Läsning på högstadiet   

I ett tidigare blogginlägg skriver försteläraren Ann-Christine Carlsson på Sörvikskolan om läsning och Grit. Hon skriver att läsintresset avtar med stigande ålder. Det märker vi verkligen av på högstadiet och de senaste åren har läslusten avtagit markant. Verkligen en tråkig utveckling! Till och med läsvana elever tycker att det är jobbigt att läsa längre faktatexter och det gäller även skönlitterära texter. Det blir genast extra problematiskt ur ett svensklärarperspektiv eftersom det ingår i svenskämnet att eleverna ska ta del av skönlitterära texter. Det är dessutom ledsamt att höra eleverna protestera högt när de ska ta del av skönlitteratur på några sidor. Skolverket har ökat timplanen för svenskämnet just för att förbättra elevernas läsning och det är inte lätt att motivera eleverna att läsa skönlitteratur när mycket annat pockar på deras uppmärksamhet. Många vill gärna lyssna på texter i stället för att läsa. Andra läser enbart korta inlägg på nätet och därmed tränar eleverna sällan sin uthållighet.

I min årskurs har vi har under de senaste två åren försökt att på olika sätt att väcka elevernas läslust, vi har avsatt 20 - 30 minuter i schemat för läsning. Under det passet får eleverna inte jobba med annat än läsning.

När eleverna började i åk 7 fick samtliga läsa eller lyssna på samma bok och i slutet av läsåret fick de se på filmatiseringen av handlingen. Eleverna fick välja om de ville ta del av originalversionen eller den lättlästa versionen. Elever med läs- och skrivsvårighet hade möjlighet att lyssna på boken. De visade sig att många elever hade svårt att ta sig igenom hela boken, även den lättlästa versionen. En del elever läste dock originalversionen även om genren inte tilltalade dem. Jag och mina svensklärarkollegor diskuterade svårigheterna med att få alla att läsa samma bok och bli intresserade av innehållet.

I början av detta läsår provade vi ett annat upplägg. Den här gången fick eleverna läsa utifrån ett tema, ”identitet och relationer”. Vi inledde läsåret med att lyssna på sommarprataren, Benjamin Ingrosso, som pratade just om sin identitet och relationen med släkten. De flesta högstadieelever känner till Ingrosso och blev intresserade av temat. Därefter valde vi noveller på samma tema ur boken ”Korridorer” och eleverna fick läsa novellerna i mindre grupper, cirkelläsning. Varje novell följdes av ett antal frågor som diskuterades i gruppen.

Nu när det är några veckor kvar på terminen har vi påbörjat ett sista arbetsområde på svensklektionerna, ”Upplysningstiden och Daniel Defoe”. I samband med det så passar vi på att läsa Robinson Crusoe. Vi har lånat böcker i lättläst version så att alla har chansen att ta sig igenom boken.

Vi stöter på flera praktiska svårigheter med att få tonåringar att läsa i skolan, den ena är tillgången till åldersadekvata klassuppsättningar. Vår enhet ligger en bit ifrån stadsbiblioteket vilket gör det svårt att låna böcker där. Vårt skolbibliotek har inte så mycket ny litteratur att erbjuda och det är också svårt att köpa in klassuppsättningar som passar alla. Det finns såklart många böcker att läsa på Polylino och Inläsningstjänst men det är ändå en annan upplevelse att få hålla i en riktig bok och läsa sidorna på papper.

Jag tar kontinuerligt tips och idéer från kollegor ute i landet som skriver om sina läsprojekt. Vi behöver bygga upp en idébank kring läsning på högstadiet eftersom sociala medier, Youtube och andra forum konkurrerar med tonåringarnas uppmärksamhet. Vi vill att alla elever ska få upplevelsen av att hålla i en riktig bok och möjlighet att ta sig igenom ett par böcker under sin högstadietid.  

Frågor att diskutera:

1.  Hur kan vi väcka de äldre skolungdomarnas läsintresse av skönlitteratur?

2.  Hur kan vi delge varandra tips och idéer på lyckade läsprojekt?

3.  En riktig bok eller e-böcker? Vad föredrar ni på er skola?

Bild: Pexels.com

Balvinder Chadda

Lorensberga skola 7-9