sammanfattningsvis: Hur kan du som lärare arbeta för att främja elevers utveckling av det skolrelaterade språket?

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Se föreläsningen ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt”.
 

Frågor

• Vad innebär att undervisa med språklig stöttning?

• Varför är det så viktigt för flerspråkiga elever att få interagera i klassrummet?

• Vad innebär att lära i kontext? Ge några konkreta exempel.

• Att undervisa i elevernas närmsta utvecklingsszon - vad betyder det?

• Vad innebär planerad stöttning? Vad är interaktiv stöttning? Hur hänger de ihop? Varför är det inte tillräckligt med den interaktiva stöttningen?

• Fundera över vad du redan gör för att utveckla elevernas språk och kunskaper och hur du kan arbeta ännu mer språk – och kunskapsutvecklande?

Litteratur som omnämns i föreläsningen

Gibbons, P. (2018). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.  

Hajer, M. & Meestringa, T. (2020). Språkinriktad undervisning: en handbok. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Genrepedagogiken Reading to Learn

Se föreläsningen ”Reading to Learn” av Pernilla Andersson Varga på Center för skolutveckling.

Frågor

• Hur ofta arbetar du med textläsning i klassrummet jämfört hur ofta elever förväntas läsa text hemma, på egen hand? Vilka blir konsekvenserna?

•  I vilken mån använder ni på skolan åldersadekvata texter respektive så kallade lättlästa texter? Fundera över de långsiktiga konsekvenserna.

•  Brukar du göra något som liknar ”Förberedelse för läsning” i R2L när elever skall läsa och förstå en ny text, det vill säga presenterar huvudsyftet med texten, och därefter ge ett slags karta över den genom att stycke för stycke tala om vad texten kommunicerar? Vilka fördelar finns med att göra så? Vem eller vilken kategori av elever tror du skulle dra mest nytta av ett sådant arbetssätt?

•  Brukar eleverna ges möjlighet under dina lektioner att skriva text som en gemensam aktivitet? Om så, vilka fördelar finns? 

Matematik ur ett svenska som andraspråks-perspektiv

Se föreläsningen ”Matematik i SVA-perspektiv” med Annette Mitiche på Center för skolutveckling.

Frågor 

• Vad är utmärkande för språket i matematiken?

•  Hur ser du/ni på språkets betydelse för lärande och undervisning i matematik?

• Vilka konsekvenser får ett SVA-perspektiv på matematik i undervisningen?